Jämställdhet

När vi frågade respondenterna om de ansåg att det var viktigt att revisionsbyrån har ett jämställdhetsfokus var det två typer av svar som återkom. Majoriteten av respondenterna uttryckte jämställdhet som något som var viktigt att revisionsbyråerna jobbade med. De pratade om att jämställdhet är något som ska vara ett krav för alla företag idag. Respondenterna beskrev det som ett minimikrav vilket visades tydligt i intervjun med Respondent D:

Det ska bara ske. Och så länge inte dom, vi kan vända på det. Skulle jag märka att dom gör avsteg, att det är liksom uttalat att [Icke big 4 byrå] det har jag hört att dom konsekvent bara anställer män för dom inte gillar kvinnor. Är ni med det är motsatsen. Det är nog den jag letar efter men att dom har någon jämställdhetspolicy eller nått. I och med att jag tycker att det ska inte behöva finnas. Så för mig är det lite en ickefråga men skulle jag se motsatsen då. (Respondent D 2019-04-11)

Majoriteten av respondenterna uttryckte att de inte påverkades av att de hört bra saker om revisionsbyråns jämställdhetsfokus men när de hörde motsatsen påverkade det deras val av revisionsbyrå. Detta är i linje med vad som anges i Barnett, Jermier & Lafferty (2006). De anger att ett företags rykte kommer att påverkas om företaget begår synliga misstag inom jämställdhetsfrågor. Som vi har kunnat se i analysen av positiva och negativa rykten har ett negativt rykte större påverkan än ett positivt rykte. Utifrån svaren från de respondenter som ansåg att jämställdhet var viktigt, kan jämställdhet tolkas som

en hygienfaktor revisionsbyrån måste tänka på. Då vi i vår studie kunnat se att ett negativt rykte har större påverkan är det därav viktigt för revisionsbyråerna att arbeta med jämställdhetsfrågor för att inte få ett negativt rykte hos respondenterna. Alla respondenter som uttryckte att jämställdhet är viktigt uttryckte också att de skulle byta revisionsbyrå direkt ifall han fick höra något negativt. Detta skulle tyda på att ett positivt rykte inom andra av delar av revisionsbyråns tjänster överskuggas om respondenten hörde något negativt ryktet gällande jämställdheten på revisionsbyrån.

Det andra svaret som framkom under intervjuerna hade ett fokus på resultatet. De respondenter som talade om detta ansåg istället att det skulle vara rätt person på rätt plats. I intervjun med företag G uttrycktes detta synsätt på jämställdhet: “Jag tycker egentligen inte om jämställdheten för jag är av den uppfattningen att jag ser mer på arbete som arbete. Vilken person det är, är inte så viktigt för mig” (Respondent G 2019-04-15). Detta är något som istället talar för att revisionsbyråns effektivitet är av vikt istället för dess jämställdhetsfrågor. Detta talar för en tidigare syn på rykte och legitimitet som nämns i Deegan och Unerman (2013). Intressenter har då ett starkare fokus på vad revisionsbyrån producerar istället för företaget som helhet där både resultat och värderingar är i åtanke. Skillnaden mellan svaren kan grundas i respondenternas situation som vi i punkt ett kunnat se och är något som påverkar respondenternas uppfattning av olika ryktens relevans. Respondent C förklarade att som far till två döttrar var jämställdhetsfrågor en fråga som var av högsta relevans. I intervjun uttryckte Respondent C att han hade bytt direkt om han hörde rykten om brister i jämställdheten på sin revisionsbyrå. Även andra respondenter som uttryckte att jämställdhet är ett problem i samhället sa att de skulle byta revisionsbyrå om de hörde rykten om brister i jämställdheten på sin revisionsbyrå.

När vi frågade respondenterna i företag E hur jämställdhet kan bidra pratade de om att det är ett bra tecken på friskhet i en annars mansdominerad bransch. De beskrev jämställdhetens påverkan enligt nedan:

Ja, jag tycker framförallt att det visar upp ett mänsklighetsperspektiv och det blir någon slags friskhet. Om vi ska prata om humana och människokännedom och någonstans man. Jag är ju, jag lever i den absolut

tron att om du har en leverantör, i det här fallet en revisionsbyrå som mår bra, hanterar sin personal bra och som synar sig själva, har någon slags idé om att vi ska förbättra oss så kommer vi att få en bättre produkt. Och det kommer att vara roligare, kan känner det, man känner det hyfsat fort att någon mår bra. (Respondent E1 2019-04-11)

Detta var en syn som beskrev de vanligaste svaren under intervjun. Respondenterna pratade ofta om att det bidrar med en bra känsla för revisionsbyrån. Detta kan vara förenligt med studien av Oxera (2006) som menar att respondenterna värdesätter trygghet hos sin revisionsbyrå. Att revisionsbyrån är aktiv inom jämställdhetsfrågor kan då, som Respondent E1 uttrycker det, visa på “någon slags friskhet” och att revisionsbyrån är medveten om samhällets förväntningar. Respondent E1 menar även att revisionsbyråer som arbetar med jämställdhet också kan erbjuda bättre tjänster då de har nöjdare personal vilket i sin tur kan ge nytta till respondenten. Trots att många uttryckte att jämställdhet var något som de ansåg som viktigt var det ingen respondent som svarade att det hade påverkat deras val av revisor. Respondenterna beskrev det även som “overkill” att företag i hans storlek skulle undersöka revisionsbyråns jämställdhetsfokus. Respondenterna pratade istället om jämställdhet som ett urvalskriterium som diskvalificerade revisionsbyrån om respondenterna hört något om revisionsbyrån eller revisorn. Det påverkade inte vilken revisionsbyrå som slutligen blev vald men det påverkade vilka byråer som kom med i det slutliga urvalet.

Utifrån intervjuerna har vi kunnat konstatera att majoriteten av respondenterna anser att revisionsbyråns rykte kring jämställdhet är viktigt. Dock likt hållbarhet så ansåg respondenterna att revisionsbyråns jämställdhetsfokus inte påverkat deras val av revisionsbyrå. Ett negativt rykte inom jämställdhetsfrågor är något som kunde innebära att respondenterna valde bort en viss revisionsbyrå. Likt det som sagts i hållbarhet kan jämställdhet ses som en hygienfaktor för revisionsbyråerna då respondenterna inte vill använda dem om de har ett dåligt rykte inom jämställdhetsfrågor. Detta kan kopplas till de externa påtryckningarna från samhället och intressenter på företagen (Dowling 2004). Således kan rykten om revisionsbyråns position inom jämställdhetsfrågor påverka klientens val av revisionsbyrå utifrån det externa perspektivet. Trots att respondenterna inte ansåg att revisionsbyråns jämställdhetsfokus påverkade deras val kunde de ändå se några fördelar med att revisionsbyrån har mer jämställda

revisionsteam. Respondent H nämnde att jämställda team har fler perspektiv och därmed kan förbättra sina tjänster. Även respondent E1 menar att revisionsbyråns tjänster kan förbättras om de arbetar med jämställdhet inom revisionsbyrån. Utifrån detta skulle jämställdhet ses som en faktor som kan avgöra valet, då allt annat är lika eftersom respondenterna uttryckte att det var viktigt. Men respondenterna menade på att det var “overkill” för respondenternas företag att undersöka revisionsbyråernas jämställdhetsfokus. Revisionsbyråns rykte för sin position inom jämställdhetsfrågor kan därför anses påverka klientens val utifrån det interna perspektivet i undantagsfall.

5.4.7 Sammanfattning

I intervjuerna med respondenterna har vi kunnat urskilja vilka faktorer de ansett har påverkat deras val samt vad de ansåg att dessa faktorer bidrog med. Dessa bidrag kan antas vara bakomliggande motiv till varför en revisionsbyrå blev vald framför en annan. För att visualisera vad som påverkade valet och vad det bidrog med presenteras nedan en liknande sammanställning som teori kapitlet avslutades med. Genom att jämföra den teoretisk och empiriska sammanställningen kan vi enkelt visualisera de skillnader och likheter mellan den teoretiska påverkan och den empiriska påverkan.

Modellen visar de interna och externa nyttor som enligt vår studie påverkat valet av revisionsbyrå. Som vi kan se har branscherfarenhet, hållbarhet och jämställdhet tagits ut ur modellen då respondenterna inte ansett att dessa faktorer påverkat deras val av revisionsbyrå. I intervjuerna framkommer inga interna eller externa nyttor som

respondenterna ser med att använda sig av en revisionsbyrå som har ett gott rykte för sitt hållbarhets eller jämställdhetsfokus. Respondenterna uttrycker dock att hållbarhet och jämställdhet än faktorer som hade påverkat dem om de hade hört något negativt rykte om revisionsbyrån inom dessa områden. I intervjuerna säger de att dessa ska vara en självklarhet. Hållbarhet och jämställdhet är därför enligt respondenterna hygienfaktorer som revisionsbyråerna måste tänka på.

6 Slutsats

I detta kapitel presenteras en genomgång av de slutsatser som har kunnat göras utfrån den empiriska analysen. Därefter följer en genomgång av arbetet och avslutningsvis presenteras förslag till framtida forskning.

Syftet med vår studie har varit att undersöka ryktets påverkan vid val av revisionsbyrå ur både ett internt och det externt perspektiv. Utifrån vår analys har vi funnit stöd för att respondenterna väljer revisionsbyrå utifrån det interna och det externa perspektivet. I intervjuerna beskrev respondenterna nyttor de får av att eftersöka rykten för revisionsbyråns olika attribut. Dessa kan kopplas till både det interna och externa perspektivet, som vi konstaterat i vår analys av faktorernas påverkan. Tidigare studier har inte använt dessa idealtyper för att förklara ryktets relevans. Eftersom vi funnit stöd för detta, har vi kunnat ta fram ett teoretiskt bidrag som kan användas i framtida forskning. Något vi tror är, att det externa perspektivet är mer framstående i verkligheten än vad som visas i våra intervjuer. Respondenterna ville inte gärna ange att deras egna val påverkats av det externa perspektivet, utan de pratar istället om att detta var något som har påverkat andra företagsledare. Då respondenterna återkommande pratade om dessa externa nyttor, visar det på att detta är något de har tänkt på tidigare. Det externa perspektivet kan därför påverka respondenternas val i större omfattning än vad studien visar, då respondenterna känner till att de kan erhålla dessa nyttor genom att välja en viss revisionsbyrå.

I vår teori har vi utgått från att det är ryktet om revisionsbyrån som är viktigt vid valet av revisionsbyrå. I detta har vi inkluderat de personer från revisionsbyrån som har varit direkt inkopplade vid revisionen. I vår empiriska analys kan vi istället se att det är revisionsbyråns totala rykte som påverkar våra respondenter. Flera av respondenterna uppger att de har helhetslösningar och använder de tilläggstjänster som revisionsbyrån erbjuder. Det är också ryktet för dessa tjänster som respondenterna värdesätter när de väljer revisionsbyrå. Enligt vår studie sätts då revisionsbyråer som vill tilltala respondenterna i en svår situation. Å ena sidan behöver de erbjuda respondenterna tilläggstjänster, å andra sidan är de tvingade att förbli oberoende.

I vår analys har vi funnit att rykte är ett urvalskriterium snarare än en avgörande faktor. Ett negativt rykte har större påverkan på valet än ett positivt rykte. Vi har kunnat

konstatera att om en revisionsbyrå har ett negativt rykte skulle respondenterna inte inkludera revisionsbyrån i urvalet. Det negativa ryktet är således direkt avgörande. Ett positivt rykte är dock inte något som avgör att en viss revisionsbyrå blir vald. I vår analys har vi kunnat se att ett positivt rykte endast har avgjort valet i ett fall. Detta var Respondent A som litade blint på rekommendationen från sin redovisningsekonom. I resterande fall har ett positivt rykte endast bidragit till att en revisionsbyrå fått chansen till ett personligt möte. Något som var direkt diskvalificerande enligt respondenterna, var ifall revisionsbyrån hade ett negativt rykte gällande hållbarhets- eller jämställdhetsfrågor. Att hållbarhet och jämställdhet påverkar valet av revisionsbyrå är inget som undersökts i tidigare forskning. I och med att respondenterna beskrev att dessa är faktorer som kan diskvalificera en revisionsbyrå, finns det stöd i vår analys för att valet kan påverkas av revisionsbyråns rykte för jämställdhet och hållbarhet.

Något vi sett i vår analys är att de respondenter som inte baserade sitt urval på revisionsbyråernas rykte, valde revisionsbyrå utifrån tidigare erfarenheter. Vi har därför kunnat dra slutsatsen att egna erfarenheter har större påverkan på valet än rykte.