Enskilda detaljer som kan sättas i rätt sammanhang

En lokal förankrad ledningscentral gör att det finns goda förutsättningar för att anställda på en ledningscentral dels får kännedom om enskilda detaljer och dels har goda möjligheter att sätta dessa enskilda detaljer i rätt sammanhang. Det ökar möjligheterna att förebygga och klara upp brott. Det kommer att tydliggöras genom tre exempel.

Exempel 1:

En ledig kollega ringde till länets kommunikationscentral. En kompis till henne hade sett att det satt en person i en bil på en parkeringsplats. Personen gav intryck av att sova, men kompisen var inte säker och hade sagt till kollegan att ”kanske är han död?”. Kollegan som ringde berättade att kompisen är lite stirrig och att hennes tankar inte var så mycket att fästa någon vikt vid. Personen sov enligt kollegan, men kollegan framförde att det kanske var intressant för er att veta färg och märke på bilen.

Bild 69. Person satt och sov i bil på denna parkering22_.

Informationen var inte av sådan art att det skulle föranlett ett formellt samtal till en operatör eller vakthavande befäl på en regionledningscentral menade den som intervjuades. Uppgifterna var alldeles för vaga och handlade mer om en känsla av att det kunde vara bra för personalen på kommunikationscentralen att känna till mannen och bilen. Eftersom personal ute och anställda på ledningscentralen känner varandra känns det inte som ett stort steg att förmedla tips, känslor och tankar. Lite senare inkommer en anmälan om att det varit ett inbrott på den parkeringsplats där mannen i bilen suttit och sovit. En handväska hade tillgripits. När anmälningar inte tas emot lokalt utan av PKC och att personal inte har tid att läsa ärenden på en stor central hade denna information sannolikt försvunnit bland all annan information. En tanke som personal på kommunikationscentralen fick var att mannen som sovit på parkeringsplatsen kanske var

gärningsmannen. Misstanken var inte så stark att det föranledde en formell utlarmning. En nära kontakt med yttre personal gjorde att det var naturligt och enkelt att informera dem om att det kanske kunde vara bra att hålla ögonen öppna efter den aktuella bilen. Senare upptäcke en polispatrull bilen. Polispatrullen initierade en kontroll. I och med att patrullen visste vad som stulits påverkade det hur kontrollen genomfördes. Kreditkort som funnits i den stulna väskan påträffades.

Exempel 2:

Det sker ett personrån där en gärningsman tillgriper en väska. Den efterföljande insatsen blir resultatlös. En god stund senare ringer en hundägare och berättar att hon hittat en jacka i en skogsdunge.

Bild 70. En jacka hittas av en hundägare i en skogsdunge.

Även om en operatör på en stor ledningscentral utan lokalkännedom hade känt till personrånet var det med tanke på platsen som jackan hittades naturligt att klassificera ärendet som ett hittegodsärende. Operatören på länskommunikationscentralen visste var personrånet skett och jackan hittades långt ifrån denna plats. Operatör kände dock till att det fanns ett bostadsområde i orten som var känt för att det bodde många brottsaktiva individer där, och skulle en gärningsman som utfört personrånet till fots ta sig till detta bostadsområde var det ganska troligt att denna hade kunnat valt att passera genom denna skogsdunge. Operatör tog kontakt med hundförare och berättade om sina tankar. Hundförare tog sig till platsen och började spåra.

Bild 71. Hundförare spårar23

Spåren ledde mycket riktigt till det bostadsområde som operatör misstänkte och dessutom till en för polisen välkänd adress. Uppgifter som framkommit i samband med personrånet i kombination med den nya informationen gjorde att det beslutades om en husrannsakan i en lägenhet. Väskan påträffades i lägenheten och gärningsmannen kunde gripas.

Bild 72. Tillgripen väska hittas i en lägenhet.

Exempel 3:

Ledningscentralen får ett larm om rattfylleri i en liten ort. Bil står tom och kall i diket. Ingen är där. Det är ett jobb med låg prioritet. Möjligheten att få tag i gärningsmannen är låg. Den som ringde in var anonym eftersom det gick genom 112. Han sade också att ni måste titta i röda huset som ligger i närheten. I och med att kommunikationscentralen hanterar alla ärenden så blev det ett ärende som de skickade en patrull till. Operatör hade fångat upp informationen att man borde titta i röda huset, vilket patrullen gjorde. Där ligger en mördad man. Klockan var 09.00. Klockan 11.30 grips mördaren i en buss i ett annat län, utan att polisen visste vem den mördade var.

En polis i ett mindre samhälle fick information från en kompis att en som denna känner plockade upp en konstig person på vägen. När personen gick ur bilen hade han sagt något i stil med att han hoppades att personen inte dog. Med tanke på var personen plockades upp, vad han sagt och var huset med den mördade låg gick det att lägga ihop ett och ett. Det blev en ”bikupa” på länskommunikationscentralen där operatörer som till viss del arbetar på andra avdelningar kom ner till ledningscentralen. Tillsammans med kollegan i det mindre samhället som berättat om det konstiga samtalet började de ”grotta i ärendet och tänka utanför boxen”. Efter lite arbete kom man fram till att den misstänkta personen hade åkt iväg med en långfärdsbuss.

Bild 73. Den misstänkte personen åkte buss.

Kontakt togs med ett angränsande läns kommunikationscentral. De skickade en civil patrull i riktning mot dit bussen var på väg. Kontakt togs med den civila patrullen. Det gällde att få tag i gärningsmannen så snabbt som möjligt eftersom risken fanns att denna skulle kunna gå av bussen innan den nådde orten som den civila patrullen utgick ifrån. Efter ytterligare arbete kunde övervakningsbilder säkras som via mms kunde levereras till den civila patrullen. Personal på kommunikationscentralen tog reda på vilka tider bussen skulle vara på vissa platser och beräknade en lämplig plats för patrullen att möta upp bussen. Personal på ledningscentralen samverkade sedan med busschauffören och berättade att han bara skulle öppna de främre dörrarna när han kom till viss hållplats och att två civilklädda poliser skulle komma in i bussen. Väl framme gick poliserna in i bussen och kunde lokalisera den misstänkte personen. Han greps. Personal på ledningscentralen trodde att bilägaren var mördaren, men det visade sig att det var han som blivit mördad.

Mördaren kom från Stockholm. Den som intervjuades berättade: ”Vi jublade när personen greps. Det var lite som en fotbollsmatch. Vi är ett team – vi tillsammans med den yttre personalen.”

De tre exemplen utgör bara ett axplock av de fall jag antingen själv varit involverad i under deltagande observation eller fått återgivna vid intervjuer. Valen av exempel är inte gjorda för att de utgör ett typfall, utan för att de tydligt på lite olika sätt åskådliggör betydelsen av en lokal förankring där kommunikationscentralen kan liknas vid ”hjärtat i verksamheten”. Det är ett vanligt förekommande begrepp vid intervjuer och finns anledning att förklara lite närmare.

Inte sällan finns det ett samband mellan ärenden med låg prioritet och ärenden med hög prioritet. Det framgår bland annat av ovanstående exempel. Att en ledningscentral hanterar ärenden av olika prioritet och att information därigenom kanaliseras genom ledningscentralen skapar en tillgång till information. Om arbetet organiseras så att anställda på en ledningscentral har förutsättningar att ha en överblick kan en lokal- och personkännedom öppna goda möjligheter att dra slutsatser och att sätta enstaka detaljer i rätt sammanhang. I en miljö som underlättar att samtal uppstår mellan olika personalkategorier kan information som en anställd framför kompletteras av information som en annan anställd har. Ingen av informationen behöver enskilt haft en sådan dignitet att det resulterat i ett underrättelseuppslag. Det handlar inte om att personalen medvetet har undvikit att skriva ned intressant underrättelseinformation, utan att de först förstod att denna information hade ett värde när de fick ta del av annan information. En lokalt förankrad ledningscentral med en närhet mellan olika personalkategorier är gynnsamt för att värdefulla dialoger uppstår som öppnar möjligheter att kunna ”lägga samman ett och ett”.

Att ledningscentralen förfogar över yttre resurser som kan sättas in direkt skapar goda förutsättningar att kunna agera innan informationen är överspelad. En ytterligare framgångsfaktor är att ha ett nära samarbete med yttre personal och personal på ledningscentralen, där inställningen är att man löser saker tillsammans. Vakthavande befäl har betonat att många ärenden inte är svarta eller vita som enkelt går att kategorisera genom någon form av frågeschema som bl.a. används av SOS Alarm. Det kan vara ärenden som beroende på oklara omständigheter gör att man fattar beslut att inte omedelbart beordra en patrull. En sådan bedömning kan emellertid vara något som ”gnager” och som den som fattade beslutet går och funderar på. Genom en närhet till patrullerna finns en möjlighet för beslutsfattaren att muntligt lyfta fram tankar och känslor som gör att patrull får en förståelse och kan ha förutsättningar att ta sig an och undersöka ett förhållande på ett väl avvägt sätt.