Intern servicenivå hos RLC

I den övergripande verksamhetsbeskrivningen av regionledningscentralerna framgår att nuvarande LKC tar emot en mängd förfrågningar från personal i yttre tjänst om sökning i polisens IT-system vad gäller person- och fordonsfrågor, belastningsfrågor m.m. Det fastslås att denna typ av förfrågningar måste styras bort från RLC. Det påtalas att en grundläggande förutsättning för detta är att all personal i yttre tjänst har direkt åtkomst till relevant information via mobilt IT-stöd58 _{och att all kraft bör läggas på att all yttre personal ska}

få tillgång till detta IT-stöd i samband med införandet av RLC59_{. Det är ur flera aspekter värdefullt att yttre}

personal får tillgång till ett mobilt IT-stöd för att bl.a. kunna göra dataslagningar (Holgersson och Woxblom, 2006a; 2006b). Yttre personal kan numera använda mobiltelefon för att ställa frågor mot olika IT-system (PMF i mobilen).

Bild 79. Att poliser själva enkelt med hjälp av en mobil kan göra dataslagning i yttre tjänst är ett eftersträvansvärt utvecklingsinitiativ.60

En lösning där det finns en strävan att ledningscentralerna inte ska ge patrullerna service har flera baksidor. För det första är det inte ovanligt att patruller är involverade i situationer där det kan vara olämpligt att en polis gör dataslagningar på ett mobilt IT-stöd. Ett exempel är om en patrull stoppar ett fordon med en förare och en eller flera passagerare. Av säkerhetsskäl och för möjlighet att hålla uppsikt på persons agerande (t.ex. se om denna slänger ifrån sig narkotika eller ett vapen) är det ibland olämpligt att själv göra dataslagningar.

58 _{A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)}

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 1, sidan 7.

59 _{A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)}

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 1, sidan 28.

Liknande behov kan uppstå vid kontroller av mer än en person utomhus samt om det exempelvis är många personer runt en polis som ska göra dataslagning som kan läsa vad det står på skärmen. Genom att anropa och få hjälp med dataslagningar kan poliserna ha fokus på de som har stoppats.

Bild 80. I många fall kan det vara svårt, olämpligt eller omöjligt att använda en mobiltelefon för att själv göra dataslagningar61

På samma sätt kan dålig täckning eller nederbörd göra det svårt eller omöjligt att använda ett mobilt IT-stöd i en viss situation. Det är exempelvis vanligt att vissa lokaler där omhändertagna och gripna placeras inte har mobiltäckning och att nätet är överbelastat i samband med olika tillställningar när det är mycket människor på en plats. Under vissa väderleksförhållande är det dessutom svårt att använda en mobiltelefon utomhus för att göra de dataslagningar som polisen utvecklat.

Att ge service till patrullerna förebygger ett ”vi-dom”-tänk och kan bidra till att skapa en känsla av att det handlar om att lösa saker tillsammans och hjälpas åt. En minskad servicegrad och lägre grad av naturlig kontaktyta på grund av ett större fysiskt avstånd riskerar att påverka viljan hos personal på ledningscentralen respektive yttre personal att agera för att underlätta för varandra. Det finns en risk att det uppstår en negativ spiral med ett eskalerande ”vi-dom”-tänk. Det har varit möjligt att se sådana tendenser i samband med tidigare centraliseringar av ledningscentralerna. I den övergripande verksamhetsbeskrivningen av region- ledningscentralerna redovisas att dagens LKC-verksamhet i stor utsträckning är avskärmad i förhållande till övrig verksamhet. Det uppmärksammas att det finns risk för att kommande RLC blir än mer avskärmade då man ska leda verksamhet över mycket stora geografiska områden från en fysisk plats i regionen. För att undvika detta menar man att kommunikationen och återkopplingen måste förbättras mellan RLC och PKC, växel, jour fu-ledare, yttre befäl och stationsbefäl och bedrivas på ett systematiskt sätt62_{. Hur detta skulle}

kunna se ut i praktiken klargörs inte och yttre personal (förutom yttre befäl) nämns inte i detta sammanhang. Ett problem som de som ansvarar för införandet av regionledningscentralen noterat är att länskommunikationscentralerna inte har fullständig kontroll på vilka patruller som befinner sig i yttre tjänst63_{. Förutsättningarna att ha kontroll minskar när verksamheten leds enbart från en fysisk plats i}

regionen. Under intervjuer har det framgått att det är lätt för personal att ”åka under radarn” när ledningscentraler ska hantera mycket personal och där yttre befäl har ansvaret för personal på olika

61 _{Foto: Polismyndigheten.}

62 _{A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)}

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 2, sidan 14.

63 _{A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)}

polisstationer. För den arbetsovillige är det lättare att smita undan och den engagerade kan känna att det är onödigt att behöva vänta på regionledningscentralen bara för att få en egeninitierad aktivitet registrerad som ett HR. Ofta noteras egeninitierade aktiviteter i samband med en förfrågan om biträde med dataslagningar, men när det finns möjlighet att göra dataslagningar på egen hand minskar den naturliga kontakten med regionledningscentralen. Vissa operatörer har påtalat att större ledningscentraler därigenom har exkluderats från vad patruller ägnat sig åt för aktiviteter. Redan nu sker ibland anrop till personal som sitter inomhus, t.ex. stationsbefäl. En minskad servicenivå i kombination med långa svarstider kan få till följd att dessa parallella aktiviteter ökar.

Det går givetvis att utforma olika direktiv, exempelvis som syftar till att få kontroll på vilken personal som finns tillgänglig. Det är också något som nämns i verksamhetsbeskrivningen av regionledningscentralen, bl.a. vad gäller behovet att utarbeta nya rutiner som omfattar all personal som lämnar polishuset64_{. Det är dock}

viktigt att notera att forskning pekat på att poliser är autonoma och i stor utsträckning själva väljer vilka regler och direktiv som följs (se exempelvis Ekman, 1999). Det är inget som är unikt för den svenska polisen, utan det finns en stor handlingsfrihet inbyggd i själva uppdraget (se exempelvis Lipsky, 1980). Det gör att olika former av direktiv har svårt att få genomslag.

En ytterligare avigsida av en minskad servicenivå är kopplad till resursåtgång. Det framgår av verksamhetsbeskrivningen för regionledningscentralen att om det inte finns tillräckligt med patruller för att hantera inkommande akuta ärenden riskerar personalen inne på RLC att drabbas av negativ stress65_{. Den}

service som patrullerna får av en ledningscentral underlättar patrullernas arbete och gör att de snabbare kan bli tillgängliga för nya uppdrag. Även om en minskad servicenivå är positivt för ledningscentralen genom att belastningen minskar kan det således öka stressen när patrullerna blir uppbundna längre på ärenden. En minskad servicenivå hos regionledningscentralen kan leda till att polisens totala resursbehov blir högre för att utföra samma uppgifter, vilket har berörts tidigare i denna rapport.

Sammanfattningsvis riskerar en minskad servicenivå på regionledningscentralerna gentemot yttre personal att få ett flertal konsekvenser som inte verkar ha vägts in i beslutet att minska servicen för patrullerna.