• No results found

Resursåtgång

In document Polisens ledningscentraler (Page 105-107)

5. Centraliseringar

5.2 Problematiska antaganden och utmaningar

5.2.6 Resursåtgång

I verksamhetsbeskrivningen för regionledningscentralerna påtalas på flera ställen att införandet av RLC kräver omfattande utbildnings- och informationsinsatser76. Själva införandeprojektet medför också

kostnader, liksom byggnation av nya lokaler, rekrytering och utbildning av ny personal. Det framförs att för de tre regioner som för närvarande inte har tillgång till ändamålsenliga regionledningscentraler är det angeläget att projektering och upphandling sker med beaktande av verksamhetsbehovet och kraven på en god arbetsmiljö. Dessa krav måste vägas in före kravet på att nedbringa kostnaden per kvadratmeteryta77.

I verksamhetsbeskrivningen för regionledningscentralen identifieras ett antal risker ur verksamhets- synpunkt. Flera av dessa är kopplade till bristande resurser, t.ex.:

 Personalresurs vid RLC eller PKC blir för låg vilket påverkar effektiviteten (dimensionering)  Resursfördelning svår mellan LPO/PKC/Växel

 Överbelastar andra istället, t.ex. LPO/PKC

 Polisen lovar stort men tillför inte personal = antal förblir detsamma = ingen bättre service för medborgarna

 Mottagandet på LPO kräver resurs, förmåga, kunskap

Det framgår av rapport att personal på länskommunikationscentralerna upplever att det i dagsläget finns för få yttre resurser för att fördela ut uppgifter på och att detta medför att det inte går att fördela ut ärenden på ett för medborgarna fullgott sätt. Det får till följd att icke akuta mängdbrott överhuvudtaget inte tas om hand på ett adekvat sätt, vilket inverkar på polisens förmåga att klara upp brott78. Det här behovet av ett

resurstillskott konkurrerar med andra aktiviteter inom ramen för lokalpolisområdets ansvarsområde. I verksamhetsbeskrivningen för regionledningscentralerna påtalas att ”dragkampen” om tillgänglig resurs mellan vakthavande befäl och tidigare närpolischef inte är en ny företeelse. Det betonas emellertid att problemställningen måste klarläggas i samband med införandet av RLC. I annat fall kommer Genomförandekommitténs beslut om att lokalpolisområdescheferna ska få ett utökat ledningsansvar inte att kunna realiseras i praktiken79. Det går att ställa frågan om de tillgängliga resurserna som polisen förfogar

över kommer öka i sådan omfattning att förutsättningarna blir goda att ta hand om de icke akuta mängdbrotten på ett önskvärt sätt. Särskilt med tanke på att ledningsverksamheten i sig verkar kräva mer resurser jämfört med tidigare och att vissa polisstationer har lagts ned. Det senare gör att mer arbetstid måste ianspråktas för transporter, vilket minskar patrullers tillgängliga resurstid för att ta sig an arbetsuppgifter.

I materialet som låg till grund för förslaget att skapa regionledningscentraler hänvisas till tidigare erfarenheter av sammanslagningar, bl.a. en rapport gällande sammanslagning av Kalmar och Kronobergs

76 Se exempelvis A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens

regionledningscentraler (RLC) vid införandet, 2015-04-16, bilaga 1, sidan 27 och sidan 28.

77 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 2, sidan 15.

78 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 2, sidan 3.

79 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

ledningscentraler, där nyttan med sammanslagningen bedömdes vara begränsad ur ett rationaliserings- hänseende80. Med tanke på tidigare erfarenheter är det naturligt att besparingsskäl inte anges som ett motiv

till att skapa sju regionledningscentraler. Tvärtom verkar genomförda centraliseringar medfört ökade kostnader. De andra positiva effekterna av en centralisering har dock bedömts så stora att det motiverat ett beslut att centralisera verksamheten.

Skyddsorganisationen menade att det fanns ett behov att göra en beräkning på vilken sammantagen resurs (RLC, PKC, LPO) som det förslag som presenterades i verksamhetsbeskrivningen för regionlednings- centralerna kräver. Syftet med detta anges vara att det ska ligga till grund för en bedömning om den beräknade resursåtgången kommer att vara försvarbar i förhållande till fördelarna i förslaget81. Någon sådan

beräkning verkar inte ha genomförts82.

Omsättningen av framför allt civila operatörer på länskommunikationscentralerna (LKC) är hög. LKC har generellt sett haft svårt att upprätthålla en god arbetsmiljö för personalen även om förhållandena ser olika ut vid olika LKC83. På de stora centralerna har omsättningen varit särskilt hög och arbetsförhållandena har

varit föremål för kritik. Tillskapandet av fler stora centraler riskerar att medföra att kostnaderna för rekrytering och utbildning kommer bli högre än innan omorganisationen. Övertidskostnader och personalkostnader för de stora centralerna kontra de mindre centralerna uppvisar ett liknande mönster. Detta förhållande bidrar också till att centraliseringen troligtvis genererar ett behov av ett resurstillskott. Ett problem i sammanhanget är regionledningscentralernas placering till orter där det är hård konkurrens om arbetskraft, vilket har en inverkan på möjligheten att behålla personal och gör det svårare att rekrytera ny personal.

I verksamhetsbeskrivningen för regionledningscentralerna framförs att i framtida RLC måste operatörer ges mer tid för samtal i akuta ärenden för att hinna ställa rätt frågor, göra rätt slagningar och kunna kommunicera ut mer information84. Att ha mer tid för samtal i akuta ärenden utan ett resurstillskott är

problematiskt.

Det påtalas i verksamhetsbeskrivningen för regionledningscentralen att nuvarande lokalkännedom (problemområden eller särskilt utsatta områden) samt kunskapen om lokala kriminella och deras beteende bidrar till att verksamheten fungerar väl85. Effekten av en begränsad lokal- och personkännedom genom

tillskapandet av regionledningscentraler riskerar att öka behovet av ett resurstillskott.

80 Slutrapport OP-3.2. Övergripande strukturreform av LKC, PKC och telefonväxel. Genomförandekommittén JU 2012:16. 2013-

12-20, sidan 16.

81 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 6, sidan 2.

82 Kan vara genomförd med skyddsorganisationen känner inte till denna och jag har inte lyckats få tag i någon sådan information. 83 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 2, sidan 6.

84 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

vid införandet, 2015-04-16, bilaga 2, sidan 14.

85 A035.491/2015 RLC-programmet. Övergripande verksamhetsbeskrivning för polismyndighetens regionledningscentraler (RLC)

Det påtalas att ökade kostnader som införandet av regionledningscentralerna medför ska hanteras inom ramen för tilldelade medel och befintliga budgetramar86. Som framgår av detta kapitel finns det flera

faktorer som pekar på att det utöver inledande kostnader kommer krävas ett ökat resurstillskott för att kunna hantera verksamhetsförslaget gällande ledningscentralerna. Med tanke på andra krav som ställs på polisorganisationen kan det därmed vara svårt att avdela tillräckliga resurser för att ha förutsättningar att kunna leva upp till de förväntningar som finns på omorganisationen av ledningscentralerna.

In document Polisens ledningscentraler (Page 105-107)