2016 tog LO åter upp frågan om “Det goda arbetet”. Betyder det att den försvann efter 1980-talet? Johansson och Abrahamsson ger i sin rapport en förklaring där idén togs upp och fortsatte vara relevant inom fackföreningsrörelsen under 80-talet. T.ex. kom LO med rapporten Det utvecklande arbetet 1989 som hade många liknande teman. Men 90-talet innebar på många sätt och vis slutet för “Det goda arbetet”. Dels genom 90-talskrisen och dels genom en ny industriell kontext där “Lean Production” kom att dominera. Johansson och Abrahamsson tar även upp en ny managementdiskurs som var en fortsättningen av den ledningsfilosofi med “social styrning” som Metall pekade på redan under 80-talet. “Just in time production” är även en del av förändringen under 90-talet som passar ihop med industriell drift i en lågkonjunktur och med “Lean Production”. De lyfter också hur NPM (New Public Management) förändrade hela samhällsdiskursen och hur den offentliga förvaltning fungerade.120 Allt detta gjorde att det visionära innehåll som fanns i “Det goda arbetet” försvann, även om några av sakfrågorna har levt vidare.
NPM, “Lean Production” och “Just in time” är absolut relevanta när man beskriver vad som hänt på arbetsmarknaden efter 90-talet. Men en annan sida av utvecklingen är vad 90-talet innebar på en mer idémässig eller filosofisk nivå. Francis Fukuyamas uttalande om
“historiens slut” och den liberala kapitalismens slutgiltiga seger över kommunismen har sedan 90-talet ifrågasatts och avfärdats av många akademiker och tänkare. Men i boken Capitalist realism: Is there no alternative? förklarar Mark Fischer hur “historiens slut” kan beskrivas som en spegelbild av vad filosofen Fredric Jameson på 80-talet kallade “Det postmoderna tillståndet”. Fischer för samman murens fall, postmodernismen och “historiens slut” till en egen teori om det han kallar för “kapitalistisk realism”. Med det menar han att vad som är politiskt tänkbart helt har kommit att definieras av vad som i en kapitalistisk logik ses som “realistiskt”. “Capitalism seamlessly occupies the horizons of the thinkable.”121“Det goda arbetet” kan sägas vara ett sådant exempel på hur en politisk vision blev otänkbar.
Speciellt om man ser till hur kraven på demokrati i företagen efter 80-talet helt och hållet dömdes ut som “orealistiska” samt att idéer om involvering/engagemang istället anpassades för att passa in i den nyliberala erans managementfilosofi.
En liknande förklaring av vad som hände med “Det goda arbetet” kommer via filosofen Jürgen Habermas som hade en teori om varför de politiska visionerna mattades av under det
121Fisher, Mark (2009). Capitalist realism: is there no alternative?. Winchester: Zero Books. s. 8.
120Johansson, Jan; Abrahamsson, Lena (2008). s. 7 ff (27).
sena 80-talet. Enlig honom var problemet dock mycket närmare förknippat med det socialdemokratiska projektet i sig och hur det politiska tänkandet förändrades under 1900-talet i länder som Sverige.
Classical utopias depicted conditions for a life worthy of a human person, for a socially organized happiness. Blended together with historical thought, the later social utopias introduced into the political discussion since the l9th century, awaken more realistic expectations. They present science, technical skill, and planning as promising, unfailing instruments for the rational control of nature and of society.122
Även hos Habermas finns inslaget av vad som är “realistiskt” men han menar att det var vurmandet för teknologin och ett rationellt tänkande kring samhällsplanering som frambringade utmattningen av det utopiska tänkandet mot 1900-talets slut. Enligt honom besegrade socialdemokratin snarare sig själv genom att inte kunna tänka politiskt bortom reformismen, välfärdskapitalismen och det “rationella” paradigmet.
Även alienationsteorin gick ett liknande öde till mötes under 80-talet då den i princip helt och hållet försvann från den akademiska agendan så väl som i samhällsdebatten. I artikeln “Forgetting and remembering alienation theory” skriver Chris Yuill om hur intresset för teorin dog ut då den var så nära uppbunden i det större marxistiska projektet. Historiens slut innebar därför också slutet för alienationsteorin. Det hade under en längre tid pågått en debatt inom den marxistiska traditionen där vissa argumenterade för en vändning bort från den unge Marx humanism och hans hegelianska rötter. Yuill pekar bl.a. ut filosofen Louis Althusser som en av dem som förespråkade ett fokus på den rationella och vetenskapliga versionen av Marx. Att alienationsteorin försvann skulle kunna vara en av trenderna som visar på en orientering bort från Marx hegelianska humanism. Men den akademiska marxismens utveckling under denna period är väldigt komplex och rymmer många fler aspekter än så.123
Vad innebär det då att intresset för alienation och frågor om “Det goda arbetet” åter har blivit relevanta under 2020-talet? Är det något i den nutida situationen på svensk arbetsmarknad som påminner om utvecklingen efter 1960-talet? Idéutvecklingen av “Det goda arbetet” kom efter en period av stor ekonomisk tillväxt och en expansion av välfärdssamhället. Samtidigt som arbetarnas självbestämmande minskade till förmån för en starkare central styrning och att maskiner fick större kontroll över arbetets utförande. Idag är utvecklingen en annan, 2020-talet kan snarare definieras av en nedmonterad välfärd och ett
123Yuill, Chris (2011). s. 110.
122Habermas, Jürgen (1986). “The new obscurity: The crisis of the welfare state and the exhaustion of utopian energies” eng. övers. Phillip Jacobs, i Philosophy and Social Criticism_ 11 (2):1-18. s. 2.
arbetsliv där erfarenheterna är mycket splittrade. Kritiken av det löpande bandet från rapporter som Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen (1966) har däremot blivit relevant på nytt då globala företag som t.ex. Amazon återupplivat fordismen i sina
“fulfillment centers”. Där utför arbetarna ensidiga och monotona arbetsuppgifter som sliter på kropp och själ i ett tempo som styrs av maskiner och algoritmer. Kommer alienationen och missnöjet bland dessa arbetare att nå en ny brytpunkt de kommande åren? Det återstår att se.
Litteraturlista
Tryckta källor
- Alfonsson, Johan (2020). Alienation och arbete: unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2020.
- Ambjörnsson, Ronny (2017) först publicerad 1988. Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930. Fjärde utökade upplagan Stockholm:
Carlssons.
- Björkman, Torsten & Lundqvist, Karin (1981). Från MAX till PIA: reformstrategier inom arbetsmiljöområdet. Diss. av båda förf. Uppsala : Univ.
- Bodén, Daniel (2016). Systemmänniskan : En studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet, (Uppsala: Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet).
- Dahlström, Edmund, et al (1966). Teknisk förändring och arbetsanpassning: ett sociologiskt bidrag till forsknings- och planeringsdebatten. Stockholm: Prisma.
- Debord, Guy (2002). Skådespelssamhället. Översättning från franskan: Bengt Ericson Göteborg: Daidalos.
- Ekdahl, Lars (red.) (2021). Från arbetets horisont: perspektiv på historisk forskning om arbete och samhälle under kapitalismen. Lund: Arkiv förlag.
- Fisher, Mark (2009). Capitalist realism: is there no alternative?. Winchester: Zero Books.
- Friberg, Anna. (2012). Demokrati bortom politiken: En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919 –1939.
(Stockholm, bokförlaget Atlas).
- Habermas, Jürgen (1986). “The new obscurity: The crisis of the welfare state and the
exhaustion of utopian energies” eng. övers. Phillip Jacobs, i Philosophy and Social Criticism_
11 (2):1–18.
- Isacson, Maths (2008). “Kongressen 1981 – på väg mot “Det goda arbetet’”. s. 692–702 I Svenska metallindustriarbetareförbundets historia Bd 5 1957-1981. Det lyser en framtid.
Stockholm: IF Metall.
- Israel, Joachim (1968). Alienation: från Marx till modern sociologi: en makrosociologisk studie. Stockholm: Rabén & Sjögren.
- Jenkins, David (1968). Sweden and the price of progress. New York: Coward-McCann.
- Johansson, Anders L. (1989). Tillväxt och klassamarbete: en studie av den svenska modellens uppkomst. Diss. Linköping : Univ.
- Johansson, Anders L. & Magnusson, Lars (2012). LO: 1900-talet och ett nytt millennium.
Stockholm: Atlas.
- Johansson, Jan; Abrahamsson, Lena (2008). “Det goda arbetet: igår, idag och imorgon”, Framtidsfabriken Rapport 2. Kunskapsöversikt, Luleå tekniska högskola.
- Landsorganisationen i Sverige. Företagsdemokratiska rådet (1976). Solidariskt
medbestämmande: rapport till LO-kongressen 1976. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige.
- Landsorganisationen i Sverige (1971). Demokrati i företagen: rapport till LO-kongressen 1971 : [Landsorganisationens 18:e ordinarie kongress, 4–11 sept. 1971.]. Stockholm: Prisma - Landsorganisationen i Sverige (1966). Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen:
rapport från en arbetsgrupp till 1966 års LO-kongress. (1966). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen.
- Liedman, Sven-Eric (2015). Karl Marx: en biografi. Stockholm: Bonnier.
- Marx, Karl (1995) först publicerad 1965. Människans frigörelse. Övers. Liedman, Sven-Eric [Ny, rev. utg.] Göteborg: Daidalos.
- Nilsson Mohammadi, Robert (2018). Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia, (Stockholm university, History department).
- Ohlsson, Björn (2004). “Från mänsklig till mager produktion Om arbetet på Volvo Torslandaverken och vart visionerna tog vägen” ur, Humanistdag-boken 2004 : [36].
- Svenska metallindustriarbetareförbundet. Kongress (1985). Det goda arbetet: huvudrapport från programkommittén om industriarbetets värde och villkor antaget av Svenska
metallindustriarbetareförbundets kongress 1-7 september 1985. Stockholm: Förb.
- Östlund David. (2009) “Från patriarkal välvilja till intressejämkning som effektivitetsstrategi”
ur, 125 år med corporate social responsibility red. Nilsson, Torun & Dahl, Per . Stockholm:
Centrum för näringslivshistoria.
Elektroniska källor
- På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet (2018), SCB [elektronisk resurs].
Hämtad från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamsta lldhetsstatistik/pong/publikationer/pa-tal-om-kvinnor-och-man.-lathund-om-jamstalldhet-201 8/(2021-06-07)
- Dahlström, Edmund (1969).”En mänskligare arbetsorganisation – Experiment i industriell demokrati”. DN. 17 maj 1969. Hämtad från:www.arkivet.dn.se(2021-06-07)
- Molinder, Jakob (2017). Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy [Elektronisk resurs] Essays on the Swedish Model in the Postwar Period. Diss.
(sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet. Hämtad från:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1110384&dswid=7918(2021-06-07) - Isidorsson, Tommy (2001). Striden om tiden [Elektronisk resurs] arbetstidens utveckling i
Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv. Diss. Göteborg : Univ., 2001. Hämtad från:http://hdl.handle.net/2077/15418(2021-06-07)
- Rosengren, Calle (2009). Arbetstidens symbolvärde [Elektronisk resurs] om historisk kontinuitet och förändring i synen på arbetstid samt normers inverkan på arbetstidens gestaltning. Diss. (sammanfattning). Hämtad från
http://mau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1404355&dswid=9482 (2021-06-07)