studie av fackföreningsrörelsen i Sverige 1966–1985
Av: Carl Dackeby
Handledare: David Östlund
Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier Masteruppsats 30 hp
Idéhistoria | Vårterminen 2021
Abstract
The good work: a historical study of the ideological development within the movement of Swedish trade unions (1966–1985)
This thesis paper is a historical study that examines the labor political issues which the movement of Swedish trade unions faced between the years 1966–1985. How did they understand and formulate these problems and what solutions did they present? “The good work” (“Det goda arbetet”) was one such solution which was introduced in 1985 by The Union of Industrial Metalworkers (Metallindustriarbetareförbundet). This thesis explores the underlying ideas and the history behind this visionary program and how it took inspiration from the ideological developments of the previous decades. This is done by analysing four conference reports published in association with yearly union conferences between 1966 and 1985. These reports center around themes of technological development, working conditions, worker power and self determination to name a few.
The analysis focuses on the labor political issues that arose after the establishment of the “Swedish model” and the post-war era economic boom. One of the major ideological developments during the 1960s was the backlash against the fordist model of production and the critique of rationalisation of work in general. This is shown to be one the major shifts in thinking about work which leads towards the development of solutions such as “The good work” during the 1970s and 80s. Furthermore, it is shown how “The good work” was linked historically to alienation theory and sociological research during the period.
The key conclusions from the analysis focus on how worker discontent during the late 1960s led to massive labor political reforms during the 1970s along with the larger project of democratising the workplace gaining new life. This development, however, took a turn in 1976 when the social democratic party lost their first election in nearly 40 years. The analysis of the report by The Union of Industrial Metalworkers from 1985 shows the vision of “The good work” as they formulated it to be stuck between two separate eras. On the one hand it was still in conversation with the left-wing project of advancing labor power and democracy from the 1970s. On the other it had to confront the new political landscape of the 1980s and the right-wing turn towards neoliberalism.
Keywords: History of ideas, Swedish labor politics, Technology, Work, Alienation, Workplace democracy, Union history, Rationalisation
Populärvetenskaplig sammanfattning
Under 1950-talet ökade levnadsstandarden för arbetare i Sverige tack vare stark ekonomisk tillväxten efter andra världskriget, hög efterfrågan på arbetskraft och den så kallade “svenska modellen”. Men under 1960-talet började ett missnöje växa bland arbetare och även fackföreningsrörelsen började ifrågasätta utvecklingen på arbetsmarknaden. Kritiken riktades kanske främst mot den typ av arbete som utfördes vid det löpande bandet där arbetsuppgifterna hade delats upp i små monotona moment utan variation för att maximera effektivitet. En generell känsla av maktlöshet och såväl psykiska som fysiska arbetsmiljöproblem blev allt vanligare bland arbetare. Sådana arbetsförhållande kom vid den tiden att associeras med begreppet “alienation” som bl.a. sociologer använde i sin forskning om arbete. Alienation beskriver i denna kontext en situation där en arbetare inte längre känner igen sig själv i sitt arbete. En process där arbetaren blir mer och mer främmande i relation till sin arbetssituation. Teorin om alienation används i den här uppsatsen även som ett analytiskt verktyg.
Detta är en idéhistorisk studie om vilka arbetsmarknadspolitiska utmaningar som den svenska fackföreningsrörelsen stod inför 1966–1985. Den huvudsakliga frågeställningen i uppsatsen är: “Vad ledde fram till visionen om “Det goda arbetet” inom fackföreningsrörelsen?” Den besvaras genom en analys av fyra fackliga rapporter som publicerades i samband med Landsorganisationen i Sveriges (LO:s) och Metallindustriarbetareförbundets (Metalls) kongresser mellan åren 1966–1985. “Det goda arbetet” var en politisk vision för arbetslivet i Sverige som Metall presenterade vid sin kongress 1985. De konkreta arbetsmarknadspolitiska områden som den här uppsatsen handlar om är främst: arbetsmiljö, teknologisk utveckling, rationalisering och demokrati i arbetslivet.
Genom den tjugoåriga period som analyseras i uppsatsen går det att se hur det politiska klimatet i Sverige skiftade från 1970-talets vänstervåg till 1980-talets nyliberala högerpolitik.
En av uppsatsens huvudsakliga slutsatser handlar om hur Metalls vision om “Det goda arbetet” historiskt kan ses vara placerade mitt i en brytpunkt för svensk arbetsmarknadspolitik. Metall tog inspiration från 1970-talet där bl.a. demokratiseringen av arbetslivet varit en central fråga och ville fortsätta driva en facklig offensiv på det området.
Men de försökte samtidigt försvara sig mot de kraftfulla högerpolitiska vindarna som tilltog under 1980-talet.
Nyckelord: Idéhistoria, Svensk arbetsmarknadspolitik, Teknologi, Arbete, Alienation, Arbetsmiljö, Demokrati i arbetslivet, LO, Fackföreningsrörelsen, Rationalisering
Förord
Den nutida utvecklingen av lönearbete är fragmenterad. Den flexibla kapitalismen och gig-ekonomins genombrott har lett till större ekonomisk osäkerhet för otaliga arbetare som från dag till dag inte vet om de kommer få jobba. Samtidigt har andra arbeten fyllts av innehåll där kreativitet och problemlösning kommit att ta allt större utrymme. Dessa yrken är utformade för att upplevas som “meningsfulla”. Och har därför gjorts mer flexibla på ett sätt som ska underlätta för de anställda att kunna arbeta var som helst och när som helst då kontoret ofta bara är ett knapptryck bort.
Jag skrev den här uppsatsen under våren 2021. Pandemin Covid-19 har under ett års tid satt det “normala” livet på paus och fragmenteringen av arbetslivet har i och med det blivit allt tydligare. Skillnaden är stor mellan de som kan jobba hemifrån och de som fortfarande behöver trängas på tunnelbanan varje morgon. Viruset är inte dödligt för majoriteten av den arbetsföra befolkningen men att bli smittad kan ändå ha ödesdigra konsekvenser. Speciellt för de som verkar i prekära arbetssituationer och saknar ekonomiska eller sociala skyddsnät. Men viruset är inte den enda hälsorisk som varit en utmaning under det senaste året. Den mentala ansträngningen och den tilltagande känslan av isolering som det globala läget orsakat har även haft en negativ effekt på otaliga människors hälsa. Det har påverkat arbetet med den här uppsatsen och influerat mitt intresse för bl.a. alienationsteorin. Håll därför gärna denna kontext i åtanke under läsningen av den här uppsatsen.
Tack till….
David Östlund som varit en exemplarisk handledare.
Ulrika Dackeby, Love Grunewald, Mikael Hall och Olle Samuelsson som läst och kommit med feedback under skrivandets gång.
Innehållsförteckning
Abstract 2
Populärvetenskaplig sammanfattning 3
Förord 4
Innehållsförteckning 5
Inledning 6
Syfte och forskningsfrågor 7
Metod, källmaterial och teori 7
Alienationsbegreppet: historiskt relevant och analytiskt fruktbart 9
Det goda och det alienerade arbetet 12
Forskningsläge 14
Historisk bakgrund: Den svenska modellen 16
Saltsjöbadsavtalet 16
Rationalisering som bas för samarbete 18
Följdavtal och konsolidering av den svenska modellen under 1940-talet 20
Arbetsfred och strukturrationalisering 24
Del 1 – 1966–1976 Alienation och demokrati i arbetslivet 25
LO och den teknologiska utvecklingen (1966) 25
Arbetsanpassning och alienation: LO och Göteborgs sociologer 26 Rationalisering, teknologi och kvinnors roll i arbetets utveckling 30 Strejken i malmfälten och kritiken mot arbetsstudierna (1969) 35 LO:s offensiv – Kampen för demokrati i arbetslivet återupptas (1971) 38 Demokratiseringen av arbetslivet, ett anfall på flera fronter 39 LO:s tillbakablick på 70-talet och deras framtidsförhoppningar (1976) 42
Samarbetet mellan LO och SAF brister 44
Sammanfattning – del 1 46
Del 2 – 1976–1985 Metalls vision om “Det goda arbetet” 47
Metalls samtidsanalys och ett nytt politiskt klimat 48
Det goda arbetets nio principer 53
Sammanfattning – del 2 57
Forskningsresultat och förslag på framtida studier 57
Epilog: Bortom den kapitalistiska logikens horisont 60
Litteraturlista 62
And it's go boys, go They'll time your every breath And every day you're in this place
You're two days nearer death But you go1
Inledning
Vid Landsorganisationen i Sveriges (LO:s) kongress 2016 beslutade man att ta fram ett program för “Det goda arbetet i en ny tid”. Men vad är egentligen “Det goda arbetet”?2 Det enkla svaret är att det var namnet på ett program med nio principer för ett gott arbetsliv som Metallindustriarbetareförbundet (Metall) lanserade i en rapport med samma namn 1985. Det längre svaret om dessa principers idéhistoria är vad den här uppsatsen handlar om.
Under 1960-talet kom nya idéer om arbete som drevs på av en ny ung vänsterrörelse.
Det fanns ett fokus på individuell frigörelse och en oro över arbetarens situation i relation till den högteknologiska urbana miljöns expansion. Under efterkrigstiden hade levnadsstandarden bland arbetare blivit bättre än någonsin tidigare. Ny teknologi och rationaliseringar hade gjort industrin effektivare och mer produktiv vilket med hjälp av en god konjunktur och en hög efterfrågan på arbetskraft möjliggjorde att både arbetare och arbetsgivare vann på den ekonomiska tillväxten. Tack vare Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) förblev denna utveckling både stabil och fredlig under årtiondena som följde andra världskriget. Men på 60-talet började vindarna vända.
Missnöjet växte bland arbetarna samtidigt som oron växte när det kom till det löpande bandets negativa påverkan på arbetarnas hälsa och välmående. Det skedde vad som kan kallas för en kvalitativ vändning där frågor om arbetets innehåll, arbetsmiljö, makt, inflytande och engagemang blev allt viktigare för fackföreningsrörelsen. I den här uppsatsen utforskar jag hur LO och Metall mötte dessa utmaningar. Hur de formulerade, förstod och hittade lösningar på problemen som de stod inför. Med stöd i tidigare forskning, presenteras “Det goda arbetet”
som en sådan lösning och jag visar hur den rapport som Metall gav ut 1985 tog inspiration från den facklig idéutveckling som hade börjat slå igenom redan under 60-talet.
2 Namnet “Det goda arbetet” kommer från titeln på den rapport som skrevs av Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall) inför deras kongress 1985. Men det är också namnet på den arbetsmarknadspolitiska vision som den här uppsatsen utforskar ur ett historiskt perspektiv. När jag hänvisar till den specifika rapporten kommer jag att skriva Det goda arbetet och annars skriver jag “Det goda arbetet”.
1Ron Angel (1964). The Chemical Worker’s Song.
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna uppsats är att från ett idéhistoriskt perspektiv analysera de arbetsmarknadspolitiska utmaningar fackföreningsrörelsen stod inför 1966–1985 och att utforska den ideologiska bakgrunden till Metalls vision om “Det goda arbetet”.
Vad ledde fram till visionen om “Det goda arbetet” inom fackföreningsrörelsen? Det är den huvudsakliga frågeställningen som jag i den här uppsatsen söker besvara. Utöver det kommer en rad följdfrågor att användas under analysen av det fackliga källmaterialet: Vilka problem identifierade fackföreningsrörelsen respektive forskarna när det kom till utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden? Förändrades synen på rationaliseringar av arbete över tid hos LO och Metall? När och varför blev frågor om alienation relevant och hur förstod fackföreningsrörelsen begreppet? Går det att se ett utbyte av kunskap mellan LO, Metall och forskare under den undersökta perioden? Hur påverkade det ökande antalet kvinnor i arbetslivet den ideologiska utvecklingen inom fackföreningsrörelsen? Hur bidrog frågan om alienation till utformandet av “Det goda arbetet”? Hur förstod fackföreningsrörelsen arbetsgivarnas sätt att tänka och uppstod här motstridiga uppfattningar om vad ett gott arbete borde innebära mellan parterna under perioden? Dessa följdfrågor är primärt till för att besvara den huvudsakliga forskningsfrågan.
Metod, källmaterial och teori
Forskningsfrågorna kommer besvaras genom en studie av fyra fackliga rapporter från perioden som kommer att analyseras med hjälp av tidigare forskning på området samt sociologisk forskning om arbete och alienation. Det sociologiska forskningsfältet om alienation växte fram under samma period som idén om “Det goda arbetet” och vissa forskare bidrog även direkt till den fackliga idéutvecklingen under dessa år. Det är därför, enligt min uppfattning, centralt att ta med den forskningen i analysen. Källmaterialet består av följande rapporter författade av olika arbetsgrupper och sakkunniga inom LO och Metall 1966–1985.
Det rör sig ofta om relativt stora kollektiv av individer som arbetat med att ta fram dessa rapporter i Metalls eller LO:s namn och det går inte att tydligt urskilja individuella författares tankar och resonemang i källmaterialet.
1. Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen: rapport från en arbetsgrupp till 1966 års LO-kongress
2. Demokrati i företagen: rapport till LO-kongressen 1971
3. Solidariskt medbestämmande: rapport till LO-kongressen 1976
4. Det goda arbetet: huvudrapport från programkommittén om industriarbetets värde och villkor antaget av Svenska metallindustriarbetareförbundets kongress 1–7 september 1985.
Dessa rapporter har valts för att få en kronologisk spridning som möjliggör fyra separata nedslag under den 20-åriga period som studeras i den här uppsatsen. Analysen kan med hjälp av detta urval visa hur idéer utvecklades och förändrades över tid. Av dessa fyra sticker rapporten Det goda arbetet ut något. Den är den mest omfattande av rapporterna i termer av vilka områden som berörs. Men den är även mer specifikt intresserad av svensk industripolitik och situationen för industriarbetarna till skillnad från de mer allmänna LO-rapporterna. Den är intressant då den blickar tillbaka på 1960- och 70-talet och beskriver ingående hur arbetsmarknaden i Sverige förändrades under perioden. Detta är även motiveringen varför den historiska studien är uppdelad i två delar. “Del 1 – 1966–1976 Alienation och demokrati i arbetslivet” där de tre första LO-rapporterna analyseras i kronologisk ordning och “Del 2 – 1976–1985 Metalls vision om “Det goda arbetet”” som fokuserar på Metalls rapport. En medveten avgränsning som gjorts är att inte gå in alltför djupt på debatten om löntagarfonderna som pågick under den andra halvan av den period som studeras i den här uppsatsen. Fonderna nämns och diskuteras i den mån som de dyker upp i källmaterialet, vilket inte är särskilt ofta.
I studien av det fackliga materialet kommer forskning om arbete och alienation att tillämpas som ett analytiskt verktyg. Alienationsbegreppet genomgick en renässans under 1960- och 70-talet inom bl.a. sociologisk forskning och dess inflytande sträckte sig även till fackföreningsrörelsens idéutveckling. Men som det kommer visa sig använde LO i sina rapporter ofta andra termer när de diskuterade frågor om alienation. Två forskningsbidrag som kommer vara viktiga för den här delen av undersökningen är Alienation: från Marx till modern sociologi: En makrosociologisk studie (1968) av Joachim Israel och Teknisk förändring och arbetsanpassning: ett sociologiskt bidrag till forsknings- och planeringsdebatten (1966) av Edmund Dahlström et al.3 Israel var en av pionjärerna som inom svensk forskning började använda alienationsbegreppet i sociologiska studier redan 1964 då han hade blivit inspirerad av amerikanska forskarkollegor. Genom Israels och
3Båda dessa titlar fick nyutgåvor under 70-talets första år. Någon djupare analys av vad som förändrades mellan de olika utgåvorna har inte gjorts i den här uppsatsen.
Dahlströms verk är ambitionen att kunna skapa en historisk förståelse för alienationsbegreppets användning under 1960- och 70-talet och att visa hur alienationens problematik på ett mer eller mindre uttalat sätt var i dialog med fackföreningsrörelsens idéutveckling under denna period.
Alienationsbegreppet kommer att återfinnas i det fackliga källmaterialet som den här uppsatsens bygger på. Men samtidigt får teorin om alienation en vidare roll som ett analytiskt redskap. Det kommer att användas utifrån sin historiska relevans och för att det är ett givande verktyg i den idéhistoriska analysen av det moderna arbetet. Generellt kan sägas att de sociologiska verken från 1960- och 70-talet är till för att vägleda min läsning av det fackliga källmaterialet genom att tillhandahålla användbara teoretiska perspektiv. I den egna analysen kommer även Johan Alfonssons avhandling från 2020 Alienation och arbete: unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen att användas för att skriva fram en mer nutida förståelse av alienationsbegreppet. Sammanfattningsvis kan sägas att analysen av det fackliga källmaterialet bygger vidare på teoretiska resonemang som redan fördes under den tidsperiod som studeras i uppsatsen.
Efter analysen av källmaterialet presenteras de huvudsakliga slutsatserna tillsammans med en rad förslag på fortsatt forskning utifrån frågor som kom fram under analysen men som inte kunde besvaras inom ramen för den här uppsatsen. Uppsatsen avslutas sedan med en kort epilog som utforskar vad som hände efter 1985. I den förs en fri diskussion kring teman som “kapitalistisk realism” och utopiskt tänkande med nedslag i texter av Jürgen Habermas och Mark Fisher.
Alienationsbegreppet: historiskt relevant och analytiskt fruktbart
Den text ur Karl Marx De ekonomisk–filosofiska manuskripten som kanske haft störst inflytande på efterkommande teoretiker heter “Det alienerade arbetet”. Texten kom först ut på Svenska 1965 i en samling av Marx ungdomsskrifter med titeln Människans frigörelse och översattes av Sven-Eric Liedman. Joachim Israel skriver i förordet till sin bok om Marx och alienationsbegreppet från 1968 om hur alienation i slutet av 1960-talet kommit att få ett mycket brett samhälleligt genomslag som teoretisk term. Han beskriver det som ett
“modeord” som användes i allt från vetenskapliga till litterära, politiska, moralfilosofiska och teologiska sammanhang.4 Exakt hur det användes i den politiska debatten kommer
4Israel, Joachim (1968). Alienation: från Marx till modern sociologi: en makrosociologisk studie. Stockholm:
Rabén & Sjögren. s. 5.
exemplifieras senare i den historiska studien av det fackliga källmaterialet.
Alienationsbegreppet genomgick inte bara en renässans i Sverige utan var även populärt i internationell forskning under hela 1960- och 70-talet. För en genomgång av alienationsteorin ur ett vetenskapshistoriskt och internationellt perspektiv rekommenderas artikeln “Forgetting and remembering alienation theory” av Chris Yuill.5 Jag återkommer även till några av hans perspektiv på varför alienationsteorin glömdes bort i den här uppsatsen epilog.
Marx använder minst ett par olika ord för Alienation på tyska: “Entfremdung” och
“Entäusserung”. Det första syftar på ordet “främling” medan det andra istället är närmare ett ord som “avyttring”. I tyskan är de utbytbara men det finns nyansskillnader beroende på om man talar om relationer mellan två människor eller mellan en människa och ett föremål.
Liedman kommenterar sin egen översättning av alienationsbegreppet i sin Marxbiografi som kom ut 2015.
Den svenska översättningen är inte självklar. Ordet “Alienation”, som jag själv en gång valde när jag 1965 översatte Marx ungdomsskrifter, är den överlägset vanligaste, men också
“förfrämligande” förekommer numera. Det har dock en språklig nackdel: det finns ingen
“främlig” på svenska. “Förfrämlingande” vore den korrekta motsvarigheten. Den förekommer också men sällan.6
I den här uppsatsen kommer både “alienation” och “förfrämlingande” att användas synonymt.
Alienation används för att det är det mest vedertagna begreppet medan förfrämlingande används för att det på svenska bättre visar på kopplingen till främlingskap och att något successivt blir främmande. Det är intressant att reflektera över varför Liedman valde att översätta det till just “alienation”. Det är som han själv säger inte helt självklart. En faktor som kan ha spelat in var att begreppet under tidigt 60-tal nådde ny popularitet bland sociologer i USA.7 Det engelska alienationsbegreppet kom därför att inspirera svenska forskare som Israel och kan även bidragit till Liedmans val i översättningen.
Det alienerade arbetet syftar hos Marx till en process där arbetaren kontinuerligt blir främmande från objekten som han producerar. I förlängningen blir han även alienerad från den värld av objekt som han skapar. Detta kommer sig av att arbetaren i det kapitalistiska produktionssättet inte äger sitt eget arbete utan tvingas sälja det och sig själv på en marknad.
Arbetaren är en producent av objekt som ska säljas samtidigt som han själv är en produkt.
“Arbetaren lägger sitt liv i objektet: men därmed tillhör inte livet längre honom, utan objektet. Ju större denna verksamhet är desto färre föremål kommer alltså att tillhöra
7Israel, Joachim (1968). s. 5.
6Liedman, Sven-Eric (2015). Karl Marx: en biografi. Stockholm: Bonnier. s. 159.
5Yuill, Chris (2011). “Forgetting and remembering alienation theory”, History of the Human Sciences 24(2), (Sage Publishing, UK).
arbetaren.”8 Denna process i vilken arbetaren blir fattigare både materiellt och själsligt desto mer han producerar kan i denna uppsats framförallt knytas samman med frågan om rationaliseringar som var ett centralt tema på den svenska arbetsmarknaden under i princip hela 1900-talet. Ytterligare en dimension av det alienerade arbetet, enligt Marx, är hur det transcenderar arbetets sfär och i längden även leder till en dominans av hela livet. En teoretiker som vidareutvecklade denna idé om ett alienerat liv är Guy Debord i sin bok Skådespelssamhället från 1967. Det som blir främmande enligt Debord är det levda livet till förmån för ett ständigt växande skådespel (spectacle på franska). “I de samhällen där moderna produktionssätt härskar, ter sig allt liv som en oerhörd anhopning av skådespel. Allt som tidigare upplevdes direkt har fjärmats till en återgivning.”9 Detta är både en referens till Karl Marx inledning i Kapitalet och en analys av det sena 1960-talets samhällstillstånd där arbetarens roll utvidgats till att både producera mer än någonsin och att i allt högre utsträckning även konsumera. Debord kommer inte vidare att diskuteras i denna uppsats men det är ändå relevant att peka på och förstå hur det alienerade arbetet i sin process spiller över till resten av det mänskliga livets sfärer. Detta kommer att bli relevant i analysen av det fackliga källmaterialet där relationen mellan arbete och fritid är ett återkommande tema.
Utifrån definitionen av alienation som en process av främlingsskapande uppstår en mycket grundläggande fråga. Främmande från vadå? Om arbetaren i den industriella kapitalismen har en relation till sitt arbete som kan beskrivas som alienerad, hur ser då en relation fri från alienation ut? I sin kartläggning av hur alienationsbegreppet tidigare använts redogör Johan Alfonsson för fyra olika perspektiv som besvarar denna fråga.
1. Det första perspektivet är essentialistiskt i bemärkelsen att människan blir främmande från sin egen natur. Här hänvisar Alfonsson till Rousseau som typexemplet för ett sådant perspektiv där naturtillståndet är vad den moderna människan blivit alienerad från.
2. Det andra perspektivet är subjektivt vilket betyder att det är individens egna upplevelser som bestämmer vad i den alienerande processen som blir främmande.
Joachim Israel skriver om hur varken den subjektiva eller psykologiska förståelsen av alienation spelade en särskilt stor roll hos Marx. Däremot fick individens egen upplevelse av främlingskap en central roll i den empiriskt inriktade sociologin under 1960-talet.10
10Israel, Joachim (1968). s. 155.
9Debord, Guy (2002). Skådespelssamhället. Göteborg: Daidalos. s. 21.
8Marx, Karl (1995). Människans frigörelse. [Ny, rev. utg.] Göteborg: Daidalos. s. 64.
3. Det tredje perspektivet är historiskt och betyder att alienationen står i relation till hur något såg ut i ett tidigare historiskt skede. Ett sådant exempel kan vara övergången från förmodernt hantverksarbete till arbete i fabriker. Vilket från ett historiskt perspektiv skulle kunna beskrivas som en process av alienation som hantverksarbetare utsattes för.
4. Det fjärde perspektivet är immanent och handlar om en alienerad relation i förhållande till sin egna kontext. Alfonsson tar Hegel och i förlängningen även Marx som exempel på två tänkare som använde sig av ett immanent perspektiv:
En alienationsteori baserat på detta perspektiv undersöker således om den givna kontexten lever upp till de egna förutsättningarna eller om det finns motsättningar häri. Alienation utifrån detta perspektiv är inte baserad på en bestämd föreställning om hur människan av naturen är och bör vara, eller historiskt har varit. Istället baseras perspektivet på om människan kan bli den hon förutsätts vara i det givna samhället.11
Det immanenta utgörs av denna fråga “om människan kan bli den hon förutsätts vara i det givna samhället” och om detta inte sker uppstår en process av alienation. Alfonsson delar även upp det immanenta perspektivet i ett reformistiskt och ett radikalt synsätt. Detta kan enklast likställas med en reformistisk och en revolutionär kritik av kapitalismen där den förstnämnda beskriver en socialdemokratisk falang och den andra en kommunistisk.12
Det goda och det alienerade arbetet
Som nämndes i syftesformuleringen kommer den här uppsatsen att utforska hur Metalls vision om “Det goda arbetet” tog inspiration från de problemformuleringar och lösningar som den svenska fackföreningsrörelsen hade arbetat med 1966–1985. “Det goda arbetet”
innehåller därför flera olika tankar och idéer om arbete som utvecklades under den här perioden. Namnet är en referens till termen “Det goda livet” som framförallt är vanligt förekommande inom det filosofiska ämnet Etik och har sina historiska rötter i antikens Grekland. “Det goda arbetet” skulle kunna beskrivas som fackföreningsrörelsens motsvarighet till “Det goda livet”. Det är en sorts visionär bild av hur en god relation mellan arbete och arbetare bör se ut. Enligt min uppfattning kan alienationsteorin i detta sammanhang ses som “Det goda arbetets” motsats och skulle kanske till och med kunna beskrivas som “Det onda arbetet”. Den här uppsatsen utgår från ett antal olika aspekter av
12Alfonsson, Johan (2020). s. 44.
11Alfonsson , Johan (2020). Alienation och arbete: unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen.
Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2020. s. 42 f.
“Det goda arbetet” som används för att fånga in och konkretisera det. Dessa presenteras nedan i de olika delområdena och används därefter i analysen av källmaterialet. De är främst till för att skapa en förståelse av olika aspekter och problemområden som enligt min uppfattning är centrala att utgå ifrån under uppsatsens gång. Det är dock viktigt att framhålla att de delar av “Det goda arbetet” som här introduceras inte nödvändigtvis stämmer helt överens med den vision som Metall presenterade 1985. Andra definitioner av vad som ryms inom “Det goda arbetet” kan framkomma i källmaterialet som inte tas upp här i inledningen men det är generellt inom följande problemområden som analysen av de fackliga rapporterna kommer att röra sig.
“Det goda arbetets” delar:
1. Arbetsmiljö: Används här i en bred definition som inkluderar trivsel, arbetets innehåll, aspekter kring säkerhet och hälsorisker samt hur stimulerande eller monotont arbetet är.
2. Makt: Inkluderar frågor om demokrati i arbetet men även kontroll över t.ex.
flexibilitet i bemärkelsen att arbetaren har inflytande över arbetets parametrar i form av tid och rum. Det inrymmer även aspekter kring jämlikhet och diskriminering. I den här uppsatsen diskuteras främst ojämlikheten mellan män och kvinnor i arbetslivet men även förhållanden mellan andra grupper kan vara relevanta i den kontexten.
3. Framtid: Kopplat till maktaspekten men har specifikt fokus på arbetarens inflytande över långsiktig planering inom en verksamhet. Detta kommer ur slutsatsen att kunskap om och inflytande över hur ens arbetssituation kommer att se ut i ett kort respektive långt perspektiv bidrar till att skapa trygghet och påverkar positivt den enskildes syn på sitt arbete i nuet.
4. Teknologi: Handlar här främst om arbetarens relation till de maskiner och verktyg som används i arbetet. Finns här både en maktaspekt och en arbetsmiljöaspekt som kan sammanfattas med följande fråga: Är det människan eller maskinen som kontrollerar arbetets utförande?
5. Syfte/Mening: Handlar om arbetets samhälleliga kontext och dess ändamål. Detta område rymmer både moraliska och existentiella frågor kring arbete. Kan t.ex. arbete inom en vapenindustri anses vara “gott”? Den subjektiva känslan av huruvida arbetet upplevs som meningsfullt ryms inom arbetsmiljö. Här avses istället den mening som ett arbete har i en samhällelig kontext.
Forskningsläge
Tidigare forskning om “Det goda arbetet” har främst gjorts av arbetslivsforskare och intresset ur ett idéhistoriskt perspektiv har inte varit lika stort. Forskningsrapporten Det goda arbetet - igår, idag och imorgon (2008) av Lena Abrahamsson och Jan Johansson är ett viktigt forskningsbidrag som tidigare analyserat några av de fackliga källor som min studie bygger på. I rapporten beskrivs hur idén om “Det goda arbetet” som den formulerades av Metall 1985 egentligen inte handlade om någon nytänkande vision, utan snarare var en sammanfattning eller syntetisering av en facklig debatt och idéutveckling som pågått under de föregående årtiondena.13 Jag utgår i den här uppsatsen från samma premiss som Abrahamsson och Johansson var inne på i sin rapport. Men jag försöker även gå djupare i analysen av de arbetsmarknadspolitiska utmaningar som LO och Metall stod inför 1966–1985 och att genom mina historiska nedslag i de fackliga rapporterna visa på likheter och skillnader i hur problemen och lösningarna formulerades mellan de olika åren. En viktig del är därför att löpande i uppsatsen diskutera deras fynd och slutsatser. En historisk avhandling som är ett viktigt underlag för den här uppsatsen är Robert Nilsson Mohammadis avhandling Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia (2018). Den behandlar den vilda strejk som bröt ut i Malmfälten 1969 vilket signalerade startskottet för 1970-talets arbetsmarknadskonflikter och eroderingen av den s.k. saltsjöbadsandan som hade vuxit sig stark på svensk arbetsmarknad mellan LO och SAF under 1940- och 50-talet. Ytterligare en viktig avhandling som på nytt introducerar frågan om alienerat arbete för att analysera den nutida situationen på svensk arbetsmarknad är Alienation och arbete: Unga behovsantälldas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) av Johan Alfonsson. Den används här främst som en inspirationskälla i utformandet av det teoretiska verktyget kring alienation. Hans uppdelning av alienationsbegreppet i de fyra olika perspektiven (essentialistiskt, subjektivt, historiskt och immanent) har varit till stor hjälp, speciellt för förståelsen av hur alienationsteorin användes av bl.a. LO under 60-talet.
Forskning om arbetstidens utveckling under 1900-talet är relevant för den här uppsatsen då flera av de utmaningar som “Det goda arbetet” relaterar till delvis uppstod efter att fritiden expanderade och fick ett attraktivare innehåll i och med större konsumtionsmöjligheter för arbetarklassen. Från denna forskning finns två stora avhandlingar som har lite olika ingångar och ger en god bild av arbetstidens utveckling under de senaste
13Johansson, Jan; Abrahamsson, Lena (2008). “Det goda arbetet: igår, idag och imorgon”, Framtidsfabriken Rapport 2. Kunskapsöversikt, Luleå tekniska högskola. s. 1 (27).
hundra åren. Den mest omfattande är Tommy Isidorssons Striden om tiden: Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv (2001). Efter det finns Arbetstidens symbolvärde (2009) av Calle Rosengren som snarare handlar om arbetets utveckling i tid och rum genom begrepp som “Flexibilitet”. Från dessa är det särskilt relevant att använda sig av hur “flexibilitet” beskrivs som ett nyckelbegrepp för att förstå utvecklingen som skedde i förhållande till arbetets struktur från 1970-talet och framåt. Både Isidorsson och Rosengren diskuterar några av de fackliga rapporter som ingår i den här uppsatsens källmaterial. Isidorsson använder bl.a. begreppet “kvalitativ arbetstidsgestaltning” för att beskriva några av de ideér som jag inkluderar i “Det goda arbetet”.
Det bredare forskningsfältet om utvecklingen på svensk arbetsmarknad under 1900-talets sista decennier kallas ibland för forskning om “Det nya arbetet”. Bidrag från detta forskningsfält fokuserar ofta på förändringar inom tjänstemannasektorn där mer arbete började utföras vid och med hjälp av datorer samt hur kunskapsproduktion blev allt vanligare.
Då jag studerar ett material från LO och Metall ligger mitt fokus på mer traditionella arbetaryrken och hur dessa kom att förändras under perioden. Avhandlingen Systemmänniskan: En studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet (2016) av Daniel Bodén kommer ändå att användas vid flera tillfällen under uppsatsen gång.
Delvis för att komplettera analysen av källmaterialet när det kommer till frågan om kvinnors växande roll i arbetslivet.
Idéhistoriska verk som behandlar den första halvan av 1900-talet och som är relevanta för den här uppsatsen i termer av historisk bakgrund är bl.a. Den skötsamme arbetaren (1988) av Ronny Ambjörnsson och Hans Dahlqvists Vem äger tiden?: Ett idéhistoriskt perspektiv på arbetstidsfrågan i Sverige 1880–1925 (2018). Dessa figurerar inte vidare i den här uppsatsen men är ändå värda att nämna då de inspirerat mig att skriva idéhistoria om arbetets utveckling i Sverige. För att introducera fredsperioden och den svenska modellen från 1938 som leder fram till starten av min egen undersökningsperiod kommer främst Anders L. Johanssons avhandling Tillväxt och klassamarbete : en studie av den svenska modellens uppkomst (1989) att hänvisas till. Men även texter som David Östlunds “Från patriarkal välvilja till intressejämkning som effektivitetsstrategi” (2009) kommer att användas för att förklara den Svenska modellens särart i ett internationellt perspektiv. Anders L. Johansson skrev även boken LO: 1900-talet och ett nytt millennium tillsammans med Lars Magnusson som kom ut 2012. Den kommer att användas bitvis för att komplettera kapitlet med historisk bakgrund och bidra med information under den huvudsakliga undersökningen. För att beskriva övergången till strukturrationaliseringar under efterkrigsperioden och hur dessa relaterar till
starten av min egna analys kommer Jakob Molinders avhandling Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy: Essays on the Swedish Model in the Postwar Period från 2017 att användas.
När det kommer till frågan om demokrati i företagen under 1970-talet kommer jag att använda Anna Fribergs avhandling Demokrati bortom politiken: En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919 –1939. Den går in i detalj på idéer om demokrati i arbetslivet under 1900-talets första hälft och möjliggör en intressant jämförelse med utvecklingen under 1970-talet.
I maj 2021 gav Arkiv förlag ut antologin Från arbetets horisont: Perspektiv på historisk forskning om arbete och samhälle under kapitalismen (red.) av Lars Ekdahl som innehåller bidrag från flera äldre arbetslivshistoriker. Den innehåller många spännande betraktelser över den historiska forskningen om arbete som växte fram under 1960- och 70-talet. Antologin behandlas dock inte vidare i det här arbetet då den gavs ut i slutskedet av färdigställandet av uppsatsen. Men jag vill ändå lyfta upp den här då den i flera avseenden relaterar till många av de teman som jag tar upp i min egna studie.
Historisk bakgrund: Den svenska modellen
Innan den här uppsatsens analys av de fackliga källmaterialet under perioden 1966–1985 följer först en översiktlig genomgång av den svenska modellens tillkomst samt en introduktion till problematiken kring rationaliseringar.
Saltsjöbadsavtalet
Saltsjöbadsavtalet slöts mellan LO och SAF 1938 och är vad många skulle kalla fundamentet för den svenska modellen på arbetsmarknaden. Genom direkta förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare och ett närmare samarbete skulle konflikter på arbetsmarknaden lösas på fredlig väg utan statlig inblandning. Under 1940- och 50-talet ledde denna modell till en period på svensk arbetsmarknad där samarbete och förhandlingar mellan fack och arbetsgivare var starkare än någonsin. Både LO och SAF såg ett gemensamt mål i den teknologiska utvecklingen och rationaliseringen av arbete vilket skulle leda till en ekonomisk tillväxt där både arbetare och företagsledare kunde ta del av vinsterna.
I sin avhandling från 1989, Tillväxt och klassamarbete – en studie av den svenska modellens uppkomst, beskriver Anders L Johansson i detalj bakgrunden till den svenska modellen från både LO och SAF:s perspektiv. Den i särklass viktigaste frågan som ledde fram till Saltsjöbadsavtalet handlade om arbetsfreden. Under det tidiga 1900-talet var strejk och lockout de huvudsakliga vapen arbetsmarknadens parter använde i konflikter sinsemellan. Dessa konflikter kunde leda till mycket stora bortfall av arbetsdagar, speciellt under år av ekonomisk kris. Ett sådant år var 1920 då ungefär 9 miljoner arbetsdagar uteblev i Sverige på grund av strejk eller lockout.14Sådana krisår har återkommande resulterat i att statsmakten på olika sätt agerat för att försöka lugna ned konflikterna. Johansson lyfter två exempel på statlig inblandning från det tidiga 1900-talet: Lagen om statlig förlikningskommission vid tvister från 1906 samt 1928 då både arbetsdomstolen bildades och kollektivavtalslagen stiftades.15Ytterligare ett tillfälle då frågan och betydelsen av arbetsfred hamnade högt upp på regeringens dagordning var i och med 30-talskrisen. Den 13 januari 1936 sammanträdde LO:s styrelse i ett möte där såväl statsminister Per Albin Hansson som socialminister Gustav Möller närvarade. De deltog för att berätta om regeringens diskussioner och potentiella handlingsplaner i frågan om arbetsfred. Budskapet var att regeringen ville inleda förhandlingar där de skulle agera medlare mellan LO och SAF för att nå ett avtal som skulle främja arbetsfreden. Men om detta inte gick var man beredd att ta till lagstiftning för att nå sitt mål. Johansson skriver att LO initialt var positivt inställda till förhandlingar där regeringsrepresentanter skulle medla men att detta kom att förändras helt under de kommande månaderna. Vid styrelsemötet den 9 mars berättade LO:s ordförande Albert Forslund att han vid samtal med SAF:s Gustav Söderlund fått frågan om inte förhandlingar skulle kunna påbörjas mellan de båda parterna utan regeringens inblandning.16 Det var även detta som sedan skedde. LO och SAF hade i många frågor motsatta politiska intressen men det fanns en delad skepsis när det kom till statlig inblandning i vad båda parterna såg som sina egna frågor. Johansson citerar LO:s kassör Johan Olov Johansson som resonerade på följande sätt om direkta överläggningar med SAF. “... det är betydligt bättre för oss att inlåta oss på dylika förhandlingar med Arbetsgivareföreningen än att låta de liberala och folkfrisinnade lagstiftarna driva sitt politiska spel på detta område.”17 Man kan tänka sig att SAF hyste samma misstro mot statsmakten förutom att de förmodligen använde sig av andra ideologiska
17Ibid., s. 138.
16Ibid., s. 136.
15Johansson, Anders L. (1989). s. 11.
14Johansson, Anders L. (1989). Tillväxt och klassamarbete: en studie av den svenska modellens uppkomst. Diss.
Linköping : Univ. s. 62.
förtecken i sin beskrivning. Det var mot denna bakgrund som LO och SAF den 22 maj 1936 inledde förhandlingar för att nå ett avtal om arbetsfred.
Huvudavtalet om arbetsfred tecknades 1938 vid Grand Hotel i Saltsjöbaden. Men detta var bara det första av flera avtal som skulle resultera i det fullständiga saltsjöbadsavtalet.
Under fyrtiotalet tillkom fyra stycken följdavtal. Arbetarskyddsavtalet undertecknades 1942 mot bakgrund av en oroande utveckling av antalet olyckor på arbetsplatser. År 1944 tillkom lärlingsavtalet för att säkra kompetensutvecklingen på svensk arbetsmarknad speciellt då parterna var ense om en framtidsprognos som innefattade en fortsatt teknisk utveckling och ökad internationell konkurrens efter krigets slut. Därefter följde 1946 företagsnämndsavtalet och 1948 arbetsstudieavtalet.18 Men för att skapa en bättre förståelse av dessa avtal är det först nödvändigt att reda ut vad rationaliseringar av arbete innebar och vad parterna tänkte om dessa.
Rationalisering som bas för samarbete
Rationalisering hänvisar till en process av omstrukturering i hur ett arbete utförs i syfte att öka dess produktionskapacitet. Denna omstrukturering kan i sin tur ta många olika former.
Men det handlar primärt om hur det manuella arbetet i samarbete med maskiner kan utföras på ett så effektivt sätt som möjligt för att maximera produktionsnivån. Rationalisering av administration och arbetsledning är även förekommande men det är främst rationaliseringar som direkt påverkar hur arbetarna utför sitt arbete som är historiskt relevant i detta sammanhang. Inom utvecklingen av olika program för rationalisering var Frederick Winslow Taylor en nyckelfigur under det tidiga 1900-talet. Hans idéer influerade även den typ av rationalisering som kom att kallas för “Taylorism”. Taylors idéer och hur de kom att influera implementeringen av rationaliseringar inom svensk industri är dock ett tema för debatt bland forskare. Detta kommer här inte utforskas vidare. Istället försöker den här introduktionen ge en generell bild av hur rationaliseringar blev viktiga för den svenska fackföreningsrörelsen och socialdemokratin.
Arbetarsidan var inledningsvis splittrad i frågan om rationaliseringar. Det fanns en genomgående uppfattning att de skulle ha en oproportionerligt negativ effekt på arbetarna.
Rationaliseringar ansåg somliga skulle resultera i ökad arbetslöshet samt högre grad av utsugning och utarmning av arbetarna både ekonomiskt och själsligt.19 Den enda fördelen
19Ibid., s. 40.
18Johansson, Anders L. (1989). s. 11.
som mer ortodoxa marxister kunde se med det tilltagande vurmandet för rationaliseringar var att det åtminstone oundvikligen påskyndade det kapitalistiska produktionssättets övergång till socialism.20 Under 1900-talet skulle den dominanta uppfattning att skifta ett flertal gånger.
Men från 1920-talet och framåt går det generellt att säga att rationaliseringar kom att bli en allt viktigare del av socialdemokratins och fackföreningsrörelsens politiska projekt och en central idé för att kunna bygga upp och finansiera ett välfärdssamhälle.
En viktig del av idéer om rationalisering var att använda vetenskapliga metoder och studier för att på bästa sätt strukturera arbetet. Det handlade i första hand om att samla in information som arbetarna traditionellt sett hade om hur arbetet utfördes på bästa sätt, för att därefter systematisera informationen och utifrån den bestämma standardtider och standardutföranden av olika arbetsuppgifter.21Dessa olika steg var grunden till vad som under 1900-talet kommer kallas arbets- och tidsstudier. Inledningsvis var det arbetsgivarens eller arbetsledarens uppgift att genomföra dessa studier men senare skulle dessa studier, att professionaliseras och bli till ett eget yrke. Tilltron till arbets- och tidsstudier var under första halvan av 1900-talet mycket hög, även om det fanns kritik från arbetarsidan och även en motvillighet från arbetsgivare som inte ville förändra hur arbetet var organiserat i deras företag. Dessa studier sågs som vetenskapliga vilket ledde till att många trodde att de kunde bidra till en objektiv förståelse av hur ett arbete bör utföras på bästa sätt ur ett effektivitetsperspektiv. Denna uppfattning gjorde att vissa personer ansåg att dessa studier på vetenskaplig väg även skulle kunna ge objektiva svar på hur mycket en arbetare borde få betalt för sitt arbete. Under 1920-talet började LO tänka i liknande banor då de argumenterade för att rationaliseringar kunde användas för att öka arbetarnas levnadsstandard.22 Rationaliseringarna och deras vetenskaplighet skulle komma att användas av både LO och SAF för att försöka avpolitisera motparten i bl.a. frågan om löneutveckling.
Under 30-talskrisen blev arbetarsidan återigen mer kritisk till rationaliseringar men efter fredsavtalet 1938 och under 40-talets gång skulle de komma att bli en allt viktigare komponent i det socialdemokratiska projektet.
LO och SAF:s gemensamma syn på rationaliseringar kan sägas vara en av de grundläggande förutsättningarna för varför hela den svenska modellen i sig är så pass unik. I sin text “Från patriarkal välvilja till intressejämkning som effektivitetsstrategi” beskriver David Östlund hur den internationella forskningen om den svenska modellen såg på Sverige
22Ibid., s. 54.
21Ibid., s. 41.
20Johansson, Anders L. (1989). s. 43.
med förundran. Tilliten som fanns mellan arbetsmarknadens parter var något som förvånade många internationella observatörer. Östlund argumenterar för att denna tillit grundar sig i att båda parter just kunde se det gemensamma intresset i rationaliseringar.
Samförståndets fördelning av frivilligt ansvar – både för att göra produktionen så effektiv som möjligt och för att göra det mänskliga villkoren i arbetslivet så drägliga som möjligt – kunde bli en rent affärsmässig uppgörelse. Den kunde fotas på det intresse som man konstaterade sig ha gemensamt: en snabbt stegrad produktion och därför växande kaka av överskott att dela på i löneförhandlingarna.23
Östlund refererar till David Jenkins som 1968 skrev boken Sweden and the price of progress.
I den skriver Jenkins om den besynnerligt vänskapliga relation mellan LO och SAF som han kallar för “The Great Labor Peace Apparatus” och hur utländska betraktare ser på denna relation med förundran. Han kallar det skämtsamt för “the business world’s counterpart to the bearded lady or the three-headed dog”. Men han visar även rent empiriskt på hur Sverige stack ut i internationell jämförelse då väldigt få arbetsdagar uteblev p.g.a. strejk eller lockout från 1945 och framåt. “In 1962 Sweden lost a total of 2 man-days per 1,000 employed persons through work stoppages, meaning that labor relations in Sweden were 152 times as peaceful as in the United States, 146 times as peaceful as in Britain, and 74 times as peaceful as in France.”24Det är i detta internationella perspektiv som det verkligen framgår att det går att tala om en fredsperiod på svensk arbetsmarknad från 1945 fram till slutet av 60-talet.
Följdavtal och konsolidering av den svenska modellen under 1940-talet
I början av 1940-talet pågick andra världskriget utanför Sveriges gränser och krigsekonomin skapade en skör stabilitet på svensk arbetsmarknad som ingen direkt ville utmana. När kriget var slut 1945 gick bl.a. Metall ut i strejk med krav på högre löner. Strejken misslyckades då strejkkassan sinade innan arbetarna kunnat driva igenom sina krav. Återgången till fredsekonomi 1945 och 1946 ökade antal uteblivna arbetsdagar orsakat av strejk och lockout samtidigt som saltsjöbadsandan hade vuxit sig starkare.25 Det fördes i större utsträckning förhandlingar mellan parterna om förhållandena på arbetsmarknaden, vilka kom att mer och
25Johansson, Anders L. (1989). s. 230 f.
24Jenkins, David (1968). Sweden and the price of progress.. New York: Coward-McCann. s. 133.
23Östlund David. (2009) “Från patriarkal välvilja till intressejämkning som effektivitetsstrategi” ur, 125 år med corporate social responsibility red. Nilsson, Torun & Dahl, Per . Stockholm: Centrum för näringslivshistoria. s.
76.
mer handla om hur rationaliseringarna skulle utformas på ett sätt som båda parter såg som positivt.26 Detta syns särskilt i de följdavtal som nämndes tidigare: avtalen om arbetarskydd 1942, om lärlingskap och kunskapsutveckling 1944, om företagsnämnder och industriell demokrati 1946 och slutligen om arbets- och tidsstudier 1948.
Tidsstudierna hade höjt arbetstempot och framförallt tagit bort arbetarnas kontroll över hur lång tid varje arbetsmoment borde ta, vilket många menade var den direkta orsaken till det stigande antalet olycksfall. Mekaniseringen gjorde även arbetsuppgifterna mer enformiga och monotona vilket gjorde arbetet både mer fysiskt och psykiskt slitsamt. Det här var kritik som arbetare lyfte under hela 1930- och 40-talet men för LO blev slutsatsen inte att rationaliseringar var något negativt i sig.27Istället ansåg man att ökat fackligt inflytande över utformningen av rationaliseringar skulle resultera i både säkrare arbetsplatser och ökad produktion. Detta var bakgrunden till 1942 års arbetarskyddsavtal. Utredningen som låg till grund för avtalet hade lagt stort fokus på att det psykologiska skyddsarbetet var det mest undermåliga. Man menade att fler tekniska skyddsanordningar inte egentligen skulle leda till färre olyckor utan att det var den mänskliga faktorn som var den största orsaken till att olyckor inträffade. SAF kunde mot denna bakgrund argumentera för att det var slarv av enskilda individer som var problemet medan LO hade den mer systematiska kritiken att det höga arbetstempot gjorde det enklare för arbetare att begå misstag. Avtalet resulterade i regler om bättre säkerhetsinformation på arbetsplatser för att öka arbetarnas medvetenhet om skyddsarbetet. En rad nya skyddsregler och förordningar inrättades även på arbetsplatser. Vad som dock blev den verkligt svåra förhandlingspunkten var avtalets juridiska status. LO ville att de nya regleringarna skulle vara tvingande medan SAF:s ståndpunkt var att de endast skulle vara rekommendationer.28
Den slutgiltiga lösningen blev en kompromiss som sammanfattningsvis innebar en blandform [...]. Detta såg Landsorganisationen som en temporär lösning och LO:s ordförande August Lindberg fogade därför följande till protokollet: “Detta finge man emellertid anse som ett försök. Arbetarparten ville även framhålla, att då regleringen inte fått formen av ett kollektivavtal, man på arbetarsidan icke ville giva någon bindande förklaring om att man ville söka undvika lagstiftning i dessa frågor.”29
Det kommer finnas anledning att återvända till vad August Lindberg här sa om lagstiftning senare i uppsatsen, då frågan om statens inblandning i arbetsmarknadspolitiska frågor kom att bli mycket relevant under 1970-talet. Denna typ av kompromiss är en av de faktorer som
29Ibid., s. 153.
28Ibid., s. 152.
27Ibid., s. 149.
26Johansson, Anders L. (1989). s. 226.
under arbetsfredsperioden ledde till ett växande missnöje bland arbetare som slutligen nådde sin bristningsgräns i slutet av 60-talet då de första vilda strejkerna bröt ut.
Avtalet om företagsnämnder 1946 innebar att frågan om industriell demokrati, som varit central inom svensk socialdemokrati under 1920-talet, åter kom upp på dagordningen. I sin avhandling Demokrati bortom politiken: En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919 –1939 från 2012 gör Anna Friberg en grundlig genomgång av de olika demokratibegrepp som förekom i Sverige under tidigt 1900-tal. Sammanfattningsvis argumenterar hon för ståndpunkten att den allmänna rösträtten inte innebar införandet av en komplett demokrati för SAP utan att detta istället var startskottet för ett mycket mer ambitiöst och radikalt demokratiskt projekt. Den allmänna rösträtten innebar införandet av vad som kom att kallas “politisk demokrati”. Under det tidiga 1920-talet använde SAP sig av en rad andra demokratibegrepp som skulle leda till demokratiska reformer inom andra samhällssfärer. Här menar Friberg att “ekonomisk demokrati”, “industriell demokrati” och “social demokrati/socialisering” var några av de viktigaste delbegreppen som SAP använde och som skulle leda utvecklingen till vad man då talade om som den “fullständiga demokratin”.30 Det kommer finnas anledning att återvända till Fribergs avhandling senare i uppsatsen då demokratiseringen av arbetslivet skulle komma att bli en av 1970-talets viktigaste fackliga frågor.
Inför företagsnämndsavtalet 1946 lade LO fram en plan för industriell demokrati med olika samarbetsorgan på olika nivåer inom arbetslivet. Ett “centralt produktionsråd” för LO, SAF och TCO, “branschråd” på förbundsnivå, “företagsnämnder” på företagsnivå och
“produktionsnämnder” på arbetsplatserna.31SAF kom med ett motförslag där det bara fanns ett samarbetsorgan på högsta nivå och företagsnämnder på arbetsplatsnivå. Förhandlingarna var svåra och en av tvistefrågorna var vilken storlek företag behövde ha för att omfattas av avtalet. Det slutliga avtalet resulterade i inrättande av arbetsmarknadsnämnden som enda samarbetsorgan, företagsnämnder på arbetsplatser med fler än 25 arbetare och på mindre arbetsplatser skulle företagsombud utses.
Avslutningsvis skall observeras att den enighet som från början till slut rådde mellan parterna i fråga om att samarbetsorganens inriktning mot de produktionsekonomiska frågorna. Denna inriktning hade utstakats av LO:s och SAF:s ordförande redan i Tidendebatten på nyåret 1945, och huvudsakligen innebar 1946 års företagsnämndsavtal att samarbetspolitikens villkor
31Johansson, Anders L. (1989). s. 263.
30Friberg, Anna. (2012). Demokrati bortom politiken: En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919 –1939. (Stockholm, bokförlaget Atlas). s. 92 f.
kodifierades, och att parterna manifesterade det ömsesidiga intresset av effektiviseringar, ökad produktion och tillväxt.32
Samarbetsandan växte sig allt starkare mellan LO och SAF under 1940-talets första hälft men det fanns fortfarande arbetsmarknadspolitiska meningsskiljaktigheter som behövde utredas.
Samtidigt som företagsnämndsavtalet slöts hamnade frågan om tids- och arbetsstudierna överst på dagordningen. Bl.a. var det en strejk (som gick emot rådande avtal) inom träindustrin 1944-45 som uppmärksammade arbetarnas missnöje med tids- och arbetsstudierna. Detta fick regeringen att reagera och hot om lagstiftning blev än en gång aktuellt om parterna inte själva kunde enas om ett avtal. Arbetarnas missnöje grundade sig i bristande inflytande över studiernas “implementering och ackordsättning” samt den allmänna fördelningen av vinsterna från den produktionsökning som kom med det vidare rationaliseringsprojektet. Även LO var av uppfattningen att fortsatta rationaliseringar och arbetsstudier skulle utformas på ett sätt som gynnade arbetarna i längden.33 De menade att
“den arbetarkritik och de protester som arbetsstudierna föranledde inte bottnade i något principiellt motstånd utan var ett resultat av att arbetsstudierna tillämpades felaktigt. Till stor del ansågs detta bero på att arbetsgivarna anställde okvalificerade arbetsstudiemän.”34
Med hot om lagstiftning inledde därmed LO och SAF 1945 ytterligare en förhandlingsprocess som skulle leda till ett avtal om arbetsstudierna. Men förhandlingarna drog ut på tiden och det var först efter undertecknandet av företagsnämndsavtalet 1946 som fullt fokus riktades på arbetsstudieavtalet. Det skulle därför dröja till 1948 innan båda parter var redo att skriva under det sista av 1940-talets följdavtal. De utredningar som föranledde avtalet kom generellt till slutsatsen att arbetarna egentligen inte var emot arbetsstudierna i sig utan att det var “fördelningsfrågor som uppstod i och med rationaliseringsvinsterna” vilket ledde till konflikter.35Men det fanns även medlemsförbund inom LO som i motioner insända till 1946 års LO-kongress vittnade om att tids- och arbetsstudier “drev upp arbetstempot och skapade förslitningsskador, nervösa sjukdomar, olyckor m.m.”.36
Efter ett antal förslag och motförslag kunde Arbetsmarknadskommittén i slutet av maj 1948 presentera en slutversion av avtalet som båda parter var överens om. Det resulterade i ett avtal som på förbunds- och central nivå blev reglerat i formen av kollektivavtal. Det inrättades arbetsstudienämnder på förbundsnivå och ett arbetsstudieråd på central nivå vars
36Ibid., s. 351.
35Ibid., s. 348.
34Ibid., s. 327 f.
33Ibid., s. 310 f.
32Johansson, Anders L. (1989). s. 309.
uppgift blev att reglera arbetsstudiernas övergripande struktur. På lokal nivå resulterade avtalet däremot endast i rekommendationer som arbetsgivarna inte var tvungna att följa och det inrättades inte heller några organ som på specifika arbetsplatser skulle kunna ha direkt inflytande över arbetsstudierna. Detta kritiserades vid tiden av Träindustriarbetarförbundets ordförande Oscar Karlén som pekade på att det var på arbetsplatserna som de faktiska konflikterna kring studierna fanns och att slutversionen av avtalet inte hjälpte till att lösa dessa.37
Arbetsfred och strukturrationalisering
Med arbetsstudieavtalet på plats hade saltsjöbadsandan och hela den svenska modellen kommit att bli verkligt konsoliderad. Grunden var lagd för den långa arbetsfred som under 1950- och 60-talet skulle göra Sverige så märkvärdigt i omvärldens ögon. Men Oscar Karléns observation om att arbetsstudieavtalet bara kom med förändring på central nivå och inte så mycket på lokala arbetsplatser var talande för vart utvecklingen var på väg. De kommande årtiondena skulle innebära ett skifte i idén om hur rationaliseringar av arbetet skulle gå till.
Centralt styrda strukturrationaliseringar skulle komma att bli ledmotivet för denna period och innebar stora förflyttningar av arbetare inom Sverige samt en växande urbanisering.
Om detta har Jakob Molinder skrivit ingående i sin avhandling från 2017 Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy: Essays on the Swedish Model in the Postwar Period. I den beskriver han hur de två LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner uttryckligen såg den svenska modellen som ett verktyg för att stärka ekonomisk tillväxt och omstrukturering. En central idé i detta projekt var att förflytta arbetare från industrier och regioner som var på nedgång till platser där det fanns större potential för tillväxt. För att möjliggöra detta var den “solidariska lönepolitiken” mycket viktig. Med förhandlingar på nationell nivå efter principen “lika lön för lika arbete” skulle man skydda arbetares anställningsvillkor oavsett vart i landet de befann sig. Det fanns även socialpolitiska stöd för arbetare med bidrag för flyttkostnader och omskolningsprogram.38 Dessa stora förflyttningar av människor kallades vid tiden för “arbetskraftsdirigering” eller i vardagsspråk för
“flyttlasspolitik” och påverkade hundratusentals svenskar efter kriget. Det går att läsa mer om
38Molinder, Jakob (2017). Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy [Elektronisk resurs]
Essays on the Swedish Model in the Postwar Period. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet. s.
21 f.
37Johansson, Anders L. (1989). s. 389.
detta i boken LO: 1900-talet och ett nytt millennium som skrevs av Anders L. Johansson och Lars Magnusson 2012 och den ger även en helhetsbild av LO:s historia.39
Ytterligare ett namn för den här tidens arbetsmarknadspolitik är
“Rehn-Meidnermodellen” och denna modell centrerad kring strukturrationaliseringar spelade en nyckelroll i den teknologiska moderniseringen av svensk industri och i urbaniseringen av samhället. Rudolf Meidner var även med i den arbetsgrupp inom LO som författade rapporten Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen från 1966. Detta är spännande då det är rapporten som härnäst kommer att analyseras i den första delen av den här uppsatsens historiska studie. Särskilt intressant är hur rapporten från 1966 aktivt gör upp med och är kritisk mot den politik som bl.a. Meidner själv under föregående årtionden hade varit delaktig i att driva.
Del 1 – 1966–1976 Alienation och demokrati i arbetslivet
Under 1960-talet började missnöjet växa bland arbetare och LO blev mer självkritisk i förhållande till den utveckling på svensk arbetsmarknad man själv varit med och skapat under efterkrigstiden. Frågor om inflytande, arbetets innehåll och dess struktur kom att bli allt viktigare. Det är dessa förändringar i sättet att tänka om arbete som den svenska fackföreningsrörelsen och LO då fokuserade på som även senare skulle komma att inspirera Metall i sin formulering av “Det goda arbetet”.
LO och den teknologiska utvecklingen (1966)
LO:s teknikgrupp fick 1962 i uppgift att utreda den tekniska utvecklingens konsekvenser för arbetskraften. Rapporten fick titeln Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen och presenterades vid LO:s kongress 1966. Teknikgruppen bestod av Rudolf Meidner, Sven F.
Bengtson, Gösta Dahlström, K. G. Karlsson och Eric Pettersson som alla var verksamma inom LO samt Evert Holmberg från Metall.40 De skriver följande om hur fackföreningsrörelsen förhållit sig historiskt gentemot den teknologiska utvecklingen.
Den svenska fackföreningsrörelsen har sedan länge visat en positiv inställning till tekniska förändringar och näringslivets strukturomdaning samt själv varit en pådrivande och i viss mån
40Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen: rapport från en arbetsgrupp till 1966 års LO-kongress.
(1966). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen. s. 9.
39Johansson, Anders L. & Magnusson, Lars (2012). LO: 1900-talet och ett nytt millennium. Stockholm: Atlas.
s. 44 f.
styrande kraft i den samhällsutveckling, som ägt rum i vårt land. Den fackliga viljan till anpassning och förnyelse har dokumenterats i en rad programmatiska skrifter, som har publicerats under de gångna 25 åren. Från fackligt håll har man därvid dels efterlyst en mer målmedveten och djärvare näringspolitik i vidaste mening för att höja tillväxttakten i den svenska ekonomin, dels formulerat krav på ökad trygghet för de enskilda människorna i ett föränderligt samhälle.41
Den här förståelsen av hur fackföreningsrörelsen tänkt och agerat speciellt efter upprättandet av den svenska modellen från och med Saltsjöbadsavtalet 1938 stämmer väl överens med Anders L. Johanssons historieskrivning som presenterades i den förra delen av den här uppsatsen. Citatets sista mening om att fackföreningsrörelsen värnat om människors trygghet
“i ett föränderligt samhälle” är särskilt intressant. Tidigare hade detta gjorts med hjälp av en socialpolitik som på en makronivå sökte hjälpa människor att klara av de stora strukturrationaliseringarna och urbaniseringen. Men under slutet av 1960-talet skedde ett skifte där individen och den enskilda arbetsplatsen hamnade i fokus. Fackföreningsrörelsen skulle fortsätta verka för enskilda människors trygghet i ett föränderligt samhälle men idéerna och sättet att tänka kring denna uppgift genomgick ett substantiellt skifte under den period som studeras i den här uppsatsen. Det kan vara en svår balansgång att både agera för en stark tillväxtekonomi driven av strukturrationaliseringar och en snabb teknologisk utveckling samtidigt som man försöker skapa trygghet för individen i det stora samhällsmaskineriet. Och det är just detta som i slutet av 60-talet skapade en rad problem för LO och fackföreningsrörelsen att försöka lösa under de kommande årtiondena. I boken LO:
1900-talet och ett nytt millennium kallas 60-talet för “Det kluvna erfarenheternas decennium”
vilket jag anser vara en mycket träffande beskrivning.42 I och med LO:s rapport från 1966 började friktionerna i den svenska modellen att synas. Men det var först omkring 1969 då vilda strejker bröt ut på flera ställen i Sverige som dessa motsättningar verkligen nådde sin kulmen. LO höll fast vid sitt stöd av välfärdskapitalismen och saltsjöbadsandan samtidigt som ett missnöje och en kritik växte fram mot rationaliseringarna och den frivillighet som hade gjort många av avtalen med SAF tandlösa.
Arbetsanpassning och alienation: LO och Göteborgs sociologer
Arbetsanpassning är ett mångfacetterat begrepp som diskuteras ingående genom hela rapporten. Övergripande handlar det om den process som sker med anledning av rationaliseringar eller ny teknologi då det behöver ske en anpassning för arbetaren till den nya
42Johansson, Anders L. & Magnusson, Lars (2012). s. 145.
41Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen (1966). s. 219.
