I den här uppsatsen har jag analyserat fyra fackliga rapporter utifrån ett antal frågor som formulerades under rubriken “Syfte och forskningsfrågor”. Dessa handlade om synen på arbetets utveckling, rationaliseringar, alienation, kvinnors växande roll i arbetslivet samt olika tolkningar av “Det goda arbetet” mellan forskare, fackföreningsrörelsen och arbetsgivarsidan.
Med hjälp av dessa frågor har det i uppsatsen presenterats en kronologisk beskrivning av de arbetsmarknadspolitiska problem som började synliggöras under 1960-talet. Jag har även visat hur LO och Metall förhöll sig till och bemötte de utmaningar som de stod inför 1966–1985 genom nedslagen i de fyra fackliga rapporterna. I analysens avslutande del om Metalls rapport Det goda arbetet illustreras stora skiften i det politiska klimatet från tidigare årtionden och hur fackföreningsrörelsen behövde hitta nya sätt att navigera politiskt under 1980-talet. Jag visar bl.a. hur Metall tog inspiration och lärdom från de föregående årtiondenas fackliga utveckling när de formulerade sina nio principer för ett gott arbetsliv.
Det analytiska verktyget baserat på alienationsteori har använts under hela arbetet med uppsatsen, även om det inte alltid skrivits ut. Det har använts för att göra urval i källmaterialet och kontinuerligt väglett mig i analysen.
Vad är då de viktigaste slutsatserna som den här är uppsatsen kommit fram till? Att
“Det goda arbetet” hade sitt ursprung i den ideologiska vändningen som skedde inom fackföreningsrörelsen under 1960-talet hade tidigare noterats av bl.a. Johansson och Abrahamsson. Däremot är alienationsbegreppets historiska relevans för LO och Metalls problemformuleringar något som jag i den här uppsatsen analyserat och understrukit.
Ytterligare en, för mig, viktig del från den historiska studien var hur utvecklingen av “Det
goda arbetet” efter 1976 relaterade till den nyliberala högerpolitikens växande inflytande och hur detta mycket tydligt gick att se i Metalls rapport från 1985. Det var även intressant att se hur arbetsgivarsidan redan under 1970-talet och i Metalls rapport kunde ses ta över och skapa en egen uppfattning om “Det goda arbetet” centrerad kring flexibilitet, individualisering och
“social styrning”. Den nyliberala managementfilosofin under 1980-talet kan sägas ha tagit teman om inflytande och engagemang från “Det goda arbetet” för att passa in i deras egna politiska projekt. Det är dock viktigt att understryka att den här uppsatsen bara kunnat visa på hur LO och Metall såg på och presenterade sin motpart under perioden då inget källmaterial från arbetsgivarsidan analyserats. Men den fackliga synen på motparten och hur den i de olika rapporterna presenterats är ändå viktig att ha kunnat belysa.
Under arbetet med uppsatsen har det även dykt upp en del frågor och teman som inte kunnat besvaras inom ramen för det här projektet. Här följer därför några tankar och förslag på fortsatt forskning inom det här området:
Hur skilde sig forskningen om arbete åt mellan olika discipliner under perioden? Hur såg t.ex. relationen ut mellan de forskare som studerade arbetsprocesser, ekonomisk historia och sociologi? Detta är frågor som jag ställt mig under läsningen av antologin Från arbetets horisont: Perspektiv på historisk forskning om arbete och samhälle under kapitalismen som kom ut under våren 2021. I analysen av de fackliga rapporterna gick det att se en generell instrumentell syn på vetenskapen där både arbetsgivarsidan och fackföreningsrörelsen använde sig av forskning för att stärka sina egna politiska positioner. Edmund Dahlström vittnade i boken Teknisk förändring och arbetsanpassning: ett sociologiskt bidrag till forsknings- och planeringsdebatten från 1966 om ett ömsesidigt och positivt samarbete med LO. Men hur upplevde andra forskare dessa samarbeten när de involverades som experter i olika utvecklingsgrupper eller liknande under perioden? Det vore t.ex. spännande att se hur de forskare som under 1970-talet kom att inspireras av Harry Bravermans bok Arbete och monopolkapital även kan ha influerat de sätt som Metall under 1980-talet kom att förstå arbetets utveckling genom termer som vertikal- och horisontell arbetsdelning.
I källmaterialet syns att LO och Metall var medvetna om kvinnors växande roll i arbetslivet och ett generellt jämställdhetstänk fanns bitvis med i idéutvecklingen kring “Det goda arbetet”. Kvinnors egna röster eller tänkande om arbete gick däremot inte att urskilja i källmaterialet. I de fackliga rapporter som analyserats inom ramen för den här uppsatsen har jag kunnat räkna fyra kvinnor bland en uppsjö av män som nämns vid namn i rapporternas introduktioner över vilka som arbetat med dem. Det vore därför intressant att i framtida studier ställa frågor som: Hur såg arbetande, politiskt aktiva eller fackligt organiserade
kvinnor på arbetets utveckling och idén om “Det goda arbetet” under perioden? Calle Rosengren skriver i sin avhandling Arbetstidens symbolvärde (2009) om hur opinionen för sex timmars arbetsdag bl.a. drevs ur ett jämställdhetsperspektiv, det skulle möjliggöra för fler kvinnor att jobba heltid och även göra så att arbetande män fick mer tid att spendera med familjen.119 Det vore intressant att jämföra hur idén om sex timmars arbetsdag och de som var drivande i den frågan förhöll sig till idéutvecklingen om “Det goda arbetet”. Fanns här en konflikt mellan de som ville korta ned arbetsdagen och de som istället ville göra arbetet mer meningsfullt, givande och utvecklande? Vilka interna motsättningar uppstod här inom LO?
Hur såg könsfördelningen i så fall ut bland deltagarna i den debatten?
I analysen av Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen har jag sammanfattat hur den tidiga utvecklingen av “Det goda arbetet” handlade om en större frihet i arbetet istället för en frihet från arbetet. En sådan inställning är även sammanlänkad med politiken kring full sysselsättning och rätten till arbete. För att säkerställa en god arbetsmoral och motverka missnöjet försökte fackföreningsrörelsen att öka arbetarnas inflytande, förbättra arbetsmiljön och göra arbetsinnehållet mer varierat och utvecklande. “Det goda arbetet”
handlade i breda drag om att öka arbetets värde bortom lönefrågan och att få bort uppfattningar och upplevelser av arbetet som ett gissel. En slutsats skulle därför kunna vara att “Det goda arbetet” tjänade att stärka arbetets dominanta position i samhället under 1900-talets slut då missnöjet och alienationen växte bland arbetarna. Att närmare studera detta vore intressant och skulle möjliggöra en fördjupad och mer kritisk analys av frågan om arbetets utveckling under 1960- och 70-talet utifrån andra teoretiska perspektiv. En utgångspunkt för en sådan studie skulle t.ex. kunna vara att använda sig av arbetskritiska perspektiv från forskare som David Graeber eller Roland Paulsen. Det arbetskritiska perspektivet skulle även kunna appliceras på fortsatta studier av “Det goda arbetet”, inriktat på frågor kring miljö och klimat. Genom att konfrontera “Det goda arbetet” med den klimatkris vi nu befinner oss i blir det även möjligt att problematisera arbetets roll i samhället överlag.
119Rosengren, Calle (2009). s. 37.