7.2 Vägen framåt vid en ny omarbetning
7.2.3 Reglering av tredjelandsprorogations derogativa verkan
7.2.3.4 Erkännande och verkställighet av domar från tredjeland
Gemensamt för förslagen är därutöver att avvisning av målet vid domstol i en medlemsstat underställs villkoret att den dom som meddelats vid tredjelandsdomstolen, vars behörighet följer av ett prorogationsavtal, ska kunna erkännas och, i förekommande fall, verkställas i domstolsmedlemsstaten. Även detta krav kan beskrivas utgöra en förlängning av rätten till tillgång till rättsmedel. Tillgången till ett rättsmedel som
439 Villata (2012) s. 225.
440 Jfr utformningen av den derogationsbestämmelse avseende prorogationsavtal till förmån för en medlemsstats domstol, ingångna av tredjelandssubjekt, som återfanns i de tidigare Bryssel I-instrumenten och som redovisades i avsnitt 4.3.1.
441 Upprätthållandet av principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaters domstolar medför dock att sådana hänsyn svårligen skulle kunna införas.
87
utmynnar i en dom, vars föreskrivna rättsföljder inte kan erkännas eller verkställas, är av begränsad faktisk betydelse.442 Eftersom parterna i ett prorogationsavtal till förmån för tredjelandsdomstol kan vara hemmahörande inom EU, uppställs således kravet på erkännande och verkställighet i domstolsmedlemsstaten.443
Något liknande krav uppställs inte för att prorogationsavtal till förmån för medlemsstaters domstolar ska ha derogativ verkan vid andra medlemsstaters domstolar. Återigen förklaras diskrepansen av att domstolar i tredjeland inte är inordnade i det system som genom förordningen är i kraft mellan medlemsstaternas domstolar. En dom från en medlemsstats domstol kan såväl erkännas som verkställas utan att något särskilt förfarande behöver användas.444 Frågan om erkännande och verkställighet av domar från tredjeland är emellertid inte föremål för reglering på EU-rättslig nivå, utan regleras av respektive medlemsstats nationella rätt.445
Utan harmonisering, kommer en part i ett prorogationsavtal till förmån för tredjeland inte kunna förvissa sig om att avtalet medför derogativ verkan för medlemsstaters domstolar eftersom den derogativa verkan, genom kravet på erkännande och verk-ställighet i domstolsmedlemsstaten, kommer att vara avhängigt vid vilken domstol som talan i strid med prorogationsavtalet väcks. Harmonisering av under vilka förut-sättningar som domar från tredjeland kan erkännas och, i förekommande fall, verkställas i medlemsstaterna, skulle visserligen medföra vissa fördelar,446 men skulle innebära en djärv rättsutveckling,447 som sannolikt kommer att kräva omfattande överväganden.448 Till dess frågan om erkännande och verkställighet av domar från tredjeland är harmoniserad, kan dock inte den derogativa verkan av tredjelandsprorogation regleras på ett tillfredsställande sätt.
442 För ett liknande resonemang i en angränsande fråga, se Horn för Europaparlamentet (2011) s. 18. 443 Utformningen av kravet är dock inte klanderfri. Den i tredjelandsdomstolen tappande parten måste inte nödvändigtvis ha hemvist, eller tillgångar, i domstolsmedlemsstaten. Vidare medför inte det faktum, att domen från tredjeland erkänns och verkställs i domstolsmedlemstaten, att domen med bindande verkan kan erkännas och verkställas i andra medlemsstater, se Fairgrieve (2012) s. 189.
444 I förordningen föreskrivs dock vissa grunder som kan åberopas för vägran av erkännande och verk-ställighet, se artiklarna 45 och 46.
445 Rogerson (2015) s. 353 och Mills (2016) s. 547. 446 Se exv. CSES för kommissionen (2010) s. 73. 447 Weber (2011) s. 643.
448 Härvid uppkommer frågor om bl.a. avseende hur medlemsstaternas, inte sällan mångåriga, konven-tioner med tredjeländer om erkännande och verkställighet av domar därvid ska hanteras, se CSES för kommissionen (2010) s. 74. Det kan även antas vara förenat med betydande svårigheter att nå konsensus i frågan bland medlemsstaterna, se Ovchinnikov (2016) s. 65f.
88
8 Sammanfattning av slutsatser
Avslutningsvis ska de slutsatser som nåtts i syfte att besvara uppsatsens frågeställning sammanfattas. Det har inledningsvis uppmärksammats att prorogationsfriheten utgör en grundläggande princip i det system för fördelning av domstolars internationella behörig-het som inrättats genom Bryssel I-instrumenten, och att möjligbehörig-heten att på förhand ingå prorogationsavtal nyttjas i hög grad. Stor osäkerhet har dock konstaterats råda avseende huruvida ett prorogationsavtal till förmån för domstol i tredjeland kan ges verkan, när andra behörighetsgrunder i förordningen är tillämpliga.
Fem möjliga tolkningar av rättsläget har identifierats. Två av dessa, att tredjelands-prorogations derogativa verkan endast är underkastat nationell rätt, respektive att tredjelandsprorogation faller utanför tillämpningsområdet för artikel 25 men kan ges derogativ verkan med tillämpning av de formella villkoren i artikel 25, har ansetts sakna stöd i EU-domstolens praxis. Den tredje tolkningen, att tredjelandsprorogation faller utanför tillämpningsområdet för artikel 25, men i enlighet med domsrättshierarkin kan ges derogativ verkan med tillämpning av nationell rätt för giltighetsprövningen, har konstaterats följa av Coreck Maritime-målet.
Den fjärde tolkningen, att derogativ verkan av tredjelandsprorogation är utesluten om svaranden har hemvist i en medlemsstat, har bedömts följa av Lugano-yttrandet, och ansetts sannolikt vara gällande rätt såsom det senaste avgörandet, meddelat i plenum. Eftersom derogativ verkan av tredjelandsprorogation inte heller ansetts kunna föreligga när de behörighetsgrunder, vars tillämplighet inte förutsätter att svaranden har hemvist i en medlemsstat, är tillämpliga, har slutsatsen utsträckts till en femte tolkning: Att tredje-landsprorogation saknar derogativ verkan när förordningens behörighetsbestämmelser är tillämpliga. Först om ingen av förordningens behörighetsbestämmelser är tillämpliga, kan tredjelandsprorogation ges derogativ verkan i enlighet med nationell, autonom rätt.
Någon uttrycklig bestämmelse avseende prorogationsavtal till förmån för tredje-landsdomstol infördes inte i den senaste omarbetningen av förordningen. Avseende en tvists koppling till domstol i tredjeland, infördes i förordningen endast bestämmelser som reglerar förekomsten av därvid pågående parallella förfaranden, artiklarna 33 och 34. Bestämmelserna har konstaterats indirekt reglera den derogativa verkan av tredje-landsprorogation, eftersom processen vid tredjelandsdomstol kan ha initierats med stöd av ett prorogationsavtal. Utformningen av villkoren för att ett parallellt förfarande vid en medlemsstats domstol härvid kan vilandeförklaras och avvisas har dock ansetts
89
medföra att en part kan sätta avtalet ur spel. Det har även anförts att EU-domstolens utrymme att ännu en gång ändra sin praxis och medge derogativ verkan åt tredjelands-prorogation härigenom har begränsats. I annat fall innebär det faktum att en part agerar i enlighet med prorogationsavtalet att prorogationsavtalets derogativa verkan underställs ytterligare villkor.
Prorogationsfrihetens ställning vid tredjelandsprorogation har kontrasterats mot dess ställning vid prorogation till förmån för en medlemsstats domstol. Härvid har det konstaterats att prorogationsfriheten åtnjuter en principiell respekt. Respekten är av sådan dignitet att även två parter utan anknytning till unionen kan avtala om en medlemsstats domstols behörighet med prorogativ verkan. Prorogation till förmån för en medlemsstats domstol har dock begränsats i praktiskt hänseende genom möjlig-görande av det rättegångsmissbruk som uppmärksammades genom Gasser-målet, varför den införda artikel 31.2 undersökts. Bestämmelsen har konstaterats förhindra den form av rättegångsmissbruk som tidigare var möjlig, även om den införda mekanismen förutsätter att en talan även väcks vid prorogationsdomstolen.
I det framåtblickande avsnittet har problematiken kring en eventuell, framtida reglering av tredjelandsprorogations derogativa verkan belysts. De beaktansvärda argu-ment som åberopas till stöd för sådan reglering har lyfts fram. Eftersom domstolar i tredjeland inte är inordnade i det system som gäller vid behörighetsfördelning mellan medlemsstaters domstolar, har en uttrycklig reglering av tredjelandsprorogations dero-gativa verkan konstaterats kräva särskilda hänsynstaganden. Mot bakgrund av att sådan verkan bland annat bör underställas krav på att domen ska kunna erkännas och, i förekommande fall, verkställas i medlemsstaterna, har tredjelandsprorogations dero-gativa verkan ansetts inte kunna regleras på ett tillfredsställande sätt om inte även frågan om erkännande och verkställighet av domar från tredjeland harmoniseras.
90
Källförteckning
För offentligt tryck, EU-dokument och rapporter anges citeringen nedan intill respektive källa. Litteratur citeras med författarens efternamn och publikationsår. För litteratur där samma författare publicerat flera alster under samma år anges citeringen nedan intill respektive källa. Avgöranden, förslag till avgörande samt begäran om förhands-avgörande vid EU-domstolen citeras med målnummer och målets vedertagna benämning.
Offentligt tryck
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitets yttrande, Remiss: Europeiska kommissionens förslag till revidering av Bryssel I-förordningen, 2011-01-27 (SU 302-3510-10) [cit: Juridiska fakulteten vid Stockholms universitets remissyttrande (2011)].
EU-dokument
Europeiska kommissionens rapport av den 21 april 2009, Report from the European Commission to the European Parliament, the Council and the European Economic and Social Committee on the Application of Council Regulation (EC) No 44/2001 on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters, (COM(2009) 174 final) [cit: Kommissionens rapport (2009)]. Europeiska kommissionens grönbok av den 21 april 2009, Green Paper on the Review
of Council Regulation (EC) No 44/2001 on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters, (COM(2009) 175 final) [cit: Kommissionens grönbok (2009)].
Europaparlamentets resolution av den 7 september 2010 om tillämpning och översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2009/2140(INI)) [cit: Europa-parlamentets resolution (2010)].
Europeiska kommissionen, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning), 14 december 2010, (COM/2010/0748 final - COD 2010/0383) [cit: Kommissionens förslag (2010)].
91
Europeiska kommissionen, Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Sammanfattning av konsekvensanalysen som åtföljer förslaget till Europa-parlamentets och rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning), 14 december 2010, (SEK(2010) 1548 slutlig) [cit: Kommissionens arbetsdokument (2010)].
Europeiska kommissionens generaldirektorat för rättvisa, Final Report of 17 december 2010, Centre for Strategy & Evaluation Services, Data Collection and Impact Analysis – Certain Aspects of a Possible Revision of Council Regulation No. 44/2001 on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (‘Brussels I’) [cit: CSES för kommissionen (2010)].
Europaparlamentets generaldirektorat för intern politiks dokument av augusti 2011, The Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (Recast) – Contribution by Prof. Horatia Muir Watt (PE 453.199) [cit: Muir Watt för Europaparlamentet (2011)].
Europaparlamentets generaldirektorat för intern politiks dokument av september 2011, The Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (Recast) – Contribution by Dr Florian Horn (PE 453.202) [cit: Horn för Europaparlamentet (2011)].
Europaparlamentets generaldirektorat för intern politiks dokument av september 2011, The Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (Recast) – Contribution by Prof. Marie-Laure Niboyet (PE 453.204) [cit: Niboyet för Europaparlamentet (2011)].
Europaparlamentets generaldirektorat för intern politiks dokument av september 2011, The Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (Recast) – Contribution by Prof. Ilaria Pretelli (PE 453.205) [cit: Pretelli för Europaparlamentet (2011)].
Europaparlamentets generaldirektorat för intern politiks dokument av den 15 september 2011, The Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and
92
Commercial Matters (Recast) – Contributions by Andrew Dickinson (IPOL-JURI_NT(2011)453200) [cit: Dickinson för Europaparlamentet (2011)].
Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (Recast) – Note from the French Delegation on Article 32 and the Reflex Effect of Articles 22 and 23, 27 mars 2012, (8205/12, 2010/0383(COD)) [cit: Ändringsförslag av den franska delegationen (2012)].
Rådets pressmeddelande av den 6 december 2012, Recast of the Brussels I Regulation: Towards Easier and Faster Circulation of Judgments in Civil and Commercial Matters within the EU (16599/12 PRESSE 483) [cit: Rådets pressmeddelande (2012)].
Rapporter
Report by Mr P. Jenard on the Convention on Jurisdiction and the Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters (Signed at Brussels, 27 September 1968), EUT nr C-59 av den 5 mars 1979, s. 1–65 [cit: Jenard (1979)].
Report by Professor Dr Peter Schlosser on the Convention of 9 October 1978 on the Association of the Kingdom of Denmark, Ireland and the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland to the Convention on Jurisdiction and the Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters and to the Protocol on its Interpretation by the Court of Justice, EUT nr C-59 av den 5 mars 1979, s. 71–151 [cit: Schlosser (1979)].
Report by Mr de Almeida Cruz, Mr Desantes Real and Mr Jenard on the Convention on the Accession of the Kingdom of Spain and the Portuguese Republic to the 1968 Brussels Convention on Jurisdiction and the Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters, EUT nr C-189 av den 28 juli 1990, s. 35–56 [cit: Cruz m.fl. (1990)].
Report by Mr P. Jenard and Mr G. Möller on the Convention on Jurisdiction and the Enforcement of Judgments in Civil and Commercial Matters Done at Lugano on 16 September 1988, EUT nr C-189 av den 28 juli 1990, s. 57–122 [cit: Jenard & Möller (1990)].
93
Hess, Burkhard, Pfeiffer, Thomas, Schlosser, Peter, Report on the Application of Regulation Brussels I in the Member States, 2007 (JLS/C4/2005/03) [cit: Hess m.fl. (2007)].
General Report by prof. Arnaud Nuyts, Study on Residual Jurisdiction – Review of the Member States’ Rules Concerning the “Residual Jurisdiction” of Their Courts in Civil and Commercial Matters Pursuant to the Brussels I and II Regulations, 3 september 2007, (JLS/C4/2005/07-30-CE) [cit: Nuyts (2007)].
Förklarande rapport av professor Fausto Pocar, Konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på̊ privaträttens område, under-tecknad i Lugano den 30 oktober 2007, EUT nr C-319/1 av den 23 december 2009 [cit: Pocar (2009)].
Litteratur
Agell, Anders, Rättsdogmatik eller konstruktiv rättsvetenskap. I: Festskrift till Stig Strömholm, Frändberg, Åke m.fl. (red.), Iustus Förlag, 1997, s. 35–62.
Audit, Bernard, Bermann, George A., The Application of Private International Norms to ”Third Countries”: The Jurisdiction and Judgments Example. I Nuyts, Arnaud, Watté, Nadine (red.), International Civil Litigation in Europe and Relations with Third States, Bruxelles Bruylant, 2005, s. 56–82.
Basedow, Jürgen, Exclusive Choice-of-Court Agreements as a Derogation from Imperative Norms. I: Essays in Honour of Michael Bogdan, Lindskoug, Per m.fl. (red.), Juristförlaget i Lund, 2013, s. 15–31.
Bernitz, Ulf, Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5 uppl, Norstedts Juridik, 2014. Bergson, Ian, The Death of the Torpedo Action? The Practical Operation of the Recast's
Reforms to Enhance the Protection for Exclusive Jurisdiction Agreements within the European Union, Journal of Private International Law, vol. 11, nr 1, 2015, s. 1–30. Bogdan, Michael, Svensk internationell privat- och processrätt, 8 uppl, Norstedts
Juridik, 2014.
Briggs, Adrian, The Impact of Recent Judgments of the European Court on English Procedural Law and Practice, Zeitschrift fur Schweizerisches Recht, vol. II, nr 124, 2005, s. 231–262.
Briggs, Adrian, Agreements on Jurisdiction and Choice of Law, Oxford University Press, 2008.
94
Briggs, Adrian, The Conflict of Laws, Oxford University Press, 3 uppl, 2013.
Briggs, Adrian, Civil Jurisdiction and Judgments, Informa Law from Routledge, 6 uppl, 2015.
van Calster, Geert, European Private International Law, Hart Publishing, 2013.
Conway, Gerard, The Limits of Legal Reasoning and the European Court of Justice, Cambridge University Press, 2012.
Dennemark, Sigurd, Om svensk domstols behörighet i internationellt förmögenhetsrättsliga mål, P.A. Norstedt & söners förlag, 1961.
de Vareilles-Sommières, Pascal, The Owusu Case: The Rejection of the ”Forum non Conveniens”. I: de Vareilles-Sommières, Pascal (red.), Forum Shopping in the Judicial Area, Hart Publishing, 2007, s. 101–114.
de Verneuil Smith, Peter, Lasserson, Ben & Rymkiewicz, Ross, Reflections on Owusu: The Radical Decision in Ferrexpo, Journal of Private International Law, vol. 8, nr 2, 2012, s. 389–405.
Dickinson, Andrew, Background and Introduction to the Regulation. I: Dickinson, Andrew, Lein, Eva (red.), The Brussels I Regulation Recast, Oxford University Press, 2015, s. 1–54.
Droz, Georges A. L., Compétence Judiciaire et Effets des Jugements dans le Marché Commun, Étude de la Convention de Bruxelles du 27 septembre 1968, Dalloz, 1972. Fairgrieve, Duncan, The Impact of the Brussels I Enforcement and Recognition Rules
on Collective Actions. I: Fairgrieve, Duncan, Lein, Eva (red.), Extraterritoriality and Collective Redress, Oxford University Press, 2012, s. 171–189.
Fentiman, Richard, Civil Jurisdiction and Third States: Owusu and After, Common Market Law Review, vol. 43, nr 3, 2006, s. 705–734.
Fentiman, Richard, International Commercial Litigation, Oxford University Press, 2 uppl, 2015.
Fentiman, Richard, Section 9: Lis Pendens – Related Actions. I: Magnus, Ulrich, Mankowski, Peter (red.), Brussels Ibis Regulation: Commentary, Otto Schmidt, 2016, s. 712–778.
Forner-Delaygua, Quim, Changes to Jurisdiction Based on Exclusive Jurisdiction Agreements under the Brussels I Regulation Recast, Journal of Private International Law, vol. 11, nr 3, 2015, s. 379–405.
Franzosi, Worldwide Patent Litigation and the Italian Torpedo, European Intellectual Property Review, vol. 19, nr 2, 1997, s. 382–385.
95
Garcimartín, Francisco, Prorogation of Jurisdiction, Lis Pendens and Related Actions: Art 31(2)–(4). I: Dickinson, Andrew, Lein, Eva (red.), The Brussels I Regulation Recast, Oxford University Press, 2015, s. 277–311, 336–343.
Groussot, Xavier, Hettne, Jörgen, Reichel, Jane, Inledning. I: Hettne, Jörgen, Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod – Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2 uppl, Norstedts Juridik, 2011, s. 21–38.
Harding, Maebh, Conflict of Laws, Routledge, 5 uppl, 2014.
Hare, Christopher, Forum non Conveniens in Europe: Game over, or Time for Reflection?, Journal of Business Law, mars, 2006, s. 157–179.
Harris, Jonathan, Stays of Proceedings and the Brussels Convention, The International and Comparative Law Quarterly, vol. 54, nr 4, 2005 s. 933–950.
Harris, Jonathan, The Brussels I Regulation and the Re-Emergence of the English Common Law, The European Legal Forum, nr 4, 2008, s. 181–189 [cit: Harris (2008a)].
Harris, Jonathan, Understanding the English Response to the Europeanisation of Private International Law, Journal of Private International Law, vol. 4, nr 3, 2008, s. 347– 396 [cit: Harris (2008b)].
Hartley, Trevor C., Choice-of-Court Agreements under the European and International Instruments, Oxford University Press, 2013 [cit: Hartley (2013a)].
Hartley, Trevor C., The “Italian Torpedo” and Choice-of-Court Agreements: Sunk At Last? I: Essays in Honour of Michael Bogdan, Lindskoug, Per m.fl. (red.), Juristförlaget i Lund, 2013, s. 95–104 [cit: Hartley (2013b)].
Hartley, Trevor C., International Commercial Litigation: Text, Cases and Materials on Private International Law, Cambridge University Press, 2 uppl, 2015.
Hartley, Trevor C., Book Reviews, Civil Jurisdiction and Judgments (6th edn) by Adrian Briggs, International & Comparative Law Quarterly, vol. 65, nr 2, april 2016. Hatzidaki-Dahlström, Lea, EU:s internationella privat- och processrätt: Den femte
friheten, Studentlitteratur, 2 uppl, 2004.
Hay, Peter, Notes on the European Union’s Brussels-I “Recast” Regulation: An American Perspective, The European Legal Forum, nr 1-2013, s. 1–36.
Heinze, Christian, Choice of Court Agreements, Coordination of Proceedings and Provisional Measures in the Reform of the Brussels I Regulation, The Rabel Journal of Comparative and International Private Law, vol. 75, nr 3, 2011, s. 581–618.
96
Heinze, Christian, Steinrötter, Björn, The Revised Lis Pendens Rules in the Brussels Ibis Regulation. I: Lazić, Vesna, Stuij, Steven (red.), Brussels Ibis Regulation – Changes and Challenges of the Renewed Procedural Scheme, T.M.C. Asser Press, 2017, s. 1–26.
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen – Studier i förmögenhetsrätt, Jure, 2001. Herranz Ballesteros, Mónica, The Regime of Party Autonomy in the Brussels I Recast:
the Solutions Adopted for Agreements on Jurisdiction, Journal of Private International Law, vol 10, nr 2, 2014, s. 291–308.
Hess, Burkhard, The State of the Civil Justice Union. I: Hess, Burkhard, Bergström, Maria, Storskrubb, Eva, EU Civil Justice – Current Issues and Future Outlook, Swedish Studies in European Law, vol. 7, Hart Publishing, 2016, s. 1–19.
Hettne, Jörgen, EU:s rättskällor, EU-rättsliga tolkningsmetoder, EU-rättens genomslag på nationell nivå, s. 171–235. I: Hettne, Jörgen, Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod – Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2 uppl, Norstedts Juridik, 2011, s. 39–46, 49–116, 158–170.
Hill, Jonathan, Shúilleabháin, Máire Ní, Clarkson & Hill's Conflict of Laws, Oxford University Press, 5 uppl, 2016.
Illmer, Martin, Scope and Definitions: Art 1, 3. I: Dickinson, Andrew, Lein, Eva (red.), The Brussels I Regulation Recast, Oxford University Press, 2015, s. 55–92.
Jacob, Marc, Precedents and Case-based Reasoning in the European Court of Justice – Unfinished Business, Cambridge University Press, 2014.
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk Juristtidning, 2004, s. 1–10. Jänterä-Jareborg, Maarit, Partsautonomi och efterlevande makes rättsställning – En
internationellt-privaträttslig studie, Iustus Förlag, 1989.
Jänterä-Jareborg, Maarit, Svensk domstol och utländsk rätt – En internationellt privat- och processrättslig studie, Iustus Förlag, 1997.
Karlgren, Hjalmar, Kortfattad lärobok i internationell privat- och processrätt, Gleerups, 5 uppl, 1974.
Kenny, David, Hennigan, Rosemary, Choice-of-Court Agreements, the Italian Torpedo, and the Recast of Brussels I Regulation, International and Commercial Law Quarterly, vol. 64, nr 1, 2015, s. 197–209.
Keyes, Mary, Marshall, Brooke A., Jurisdiction Agreements: Exclusive, Optional and Asymmetrical, Journal of International Private Law, vol. 11, nr 3, 2015, s. 345–378.
97
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod. I: Korling, Fredric, Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, 2014, s. 21–45.
Knight, Christopher J. S., Owusu and Turner: The Shark in the Water?, The Cambridge Law Journal, vol. 66, nr 2, 2007, s. 288–301.
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Introduktion. I: Korling, Fredric, Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, 2014, s. 17–20.
Kramer, Xandra, Cross-Border Enforcement and the Brussels I-Bis Regulation: Towards a New Balance between Mutual Trust and National Control over Fundamental Rights, Netherlands International Law Review, vol. 60, nr 3, 2013 s. 343–373.
Kramer, Xandra, Themili, Erlis, The Party Autonomy Paradigm: European and Global Developments on Choice of Forum. I: Lazić, Vesna, Stuij, Steven (red.), Brussels