Vid uppsatsskrivande skall skribenter handla på ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. Forskningsetik innebär att följa god praxis gällande vetenskapligt arbete. Alla forskare som studerar ett
samhällsmässigt fenomen i Sverige måste förhålla sig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. I Vetenskapsrådets kodex framhävs fyra
huvudkrav som en uppsats skall uppfylla vilka presenteras nedan. (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 43–44).
● Informationskrav: Informationskravet innebär att respondenterna måste informeras om arbetets syfte (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 43). Detta krav har uppfyllts genom att skicka en informationsblankett om arbetet och dess syfte i samband med förfrågan om att få intervjua respondenten. Informationsblanketten återfinns i bilaga 3.
● Samtyckeskrav: Samtyckeskravet innebär att de intervjuade respondenterna måste
godkänna att vara med i undersökningen (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 44). Detta krav har uppfyllts genom att en framtagen samtyckesblankett lästes upp för respondenterna innan inspelningen påbörjades under intervjun. Vidare uppfylldes detta krav genom att samtyckesblanketten skickades till respektive respondent efter intervjun för att få godkännande. Samtyckesblanketten återfinns i bilaga 2. Slutligen översändes det
sammanställda resultatet till respektive respondent för att få godkännande att använda citat och referat av dem. Dokumentet som översändes med resultatet innehöll enbart
respondentens namn varav de andra respondenternas citat och referat hade anonymiserats.
● Konfidentialitetskrav: Konfidentialitetskravet innebär att materialet som samlas in skall behandlas konfidentiellt (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 44). Detta krav har uppfyllts genom att skicka ut samtyckesblanketten för godkännande varav datahantering är en av de punkterna som belyses i blanketten. Samtyckesblanketten återfinns i bilaga 2.
● Nyttjandekrav: Detta krav innebär att det insamlade materialet enbart får användas till det som skribenterna har informerat om att materialet skall användas till (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 44). I likhet med samtyckeskravet och konfidentialitetskravet så uppfylls detta krav med samtyckesblanketten.
23
5 Resultat
I detta kapitel presenteras erhållna resultat från intervjuer med urvalet av respondenter. I kapitlet framgår det vad respondenterna anser är för- och nackdelarna med att ha med privatpersoner som investerare i Private Equity samt efterfrågan för privatpersoner att investera i Private Equity. Vidare tillhandahåller kapitlet respondenternas svar gällande vad de anser är för- och nackdelarna för privatpersoner att investera i Private Equity. Slutligen framhävs hur respondenterna ser på framtiden med att ha med privatpersoner som investerare i Private Equity.
5.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity
5.1.1 Efterfrågan för privatpersoner att investera i Private Equity
Samtliga respondenter framhäver att de ser ett växande intresse och efterfrågan hos privatpersoner att investera i PE. Majoriteten av respondenterna förklarar att den växande efterfrågan beror av det rådande marknadsläget i form av historiskt låga räntor och en högt värderad aktiemarknad, vilket föranleder att personer söker investeringar i alternativa tillgångsklasser för att finna avkastning. En minoritet förklarar att när efterfrågan på den onoterade marknaden ökar, så ökar tillika efterfrågan på PE. Vidare förklaras det att det ökade intresset hos såväl privatpersoner som småsparare beror på de historiskt fina resultaten som PE har levererat varav attraktionskraften ökar.
“...det är klart att det finns ett intresse hos privata investerare att komma åt investeringsmöjligheter som eventuellt kan generera bättre avkastning än på en publik marknad…”
- Claes Ekström
En minoritet framhäver att den ökade efterfrågan på PE framförallt återfinns hos mer sofistikerade investerare, vilka förklaras som investerare med mer erfarenhet av investeringar. Vidare framhävs ett hopp om att privatpersoner, gällande dess långsiktiga investeringar, skall generera ett större intresse för PE, eftersom det anses att det kommer göra dess sparande gott om det investeras i rätt fonder. Dock framhäver en majoritet av respondenterna att det finns risk att investera i dåliga PE-strukturer. Detta innebär att om efterfrågan att investera i PE ökar så förutsätts det att
privatpersoner skall söka kunskap och förståelse för de risker som PE medför innan de investerar.
“Vi välkomnar ett större intresse för PE från privatpersoner och hoppas att marknaden tillmötesgår det intresset.”
- Lukas Lindkvist, Coeli Asset Management AB
5.1.2 Fördelar med att ha privatpersoner som investerare i Private Equity
Inledningsvis menar Glevén och den anonyma personen från EQT att en fördel med att ha med privatpersoner som investerare i PE är att privatpersoner utgör en intressant källa till kapital. Den anonyma personen redovisar att fördelar med att ha med privatpersoner som investerare i PE kan ses som ett kretslopp. Investerare i form av såväl pensionsfonder som privatpersoner vill komma åt avkastning. Den nuvarande lågräntemiljön medför att avkastning måste finnas på ett alternativt tillvägagångssätt där PE investeringar utgör ett attraktivt alternativ för detta. Detta eftersom PE historiskt sett har haft bra riskjusterad avkastning och PE har dessutom inte varit korrelerad med hur den publika aktiemarknaden har presterat. Kapital strömmar därmed till PE för att investerare vill ha avkastning samtidigt som bolaget behöver pengar för att kunna investera i de bolag som de finner är attraktiva. Det betonas att EQT i slutändan vill förbättra bolag och på så sätt förbättra samhället. För att kunna uppfylla detta behöver bolaget tillgång till kapital varav privatpersoner likväl skall kunna
24 möjliggöra dessa investeringar som källa till kapital precis såsom pensionsfonder och andra större investerare.
“... jag tycker att alla ska ha rätt till att få bra avkastning oavsett om man är en småsparare eller en av världens största institutioner...”
- Stefan Glevén
Följaktligen framhäver Gutzen att en av fördelarna med att ha med privatpersoner som investerare kan redovisas utifrån ett rättvise- och demokratiseringsperspektiv. Att erbjuda den stora massan den attraktiva riskjusterade avkastningen som PE medför. Det framhävs att det inte enbart skall vara de stora pengarna som ska kunna få tillgång till att investera i PE utan att tillika privatpersoner skall kunna få möjlighet till detta. Dock framhävs det att detta måste paketeras på rätt sätt. Detta exemplifieras genom att en form av mellanhand samlar in en mängd olika privatpersoner som investerare varav mellanhanden i sin tur blir en investerare med underliggande investerare i form av privatpersoner. Vidare framhäver Gutzen att det inte anses föreligga en fördel att ha med
privatpersoner som investerare i det fall att de utgör separata enskilda investerare. Det anses att fördelen med att ha med privatpersoner som investerare enbart föreligger om de syndikeras ihop av en mellanhand och på så sätt utgör en investerare.
Vidare framhäver en minoritet av respondenterna att en fördel med att ha med privatpersoner som investerare i PE är att fonden eller företaget i fråga får en spridd ägarbas. Att ha med privatpersoner som långsiktiga investerare föranleder att fonden eller företaget har investerare med mindre kapitalandel vilket i sin tur leder till att de inte har lika mycket inflytande gällande att ställa krav såsom en större institutionell investerare.
Ytterligare en fördel med att ha med privatpersoner som investerare i tidiga skeden i onoterade bolag menar Anger är att privatpersoner kan tillgodose företaget med kompetens, kunskap och engagemang. I likhet med detta framhäver Grape att affärsänglar och kapitalstarka individer kan tillgodose företaget med detta. Respondenterna menar att detta är för att främja företagande och att företaget i fråga således får in mångfald och kompetens in i bolaget, vilket kan vara av stor vikt för att skapa värden.
Ekström menar att fördelarna att ha med privatpersoner som investerare i PE är beroende av vilken typ av aktör det gäller. Det redovisas att det inte anses föreligga en fördel med att ha med
privatpersoner som investerare i stora PE-fonder medan det i mindre PE-fonder kan anses föreligga fördelar. Det nämns att det kan anses som naturligt och positivt att ha med kapitalstarka
privatpersoner som investerare vid uppbyggnad av företag från grunden, då kapitalstarka privatpersoner vill ha exponering mot framtidens nästa enastående företag.
Slutligen framhäver Lindkvist och Ryderstedt att det genereras ett mervärde att kunna erbjuda dess kunder exponering mot PE. PE och alternativa tillgångar utgör en viktig byggsten i att bygga upp privatpersoners investeringsportföljer för att bevara och utveckla förmögenheter. Att därmed kunna erbjuda kunder exponering mot PE och ha med privatpersoner som investerare är en fördel i
förhållande till att företagen i fråga blir attraktiva och således finner nya och bra kunder. Vidare förklarar Lindkvist även att företagens kundkrets kan generera affärer för dess PE-fonder i det fall att kundkretsen utgörs av entreprenörer som utvecklar och driver privata bolag.
“...när man ska bygga en bred och diversifierad portfölj så har PE varit och är en viktig byggsten inom den alternativa delen av portföljen.”
- Michael Ryderstedt, Burenstam & Partners AB
25 5.1.3 Nackdelar med att ha privatpersoner som investerare i Private Equity
En majoritet av respondenterna anser att en nackdel med att ha med privatpersoner som investerare i PE är att det krävs en stor mängd administration i form av att tillhandahålla information till alla kunder. Privatpersoner som investerare i PE medför att företaget eller fonden i fråga behöver ha fler investerare eftersom privatpersoner har mindre kapital än en institutionell investerare. Detta gäller dock inte i det fall att privatpersoner är investerare i PE genom en mellanhand som syndikerar ihop flera privatpersoner som investerare som i sin tur utgör en investerare. Vidare framhävs det att det legalt föreligger nackdelar med att ha med privatpersoner som investerare i form av att det finns mycket regler gällande hur privatpersoner får investera i PE. Detta leder i sin tur till mycket
administration gällande att hantera alla regelverk för att ha privatpersoner som investerare. I likhet med detta framhävs att bolagen eller fonderna i fråga därmed måste ha en avdelning för att hantera alla dessa olika investerare för att exempelvis besvara deras frågor och att säkerställa att de har tillgodosetts med all information som de skall ha.
Glevén och Gutzen menar att en lösning på detta är att ha en mellanhand som en investerare med privatpersoner som underliggande investerare. Genom detta tillgodoses mellanhanden med all information från företaget eller fonden i fråga varav mellanhanden i sin tur hanterar all
administration och tillhandahåller privatpersonerna den information som de skall ha. Det är därmed mellanhanden som sköter all kommunikation med privatpersonerna.
En minoritet framhäver även att det föreligger en operationell risk att ha med privatpersoner som investerare. I det fall bolag eller fonder har välkända kunder såsom stora institutionella investerare så genereras kredibilitet och den operationella risken reduceras. När privatpersoner är investerare så skapas en större risk i form av att detta är en främmande kund. Trots att bolag och fonder genomför dokumentation för att säkerställa och lära känna kunden, så föreligger en risk i att det som
privatpersonen uppger kan vara felaktigt varav en stor operationell risk för företaget föreligger.
Denna minoritet menar att det därmed krävs mycket administration för att tillgodose kundskyddet samt för att lära känna kunderna.
Vidare framhäver hälften av respondenterna att en nackdel med att ha med privatpersoner som investerare är att privatpersoner kan ha en stor tillgång till kapital den ena dagen medan de dagen därpå inte har en lika stor tillgång till kapital. Detta utgör en nackdel i form av att när PE-fonder investerar i bolag och skall dra ner kapital så förutsätts det att privatpersoner vid det tillfället har det utfästa kapitalet som de har utlovat att investera. Detta kan i sin tur leda till en problematik i det fall att privatpersonerna som har utlovat att investera inte har det utfästa kapitalet varav företaget eller fonden i fråga inte får tillgång till det kapitalet som behövs. Vidare framhävs en ytterligare nackdel att privatpersoner beloppsmässigt oftast inte har lika stor tillgång till kapital såsom institutionella investerare. Detta leder till att PE-fonden eller företaget måste ta in en stor mängd privatpersoner som investerare för att uppnå samma belopp såsom en institutionell investerare. Detta omfattar inte privatpersoner som är investerare i form av stora family offices.
Gutzen förklarar en nackdel med att ha med privatpersoner som investerare i form av att nästa gång de skall resa kapital till en annan fond så börjar de om på ruta ett, eftersom vissa privatpersoner kan ha låst upp allt kapital vid investering i den tidigare fonden och att de då inte har tillgång till
ytterligare kapital. Gutzen menar att om de en gång har övertygat en institutionell investerare, såsom en pensionsfond, så kommer de vilja vara med vid nästa kapitalresning till en ny fond förutsatt att de har gjort ett bra jobb. Gutzen belyser att detta kan uppnås genom att ha en mellanhand som investerare med underliggande privatpersoner som investerare men inte när företaget eller fonden har flertalet separata privatpersoner som investerare.
26 Slutligen framhäver en majoritet av respondenterna att det kan utgöra en stor risk för privatpersoner att investera i PE i det fall de besitter för lite kunskap och förståelse för de risker som PE medför.
Verksamma aktörer på marknaden behöver därmed utbilda och informera kunderna om dessa risker, vilket innebär att aktörerna bär ett stort ansvar mot dessa typer av kunder. Utifrån det perspektivet anses det som en nackdel att ha med privatpersoner som investerare då det ligger ett stort ansvar på fonden och företagen att säkerställa kunskap och kompetens.