2.2.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity
Ett av de huvudsakliga sätten att exponeras mot PE marknaden i dagsläget är via PE och VC fonder (Invest Europe u.å., 13). Fonderna har ofta en högt satt lägsta investeringsgräns vilket resulterar i att enbart kapitalstarka privatpersoner har möjlighet att investera direkt i PE-fonder (Invest Europe u.å., 14–15). I svenska PE-fonder motsvarade investeringar från privatpersoner och family offices cirka 7%
av de totala investeringarna i fonderna mellan år 2007–2019 (SVCA 2020, 3).
En fond-i-fond (FiF) är ett alternativ för investerare som har ett begränsat kapital att investera och vill få en diversifierad exponering mot tillgångsslaget (Invest Europe u.å., 15). FiF är samlingsnamnet för fonder som investerar i andra fonder istället för direkt i värdepapper. Förvaltaren av en FiF letar aktivt efter andra förvaltare med bra fonder att investera i och erbjuder professionell hjälp i valet av fonder (Avanza 2016). Genom att investera i en FiF, som i sin tur investerar i andra PE och VC-fonder, genereras en bred riskspridning även vid mer begränsad tillgång till kapital (Invest Europe u.å., 16).
En sekundär fond är en subtyp till investeringsalternativet FiF som är specialiserad på att köpa befintliga investeringsåtaganden. Dessa sekundära investeringar erbjuds främst av fondförvaltare och fond-i-fonder som reser investeringsmedel specifikt för att investera i sekundära investeringar eller som investerar en del av kapitalet avsett för en FiF i sekundära investeringar (Invest Europe u.å., 15).
En småsparare kan ta del av den förväntade tillväxten av PE-investeringar genom att investera i ett noterat PE-bolag. Genom att köpa en aktie i ett noterat PE-bolag exponeras småsparare mot onoterade bolag genom det noterade PE-bolagets fonder. Småsparare tar därmed del av den
generellt snabba tillväxten samt de diversifierings egenskaper som onoterade bolag medför. (Placera, 2019).
Många privatpersoner i Sverige exponeras för PE genom dess pensionssparande. Pensionsbolag har under en lång tid gjort investeringar i PE och avkastningen har historiskt varit hög (Placera 2019). Det europeiska förbundet för PE och VC, Invest Europe´s data, visar att nästan en tredjedel av det
investerade kapitalet i europeiska PE och VC fonder kommer från pensionsfonder som därmed är de största investerarna (Invest Europe u.å., 6). Även i Sverige kommer den största andelen kapital från pensionsfonder, motsvarande cirka 29% år 2019 enligt Sveriges riskkapitalförenings rapport (SVCA 2020). Den långa tidshorisonten på PE investeringar är väl lämpad för pensionsfonders långsiktiga ansvarsprofil och kan bidra till en bättre diversifierad fond (Invest Europe u.å, 9). Genom
pensionsfonderna får privata investerare tillgång till onoterade företag som är svåra att bli exponerade mot genom andra typer av tillgångar. (Invest Europe u.å., 9).
2.2.2 SPAC
SPAC-bolag, även kallat Blank Check-bolag, är ett icke verksamhetsdrivande bolag som genom en Initial public offering (IPO) tar in kapital för att förvärva eller gå samman med ett annat onoterat bolag som sedan börsnoteras (Nordnet 2021). SPAC-bolagen gör det möjligt för flera småsparare att investera i ett tidigt stadie och ta större del av de framtida bolagets tillväxt. (Avanza 2021).
SPAC är ingen ny bolagsform utan har funnits i årtionden och intresset från investerare att exponeras mot och ta del av onoterade företag i en transparent miljö har tilltagit i takt med tillväxten av
marknaden för onoterade bolag. Under de senaste åren har dessa förvärvsbolag gjort genomslag i USA och år 2020 utgjordes hälften av alla börsnoteringar av SPAC-bolag (Avanza). Den 21 mars 2021
10 noterade företaget Bure den första svenska SPAC:en vid namn AQC Bure Spac på Stockholmsbörsen (Placera 2021).
Vanligtvis startas SPAC-bolag av investerare eller sponsorer med expertis inom en viss bransch med avsikt att genomföra affärer inom det specifika affärsområdet. Vanligtvis har grundarna av SPAC-bolaget minst ett företag som de vill förvärva i åtanke, men företaget identifieras inte i förväg. IPO investerare vet därmed inte vilket företag de i slutändan kommer investera i. Kapitalet som ett SPAC-bolag tar in genom en IPO placeras i ett räntebärande förvaltningskonto och kan enbart användas för att slutföra ett förvärv. Efter förvärvet går företaget genom en granskningsprocess för att sedan börsnoteras (Nasdaq 2020). Om SPAC-bolaget istället likvideras returneras pengarna till investerarna.
Vanligtvis har ett SPAC-bolag två år på sig att genomföra ett förvärv (Aktiespararna 2021).
Flera erfarna ledningsgrupper och sponsorer föredrar idag SPAC:s för att notera bolag och
tillvägagångssättet erbjuder flera fördelar jämfört med en traditionell IPO. Företag får exempelvis tillgång till kapital även när volatilitet och andra omständigheter begränsar likviditeten. Dessutom kan SPAC sänka transaktionskostnaderna och påskynda processen att gå från onoterat bolag till noterat (PWC). Förvärvet innebär även en del utmaningar. Utmaningar i form av att kunna genomföra ett förvärv inom den utsatta tidsramen samt komplexa redovisnings- och finansiella rapporteringskrav (PWC).
Figur 5: Figuren illustrerar hur ett SPAC-bolag fungerar.3
2.2.3 Coronakrisens påverkan på privatpersoners investeringsbeslut
I studien Global Investor study 2020 utgiven av företaget Schroders (2020, 3), undersöktes
människors attityder och beteenden på en turbulent marknad samt hur människors investeringar har förändrats till följd av pandemin Covid-19. Studien omfattade 23 000 personer som inom ett år från studien planerar att investera minst 10 000 euro. Personerna härstammar från 32 olika länder världen över, däribland Sverige.
Resultatet från studien visar att människor tror på ökad totalavkastning trots en orolig marknad. I genomsnitt förväntar sig de tillfrågade en årlig avkastning på 10,9 % de kommande 5 åren, vilket är en överoptimistisk förväntan på avkastningen enligt Schroders (2020, 4). I Europa var den förväntade avkastningen i genomsnitt 9,4% och svenska medborgare förväntar sig en genomsnittlig årlig
avkastning på 9,23%. Studien beskriver att dessa orealistiska avkastningskrav främst beror på att 80%
av respondenterna baserar sina avkastningsprognoser på tidigare avkastning och att tidigare år med hög avkastning därmed kan resultera i för höga förväntningar. De som främst förlitar sig på tidigare avkastning för att prognostisera framtida avkastning var de svarande som bedömde sig vara investerare på avancerad- eller expertnivå, motsvarande cirka 85 %. Enbart 67% som bedömde sig själva vara nybörjare anser att investeringars tidigare utveckling är en indikator för framtida utveckling. Många baserar även förväntad avkastning på nuvarande räntenivåer enligt studien.
(Schroders 2020, 5–7).
3 Figuren är framställd med inspiration från Nasdaqs hemsida (Nasdaq, 2020)
11 Trots att de flesta investerarna inte tror att Covid-19 kommer att påverka deras avkastning på lång sikt så har de förändrat hur de investerar. Enligt studien gjorde 78% av de tillfrågade förändringar i deras portföljer till följd av volatiliteten på marknaden i februari och mars år 2020. Exempelvis flyttade över en fjärdedel av de tillfrågade stora delar av portföljen till mindre riskfyllda investeringar medan en femtedel av de tillfrågade allokerade delar av portföljen till investeringar med hög risk.
Pandemin har även haft en påverkan på hur ofta människor tänker på deras investeringar. Innan pandemin tänkte 36 % på deras investeringar minst en gång i veckan men sedan pandemin bröt ut har denna andel ökat till 49% (Schroders 2020, 3–9).
2.2.4 Privatpersoners kunskap om investeringar i privata tillgångar
I studien Global Investor study 2020 har Schroders även undersökt respondenternas finansiella kunskap. Frågan om de hört talas om investering i privata tillgångar ställdes, varav 32% svarade ja och att de förstod vad det innebar medan resterande 68% hade en vag uppfattning, visste inte vad det var eller hade aldrig hört talas om det tidigare. En stor del, 37% av de som såg sig själva som expertinvesterare hade enbart en vag uppfattning av vad investeringar i privata tillgångar innebar och 42% av de som ansåg sig nybörjare hade inte hört talas om det tidigare (Schroders 2020, 17).
När benämningen förklaras ytterligare, som investeringar i fastigheter eller investeringar i PE svarar majoriteten av de tillfrågade att de förstår vad fonderna innebär. 69% av respondenterna svarar dessutom att de är bekväma med dessa typer av långsiktiga investeringar som möjliggör hög avkastning. Av de är det störst andel av de som ansåg sig experter som både förstår vad fonderna innebär och är villiga att investera i dem (Schroders 2020, 18).Rapporten undersöker även preferenser när det kommer till aktivt eller passivt förvaltade fonder. Resultatet visar att konsumenter föredrar en aktivt förvaltad fond i strid med hur det ser ut i majoriteten av
konsumenters portföljer som tenderar att vara till störst del passivt förvaltade fonder (Schroders 2020, 19).
12
3 Teori
I detta kapitel presenteras de teorier som ligger till grund för det teoretiska ramverket för arbetet.
Dessa teorier omfattas av hur lagstiftningen ser ut gällande reglering av hur privatpersoner får investera i Private Equity. Vidare presenteras ekonomiska beteendeteorier såsom prospektteorin, enskilda investerares beteenden och dispositionseffekten.