2.1.1 Definition av Private Equity
Det finns flertalet olika definitioner av Private Equity (PE). PE har traditionellt definierats såsom en investeringsstrategi med syfte att investera i onoterade värdepapper. Termen PE används i många olika kontexter gällande investeringar (Scharfman 2018, stycke 2). Enligt Sveriges riskkapitalförening, SVCA, definieras PE såsom långsiktiga investeringar i onoterade bolag (SVCA 2021). Vidare kan PE definieras såsom riskkapital som tillhandahålls utanför den publika marknaden (Gilligan och Wright 2020, 1). I förslaget till ny lag (Prop. 2012/13:155, 176–177) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder framgår det att begreppet riskkapital är en term som omfattar olika former av investeringar i ett företags ägarkapital, vilket genererar en äganderätt i företaget för innehavaren av investeringen. Riskkapital kan kategoriseras utefter innehav i noterade eller onoterade tillgångar varav PE utgör kategorin av investeringar i onoterade innehav. PE kan därefter kategoriseras utefter olika investeringsstrategier såsom Venture Capital (VC) och Buyouts (BO).
2.1.2 Private Equity fond
Investeringar inom PE genomförs framförallt genom PE-fonder (SVCA 2021). En PE-fond är en form av en riskkapitalfond (SEB 2018). En riskkapitalfond är beteckningen för ett bolag vars investeringar har gjorts i antingen onoterade företag alternativt i noterade företag som avnoteras efter det att bolaget har förvärvats. I Sverige är riskkapitalfonder associationsrättsligt konstruerade såsom antingen ett aktiebolag eller som ett kommanditbolag. En riskkapitalfond har ofta en förutbestämd livstid och fonden likvideras vid den tidpunkt då den förutbestämda livstiden löpt ut. Vidare är kapitalet vanligtvis även förutbestämt enligt avtal. En riskkapitalfond tillhandahåller ett aktivt ägande av dess tillgångar varvid riskkapitalfonden tar en aktiv ägarroll i dess onoterade bolag (Prop.
2012/13:155, 176).
Tillgångarna i riskkapitalfonder, PE-fonder, utgörs av en portfölj av onoterade bolag som fonden har förvärvat. De onoterade bolagen identifieras, analyseras och undersöks av fondens fondförvaltare (Gilligan och Wright 2020, 1). De onoterade bolagen benämns såsom portföljbolag. Portföljbolagen är verksamma inom majoriteten av näringslivets olika sektorer såsom inom läkemedelsbranschen, teknikbranschen, tillverkningsindustrin, finansiella tjänster och inom detaljhandel. Portföljbolagen återfinns och är baserade runt om i Sverige men de flesta bolagen är baserade i landets
storstadsregioner. Syftet med PE-fonder är att investera i onoterade bolag för att därefter
genomföra värdeskapande åtgärder för att skapa ett bättre företag. Dessa värdeskapande åtgärder genomförs genom ett aktivt ägande med syfte att investeringen skall generera avkastning. Det aktiva ägandet och förvaltandet syftar till att genom styrelseplatser förbättra och transformera bolaget genom att exempelvis effektivisera bolaget och implementera diverse åtgärder. (SVCA 2021).
En PE-fond genererar framförallt vinst vid försäljning av dess tillgångar snarare än genom inkomster från räntor och utdelningar. För att en PE-fond skall generera vinst vid försäljning av dess tillgångar förutsätts framgångsrika transaktioner samt en stor mängd arbete och resurser (Gilligan och Wright 2020, 4–5). Fondbolag tar ut en förvaltningsavgift för att förvalta, administrera och sköta fonderna.
6 Förvaltningsavgifter för aktivt förvaltade fonder är vanligtvis högre än för passivt förvaltade fonder.
En aktivt förvaltad fond innebär att fondförvaltare tar aktivt förvaltande beslut. Dessa beslut omfattas exempelvis av vilka investeringar som fonden skall göra. (Avanza u.å.). En PE-fond har ofta en tidsbegränsning vilket innebär att fonden har en tidshorisont för när dess tillgångar skall avyttras.
PE-fonder har ofta en tidshorisont på tio till femton år (SVCA 2021). Tidshorisonten för en PE-fond beror av vilken investeringsstrategi som fonden har och därmed vilken mognadsfas som
portföljbolagen befinner sig i (Prop. 2012/13:155, 177). En PE-fond har en tidshorisont för att det skall vara tidsbestämt när dess investerare får tillbaka dess kapital (SVCA 2021).
Investerare i PE-fonder är vanligtvis institutionella investerare såsom pensionsfonder,
försäkringsbolag, banker och stiftelser, men investerare kan även återfinnas i form av kapitalstarka individer, family offices och fondens fondförvaltare. De största investerarna är ofta institutioner (Gilligan och Wright 2020, 4). Investerare i svenska PE-fonder har en stor del utländska investerare vilket framgår av att omkring 80% av fondernas investerare är utländska. (SVCA 2021).
Figur 1: Figuren illustrerar andelen av kapital från respektive investeringskategori mellan år 2007–
2019. 1
2.1.3 Investeringsstrategier inom Private Equity
Det finns flertalet olika investeringsstrategier inom PE. De olika investeringsstrategierna syftar till i vilka företag fonden investerar i och därmed i vilket skede företagen befinner sig i. PE investerar i en rad olika faser, exempelvis i ett företags uppstartsfas, tillväxtfas och investering i redan etablerade och mogna företag. Investering i ett tidigt skede och därmed i ett företags uppstartsfas benämns såsom Venture Capital (VC) investeringar. Vidare benämns investering i redan etablerade företag och därmed i ett företags mognadsfas såsom buyout capital (BO) investeringar. Baserat på värde
representerar BO den största investeringsstrategin inom PE. (Gilligan och Wright 2020, 2).
VC är en investeringsstrategi inom PE som syftar till finansiering av startupbolag eller mindre företag med långsiktig tillväxtpotential (Gillian och Wright 2020, 2). VC avser inte enbart monetära
investeringar utan kan också avse tillhandahållande av kunskap genom bland annat ledarskap (Gillian och Wright 2020, 4). Investering i företag som befinner sig i ett tidigt skede innebär högre risk i jämförelse med investering i mer mogna företag. Detta eftersom koncept, marknad och efterfrågan inte alltid har fastställts. För att reducera denna risk genereras stora portföljer med mellan tjugo och trettio företag i respektive fond. Vissa av investeringarna misslyckas medan framgångsrika
investeringar kan generera en mycket hög avkastning (Invest Europe 2020, 13). Till skillnad från VC
1 Figuren är framställd med inspiration från presentationen 2019 Swedish Private Equity Activity (SVCA u.å.).
7 avser BO investeringar i mer etablerade bolag. BO innebär att ett företag förvärvas med kapital från fonden, ofta tillsammans med extern skuldfinansiering (Gillian och Wright 2020, 5). Vidare är BO en form av PE investeringsstrategi med syfte att investera i redan etablerade och mogna företag med etablerade meriter (Lossen 2007, 4). I en portfölj med en BO investeringsstrategi återfinns vanligtvis tio till femton bolag i respektive fond (Invest Europe 2020, 14).
Figur 2: Figuren illustrerar investeringsstrategierna VC och BO i en riskkapitalkontext. 2
2 Figuren är framställd med inspiration av en figur i rapporten Riskkapitalstatistik 2019 – venture capital (Tillväxtanalys 2019, 9).
8 2.1.4 Värdering av privata tillgångsslag
Enligt den europeiska riskkapitalföreningen Invest Europe´s (2020, 2) rapport, Benchmarking Public &
Private Markets with the Public Market Equivalent (PME), används främst nyckeltalen multiple on invested capital (MOIC) och internal rate of return (IRR) för att mäta och bedöma hur bra privata marknadsfonder presterar. MOIC, även kallat total value to paid-in (TVPI) multiple, beräknas genom att dividera en fonds kumulativa utdelningar och restvärde med det inbetalda kapitalet. Nyckeltalet ger insikt i hur en fond presterar genom att uttrycka fondens nuvarande värde som en multipel av det investerade kapitalet (Invest Europe 2020, 2). Om en investerare exempelvis investerar 1 miljon i en tillgång som sedermera är värd 1,5 miljoner, kommer multipeln på investerat kapital vara 1,5x (Berk och DeMarzo 2016, 748). IRR beräknas genom samma formel som net present value (NPV).
Genom IRR är det möjligt att bedöma hur privata marknadsfonder presterar på årsbasis (Berk och DeMarzo 2016, 160). Nyckeltalet redogör för den årliga avkastningen som gör att NPV är densamma som noll. Till skillnad från MOIC tar IRR även hänsyn till tidens inverkan på fondens resultat (Invest Europe 2020, 2). Ett högre IRR innebär generellt sett en mer attraktiv investering (Berk och DeMarzo 2016, 160).
Figur 3: Formel för beräkning av MOIC. Figur 4: Formel för beräkning av IRR.
2.1.5 Historisk prestation
Enligt Invest Europe's (2020) rapport, The performance of european private equity, som har sammanställt prestationen av PE i Europa under de senaste fyra decennierna, redovisas att
europeiska BO-fonder i snitt har presterat en IRR på 15% och en MOIC på 1,67x. I rapporten jämförs värdena med MSCI Europe index som presterat en IRR och MOIC på 5,84 % respektive 1,22x.
Rapporten visar även att över 85% av BO-fonderna genererat positiva IRR-värden och att det i snitt enbart tar 3,66 år för fonderna att uppnå likviditet och distribuera ut kapital (Invest Europe 2020, 2).
Gällande VC-fonder rapporterar Invest Europe (2020, 3) ett genomsnittligt IRR och MOIC på 9,87%
respektive 1,70x. Enbart sett till de senaste 5, 10 och 15 åren har VC-fonder presterat IRR:er på 18,91%, 16,79% och 11,36%. Totalt sett uppnådde sju av tio europeiska VC-fonder positiv avkastning.
(Invest Europe 2020, 3).
9