Private Equity för privatpersoner i framtiden

Gällande hur framtiden kommer se ut för privatpersoners möjlighet att investera i PE så tror samtliga respondenter att det kommer ske utveckling och att det kommer hittas nya tillvägagångssätt för att tillgodose och kapitalisera efterfrågan. När det gäller privatpersoner som investerare uttrycker Lindkvist även en tro om att det kommer bli en förutsättning att kunna erbjuda en bredare portfölj till dess kunder.

Vidare belyser några av respondenterna en tro om att den onoterade marknaden kommer att bli alltmer digitaliserad i likhet med de digitala verktyg som finns för den noterade marknaden. Detta är något som Grape i dagsläget utvecklar genom att skapa ett digitalt community och plattform för investeringar i onoterade tillgångar. Denna plattform är initialt en plattform för affärsänglar som skall kunna dela investeringsmöjligheter med varandra och möjliggöra investeringar i onoterade

tillgångsslag. I takt med att medlemmarna önskar ytterligare produkter på plattformen kommer detta utvecklas för att tillgodose medlemmarnas behov. Plattformen och communityt presenteras som en ny och innovativ produkt där ett redan befintligt fenomen digitaliseras gällande hur affärsänglar och professionella investerare delar investeringsmöjligheter med varandra.

28 Ett par respondenter tror på fler mellanhänder som faciliterar investeringar och samlar in kapital från mindre kapitalstarka kunder. En majoritet tar även upp SPAC-bolag som flera investerare på den publika marknaden har visat ett större intresse för de senaste åren. Dock vill samtliga respondenter inte uttala sig vidare gällande SPAC-bolag eftersom det fortfarande är ett nytt fenomen på den svenska börsen. Flera av respondenterna nämner även att de tycker att alla ska kunna ta del av PE och hoppas att utbudet ökar även för småsparare.

6 Analys

I detta avsnitt analyseras resultatet med utgångspunkt i litteraturstudien och teorin.

6.1 Reglering av Private Equity

I Sverige finns ett utbrett regelverk för vilka som får investera i PE samt hur PE får marknadsföras till icke-professionella investerare. Icke-professionella investerare är motsatsen till professionella investerare vilket innebär att de kan betraktas såsom småsparare och privatpersoner. Enligt befintligt regelverk kan småsparare enbart investera i PE genom att investera i noterade PE-fonder eller i noterade PE-bolag. Under intervjuerna belystes detta som ett tillvägagångssätt för småsparare och privatpersoner att i dagsläget kunna få exponering mot PE. Det framgick även att ett noterat PE-bolag bär förvaltningsavgifterna från de underliggande PE-fonderna. När en småsparare köper en aktie i ett noterat PE-bolag får småspararen exponering mot de underliggande PE-fonderna, men de får även exponering mot de förvaltningsavgifter som belastar bolaget.

PE-fonder är aktivt förvaltade fonder varav förvaltningsavgiften är högre än för passivt förvaltade fonder. Förvaltningsavgifterna kan å ena sidan anses ta en del av avkastningen men å andra sidan kan det anses att den höga avkastningen som PE-fonderna levererar kompenserar för detta. I relation till vad som belyses i litteraturstudien genom studien Global Investor study 2020 framhäver Schroders (2020) att privatpersoner förespråkar investeringar i aktivt förvaltade fonder, framför passivt förvaltade fonder. Detta försvåras dock av regelverket som enbart tillåter vissa kategorier av privatpersoner att investera direkt i PE-fonder.

Vid beaktning av hur privatpersoner kan få exponering mot PE så kan detta ske på olika sätt. Det kan ske genom att personen i fråga på begäran kan betraktas såsom en professionell investerare. Detta förutsätter att privatpersonen uppfyller minst två av tre kriterier där kriterierna omfattar kriterium om beloppsgräns för kapital samt erfarenhet och kunskap. Kriteriet om beloppsgräns är att personen i fråga har finansiella tillgångar till ett värde om minst 500 000 euro. Gällande kunskap regleras detta genom att personen i fråga skall ha genomfört minst tio transaktioner av betydande storlek per kvartal under ett år, eller att personen i fråga arbetar, eller har arbetat, under minst ett år inom finanssektorn i en roll som kräver kunskap om transaktioner eller om tjänsterna i fråga. När en privatperson anses som en professionell investerare får de investera direkt i ett bolag eller PE-fonder. Tillika får PE-fonderna och bolagen marknadsföra sig mot professionell investerare.Vidare kan privatpersoner exponeras mot PE i det fall de klassificeras såsom semi-professionella investerare.

Semi-professionella investerare innebär att de har minst 100 000 euro att investera samt att de godkänner att de är medvetna om de risker som föreligger med investeringen.

Vid analys gällande att ha med privatpersoner som investerare utifrån företagens- och fondernas perspektiv framhävs det att det utbredda regelverket genererar en stor mängd administrativt arbete eftersom en stor mängd investerare krävs för att uppnå det kapital som behövs. Vid analys av resultatet framgår det att en av de främsta nackdelarna att ha med privatpersoner som investerare är det administrativa arbetet som det medför. Detta i form av att hantera att alla lagar följs samt vidta åtgärder för att reducera operationella risker. Det framhävs även att de operationella riskerna kan förhöjas genom att ha en privatperson som investerare eftersom en främmande privatperson inte innehar samma kredibilitet såsom en stor institutionell investerare.

Å andra sidan, genom att ha en stor mängd investerare, så genereras en spridd ägarbas. Det belyses vara en fördel att ha med privatpersoner som investerare eftersom en spridd ägarbas leder till att

30 enskilt stora investerare inte har lika stort inflytande att ställa krav gällande villkor och termer. Dock i förhållande till regelverket är det i dagsläget enbart möjligt att ha med privatpersoner som

investerare om de kan betraktas som professionella- eller semi-professionella investerare. Det framhävs inte vara en fördel att ha med en stor mängd småsparare som investerare.

I relation till resultatet framhävs det att det inte anses föreligga en fördel att ha med privatpersoner som investerare i det fall att de inte syndikeras ihop av en mellanhand. I det fall privatpersoner syndikeras ihop av en mellanhand utgör mellanhanden i sin tur en investerare gentemot PE-fonden.

En lösning som lyfts fram under intervjuerna är att mellanhanden skall hantera allt administrativt arbete och kommunikation med investerarna varav PE-fonderna och företagen inte behöver hantera detta. PE-fonderna och företagen får istället en investerare som antingen är en professionell

investerare eller på begäran kan betraktas som en professionell investerare. Detta tillåter dock inte regelverket i dagsläget.

Vid analys utifrån privatpersoners perspektiv att investera i PE kan det anses som bra att regelverket omfattar en mängd regler för hur PE-fonder får marknadsföras och vilka som får investera direkt i PE.

Av intervjuerna framgår det att en del privatpersoner inte besitter tillräcklig kunskap och förståelse för PE och dess risker, vilket kan leda till att privatpersoner tar beslut som inte är gynnsamma för dem. Detta exemplifieras av att privatpersoner kan investera i dåliga PE-strukturer på grund av kunskapsbrist. Eftersom pengarna låses in i många år föreligger en risk att privatpersonerna inte är medvetna om att PE-fonden presterar dåligt förrän de redan förlorat stora summor pengar.

Regelverket kan anses som bra att det förhindrar detta eftersom enbart vissa privatpersoner får investera i PE. Dessa privatpersoner måste antingen uppfylla kriterium om kunskap och kapital eller kriterium om kunskap och att de skriftligen medger att de är medvetna om riskerna.

Vidare i relation till att det kan anses att privatpersoner inte besitter tillräcklig kunskap genereras en problematik gällande inlåsning av kapital. Att privatpersoner har svårt att förutspå framtida utgifter såsom att de något år efter investeringen exempelvis vill flytta, köpa ett sommarhus eller att de behöver köpa en ny bil. Vid investering i en PE-struktur, då personen i fråga inte har förutspått dessa utgifter, så finns en risk att de är illikvida om de har investerat allt deras disponibla kapital i en PE-struktur. Eftersom pengarna är inlåsta tills fonden likvideras riskerar personen att inte ha något disponibelt kapital för att flytta, köpa ett sommarhus eller köpa en ny bil. Vid analys kan det antas att regelverket hanterar denna problematik genom att försvåra möjligheten för privatpersoner att investera i tillgångsslaget.

Å andra sidan, eftersom regelverket kan anses förhindra privatpersoner att investera i PE, så kan det även förhindra privatpersoner att få den attraktiva riskjusterade avkastningen som PE genererar.

Utifrån detta perspektiv kan det hårda regelverket anses vara en nackdel. Under intervjuerna

framgår det att det utifrån ett rättviseperspektiv anses som en fördel att ha med privatpersoner som investerare. Det anses även som en fördel för privatpersoner att investera i PE i förhållande till den avkastning som PE kan generera. Att regelverket förhindrar detta genom att privatpersoner enbart kan investera i PE genom att köpa noterade aktier i PE-fonder eller i noterade PE-bolag kan därmed anses som en nackdel.

Resultatet från intervjuerna indikerar även att det anses föreligga en fördel att ha med

privatpersoner som investerare om de kan bidra med kunskap, kompetens och erfarenhet. Detta gäller kapitalstarka individer som investerare. Om de kan betraktas som professionella eller semi-professionella investerare, så kan de investera direkt i PE, varav deras kompetens, kunskap och erfarenhet kan främja fonderna eller företagen. Dock i det fall att dessa privatpersoner inte kan anses som professionella eller semi-professionella investerare så mister företagen och fonderna denna kunskap, eftersom de inte kan investera direkt i PE. Däremot kan det anses att det inte utgör

31 ett problem eftersom det fonderna och bolagen kan anses besitta tillräcklig kunskap.Att

privatpersoner kan bidra med kompetens, kunskap och erfarenhet anses framförallt vara en fördel för företag i ett tidigt skede såsom vid VC investeringar.

I takt med att efterfrågan att investera i PE ökar hos privatpersoner, så indikerar resultatet att det förutspås att utbudet av PE produkter för privatpersoner kommer ändras. Vid analys förutsätter detta dock att regelverket ändras för att kunna tillgodose privatpersoner denna möjlighet.

6.2 Ekonomisk beteendeteori

6.2.1 Prospektteori

Som framgår av resultatet beror den växande efterfrågan för PE hos privatpersoner på det rådande marknadsläget med historiskt låga räntor och en högt värderad aktiemarknad. En efterfrågan som även bekräftas av rapporten Global investor study 2020 av Schroders som påvisar att 69% av respondenterna är bekväma med långsiktiga investeringar som möjliggör hög avkastning. Att individer väljer att ta större risker på en mindre lukrativ marknad kan förklaras med utgångspunkt i prospektteorin och att individer agerar mer riskbenäget när utfallen är undermåliga. Enligt teorin söker sig individer till mer riskfyllda investeringar ifall de väntar sig ett utfall som är sämre, sett till en subjektiv referenspunkt. Prospektteorin förklarar vidare att en individs känslomässiga koppling till kapital minskar i takt med att mängden kapital ökar. Den ökade efterfrågan på PE och dess höga riskjusterad avkastning kan således bero på ett ökat intresse hos främst kapitalstarka individer som är mindre känsliga för eventuella förluster och därmed söker investeringar som ger högre avkastning.

Dessa kapitalstarka individer kan, likt som de identifierats i denna uppsats, anses som de Kahneman benämner som professionella risktagare. Professionella risktagare ska enligt prospektteorin inte reagerar lika känslomässigt på svängningar på marknaden och har därmed en tendens att vara mer riskbenägna.

Utifrån respondenternas intervjusvar anses även det ökade intresset hos såväl privatpersoner som småsparare bero på de historiskt fina resultaten som PE har levererat. Utifrån prospektteorin tar individer däremot beslut utifrån det som minimerar förlusten framför det som maximerar deras vinst. Enligt teorin bör därmed människor med kunskap om såväl den potentiella risken och

avkastningen som PE investeringar innebär fatta beslut enligt antagandet att alternativ som innebär säkra små vinster är att föredra framför stora osäkra vinster. Schroders undersökning om

privatpersoners beteende på en turbulent marknad påvisar att respondenterna i studien trots oroligheterna på marknaden förväntar sig hög avkastning på noterade tillgångar framöver. Detta innebär att individer i enlighet med prospektteorin bör välja andra mindre riskfyllda alternativ framför PE. Om privatpersoner däremot väljer mellan att investera i olika typer av alternativa investeringar innebär PE enligt resultatet lägre risk än alternativen och bör därmed medföra en större efterfrågan på tillgångsslaget. Detta instämmer även med respondenternas svar att efterfrågan på PE ökar i takt med att efterfrågan på den onoterade marknaden ökar.

Individers investeringsbeslut och vad de efterfrågar bör följaktligen bero på hur de uppfattar och hur mycket kunskap de innehar om marknaden, tillgångsslaget i fråga samt individens subjektiva

referenspunkt.

32 6.2.2 Enskilda investerares beteende

Utifrån resultaten framgår det att bidraget till riskspridning är en av de främsta fördelarna för privatpersoner att investera i PE. Resultatet indikerar därmed att investeringar i PE samt andra alternativa tillgångar kan avhjälpa bristen på diversifiering som Barber och Odean förklarar som en av anledningarna till att privatpersoners investeringar presterar dåligt. Investeringar i noterade PE-bolag, som enligt resultatet anses som alternativet för småsparare som vill exponeras för PE,

kommer dock inte ge samma effekt. Som förklarat i resultatet leder investeringar i noterade PE-bolag till mer diversifiering mot PE än att inte investera i det alls. Investeringen kommer dock, till skillnad från andra PE investeringar, i högre grad vara korrelerad med börsen och reagera likt andra noterade bolag vid upp- och nedgång. Därmed kommer småsparare genom detta alternativ inte i samma grad uppnå fördelen med PE i form av riskspridning.

Även vid analys av inlåsningseffekten utifrån Barber och Odeans arbete framgår det att inlåsningen kan bidra till att privatpersoners investeringar presterar bättre. Detta i överensstämmelse med intervjusvaren i resultatet. Enligt författarna ska en av de främsta anledningarna till att vinsten för privatpersoner i allmänhet blir låg vara ett frekvent säljande och köpande i kombination med höga transaktionsavgifter. Inlåsningen som PE innebär kommer i dessa fall förhindra individer från att ta beslut om att sälja och köpa och därmed bidra till färre transaktionskostnader och verka som en fördel för privatpersoner. Förvaltningsavgifterna för PE investeringar är dock höga. Detta innebär att höga kostnader som tar bort en del avkastningen kommer existera trots att privatpersoners

möjlighet till att fritt sälja och köpa inte finns. Dessa förvaltningsavgifter kan, i likhet med transaktionskostnaderna, enligt resultatet innebära att en individs investering blir olönsam om investeringen görs i en undermålig PE struktur.

I Barber och Odeans kapitel uppmärksammas även att individer ofta investerar utan tillräcklig

information. Detta i kombination med att det, som nämnt i resultatet, inte är möjligt att förutspå vad som händer i livet, innebär att det blir svårt att undkomma likviditetsrisken som inlåsningen medför.

Investeringar i PE bör, baserat på ovan, i enlighet med intervjusvaren, således enbart göras av individer som har kapital att avstå. Vidare lyfts komplexiteten hos tillgångsslaget samt

kunskapsbristen hos privatpersoner som en nackdel av respondenterna. Det kan vara svårt att sätta informationen i kontext och det finns en risk att investera i dåliga PE-strukturer. I överensstämmelse hävdar även Barber och Odean att privatpersoner ofta investerar spekulativt samt, som nämnt ovan, utan tillräckligt med information om investeringen i fråga. Detta kan innebära att det kan vara svårt att uppnå lönsamhet som privatperson.

Det framgår även av resultatet att privatpersoners tillgång till kapital kan variera och att det kan medföra en osäkerhet i from av att företaget eller fonden i fråga inte får tillgång till kapitalet som är nödvändigt för en investering. Denna nackdel kan med utgångspunkt i Barber och Odeans text bekräftas utifrån deras slutsats att individer tenderar att frekvent ta beslut om köp och sälj i kombination med att individer enligt grunderna till dispositionseffekten har bristande självkontroll.

Att individer frekvent tar känslomässiga beslut istället för rationella visar att privatpersoner i

överensstämmelse med resultatet kan innebära en osäkerhet och nackdel för företaget eller fonden.

Barber och Odeans text avser främst de författarna beskriver som genomsnittliga privatpersoner, motsvarande småsparare i denna uppsats. Utifrån författarnas slutsatser om småsparares

investeringar framgår det, vid analys av resultatet, att småsparare som exponeras genom noterade PE-bolag och även privatpersoner utan tillgång till de bästa fonderna kommer ha svårt att undgå de ovan nämnda orsakerna till att individers investeringar generellt sett presterar dåligt.

33 6.2.3 Dispositionseffekten

Det respondenterna anger gällande att investeringar av långsiktig struktur, såsom PE investeringar, hindrar privatpersoners tendens att ta känslomässiga beslut, kan även kopplas till

dispositionseffekten. Inlåsningen som beslutet att anförtro kapital till en PE-fond innebär

hindrar individen från att ta beslut om köp och sälj. Vid analys utifrån dispositionseffekten innebär inlåsningen i likhet med respondenternas svar en fördel som kan gynna privatpersoner genom att minimera det irrationella besluttaganden. Dispositionseffekten förklarar bland annat att individer använder det investerade beloppet som en referenspunkt för att mäta vinst och förlust på samma sätt som förklarat i prospektteorin. Att sälja en investering till förlust sett till referenspunkten kommer bidra till en känsla av ånger medan att sälja investeringen till vinst kommer frambringa en känsla av stolthet. Denna tendens att skjuta upp förlust och påskynda vinst och stolthet visar i överensstämmelse med resultatet att individer fattar känslomässiga beslut och skjuter upp rationella beslut. Inlåsningseffekten som PE investeringar innebär och avlägsnandet av individens eget

beslutfattande är således positivt för individer eftersom de tenderar att inte utöva tillräckligt med självkontroll för att ta rationella beslut utifrån deras personliga referenspunkt.

En nackdel ur en privatpersons perspektiv som respondenterna belyser är bristen på transparens och att det maximalt kvartalsvis ges en värdering av hur det går för PE investeringen. Bristen på

transparens innebär att det finns färre tillfällen för en individ att reflektera över och jämföra värderingen med den initiala investeringen. Nackdelen kan utifrån dispositionseffekten följaktligen anses som en fördel eftersom den hindrar individer från att agera känslomässigt. Som framgår av resultatet är det dock svårt att likvidera sin PE position och framförallt till ett rättvist pris. Även om PE investeringar var mer transparenta skulle således inte investeraren sälja positionen eftersom det sannolikt skulle innebära en förlust som privatpersoner enligt dispositionseffekten vill skjuta fram.

Som tidigare nämnt beskriver dispositionseffekten att privatpersoner vill skynda på känslan av stolthet genom att sälja av vinnande investeringar tidigt. Individer bör baserat på denna slutsats söka sig till investeringar av mer kortsiktig karaktär för att på så vis kunna uppleva känslan av stolthet i ett tidigare skede. Detta innebär i sin tur att de personer som står för den ökade efterfrågan på PE bör vara individer som inte kan anses vara en genomsnittlig individ.

7 Diskussion

Det sjunde kapitlet innehåller en diskussion om tankar som framkommit längs med arbetets gång.

7.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity

Av resultatet och analysen framgår det att en av fördelarna med att ha med privatpersoner som investerare i PE är att de kan bidra med kunskap, kompetens och erfarenhet. I analysen betonas det att dessa privatpersoner måste vara professionella eller semi-professionella investerare för att de skall kunna investera direkt i PE. Detta leder till att det enbart är kapitalstarka privatpersoner som kommer kunna tillgodose fonderna och bolagen med detta, eftersom det enbart är dessa som kan uppnå kraven gällande kapital för att anses som professionella eller semi-professionella investerare.

Vidare kan det diskuteras att regelverket både utgör ett hinder och ett skydd för privatpersoner att investera i PE. Vid beaktning av att regelverket utgör ett skydd kan det anses att privatpersoner skyddas genom att inte kunna investera i PE i form av att regelverket skyddar de mot de risker som PE medför. Detta för att privatpersoner kan anses besitta för lite förståelse och kunskap gällande

In document För- och nackdelar med privatpersoner på den svenska Private Equity-marknaden (Page 36-46)