EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2021
För- och nackdelar med
privatpersoner på den svenska Private Equity-marknaden
ELIN ANDERSSON MIKAELA KULTI
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
Abstract
Over the past decades Private Equity has been an attractive asset class due to its high risk-adjusted return. The historically high return in combination with today's low interest rates and strong capital markets has contributed to increased interest for the asset class, including among private individuals.
This study was set out to identify the Swedish Private Equity market and private individuals' access to the asset class by examining the advantages and disadvantages for companies to have private
individuals as investors and the advantages and disadvantages for private individuals to be exposed to Private Equity. To determine the advantages and disadvantages, a qualitative research method was applied in which semi-structured interviews were conducted with key people within the field.
The results of the study showed that mainly high-net-worth individuals who can be considered as professional or semi-professional investors have the opportunity to invest in Private Equity. It also emerged that the opportunity for less wealthy individuals to invest in Private Equity is limited, mainly due to the legislation and high minimum investment limits.
From the study it could be concluded that there are several clear advantages and disadvantages with both having private individuals as investors as well as for private individuals to invest in the asset class. Having private individuals as investors can contribute with benefits in the form of knowledge, competence, experience and business opportunities. Private individuals also constitute an interesting source of capital for Private Equity funds and companies. The main disadvantages, with having private individuals as investors, concluded from the study was that their participation places great demand on administration, may pose an operational risk and that they compose an uncertain source of capital. A further disadvantage with having private individuals as investors, compared to having only institutional investors, is that a larger number of investors is needed to raise the capital that the funds require.
The main advantages for private individuals to invest in Private Equity, concluded from the study, are the high returns and contribution to diversification. Furthermore, it could be concluded that
investing in the asset class has a lock-in effect that prevents individuals from making irrational decisions, which in turn contributes to a higher return. The disadvantages of investing in the asset class are concluded to be less liquidity, the lack of transparency and high management fees. The complexity of the asset class and individuals general lack of knowledge are also shown to be a disadvantage that contributes to lower profitability.
Title Authors Department TRITA number Supervisors Keywords
Advantages and disadvantages with private individuals in the Swedish Private Equity Market Elin Andersson, Mikaela Kulti
Department of Real Estate and Construction Management TRITA-ABE-MBT-21328
Anna Broback, Andreas Fili
Private Equity, alternative investments, private individuals, behavioral economics
Acknowledgement
The following bachelor's thesis was written during the spring of 2021 at the Department of Real Estate and Construction at the KTH Royal Institute of Technology. The bachelor's thesis is the final part of the bachelor's programme Real Estate and Finance at KTH and comprises 15 credits.
Initially, we would like to express our thanks to our supervisors Andreas Fili and Anna Broback for your valuable advice, feedback and commitment.
Furthermore, we would like to express our thanks to Mikael Larsson and Lukas Lindkvist for your guidance regarding the direction of the work and the creation of interesting thoughts and ideas. In addition, we would like to extend a special thanks to Eva Andersson for assistance in designing the presentation material and information form. Finally, we would like to express a special thanks to Nicklas Kulti, Malin Kulti and Johan Karlsson for helping us connect with respondents.
In conclusion, we would like to extend a final thanks to all the respondents for your commitment, your time and your expertise that made this bachelor's thesis possible.
Thank you all,
Stockholm, June 10, 2021 Mikaela Kulti and Elin Andersson
Sammanfattning
Private Equity har länge utgjort ett attraktivt tillgångsslag på grund av dess höga riskjusterade avkastning. Den historiskt höga avkastningen i kombination med dagens låga räntor och starka kapitalmarknad har bidragit till ett växande intresse för tillgångsslaget, däribland hos privatpersoner.
Syftet med arbetet var att kartlägga den svenska Private Equity-marknaden och privatpersoners möjlighet till exponering mot tillgångsslaget, genom att undersöka för- och nackdelar för företag att ha med privatpersoner som investerare samt för- och nackdelar för privatpersoner att exponeras mot Private Equity. För att fastställa respektive för- och nackdelar applicerades en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom området.
Av studiens resultat framgick det att främst kapitalstarka privatpersoner som anses som
professionella eller semi-professionella investerare har möjlighet att investera direkt i Private Equity.
Det framgick även att möjligheten för mindre kapitalstarka individer att investera i tillgångsslaget är begränsad, främst på grund av lagstiftningen och högt satta lägsta investeringsgränser.
Utefter studiens resultat och analys kunde slutsatsen dras att det föreligger flertalet tydliga för- och nackdelar med att ha med privatpersoner som investerare och för privatpersoner att investera i tillgångsslaget. Att ha med privatpersoner som investerare kan bidra med fördelar i form av att de kan bidra med kunskap, kompetens, erfarenhet och affärsmöjligheter. Privatpersoner utgör även en intressant källa till kapital för Private Equity-fonder och företag. Privatpersoners delaktighet innebär även nackdelar. Privatpersoner som investerare medför stora administrationskrav, en möjlig
operationell risk samt utgör en osäker källa till kapital. En ytterligare nackdel med att ha med
privatpersoner som investerare, sett till att enbart ha institutionella investerare, är att det kräver fler investerare för att uppnå samma nivå av kapital.
Fördelarna för privatpersoner att investera i Private Equity är främst att tillgångsslaget bidrar till hög avkastning och diversifiering. Vidare kunde slutsatsen dras att investering i tillgångsslaget innebär en inlåsningseffekt som förhindrar irrationella beslut och bidrar följaktligen till högre avkastning.
Nackdelarna för privatpersoner vid investering i Private Equity kunde fastställas till mindre likviditet, brist på transparens och höga förvaltningsavgifter. Komplexitet hos tillgångsslaget och individens generella kunskapsbrist påvisades även vara nackdelar som bidrar till lägre lönsamhet.
Titel Författare Institution TRITA nummer Handledare Nyckelord
För- och nackdelar med privatpersoner på den svenska Private Equity-marknaden Elin Andersson, Mikaela Kulti
Institutionen för Fastigheter och Byggande TRITA-ABE-MBT-21328
Anna Broback, Andreas Fili
Private Equity, alternativa investeringar, privatpersoner, ekonomisk beteendeteori
Förord
Följande kandidatexamensarbete skrevs under våren 2021 vid institutionen för Fastigheter och Byggande på Kungliga Tekniska Högskolan. Kandidatexamensarbetet utgör det avslutande momentet på kandidatprogrammet Fastighet och Finans vid KTH. Kandidatexamensarbetet omfattar 15
högskolepoäng.
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Andreas Fili och Anna Broback för era värdefulla råd, feedback och engagemang.
Vidare vill vi rikta ett stort tack till Mikael Larsson och Lukas Lindkvist för vägledning gällande
arbetets inriktning och skapandet av intressanta tankar och idéer. Vi vill även rikta ett särskilt tack till Eva Andersson för bistånd vid utformandet av presentationsunderlag och informationsblankett.
Slutligen vill vi även rikta ett särskilt tack till Nicklas Kulti, Malin Kulti och Johan Karlsson för hjälp vid sammankoppling med intervjurespondenter.
Avslutningsvis vill vi även rikta ett yttersta tack till samtliga intervjurespondenter för ert engagemang, er tid och kompetens som möjliggjorde detta kandidatexamensarbete.
Ett stort tack till er alla, Stockholm den 10 juni 2021 Mikaela Kulti och Elin Andersson
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 1
1.3 Syfte och frågeställningar... 2
1.4 Avgränsning ... 2
1.5 Bidrag ... 2
1.6 Definitioner och förklaringar av centrala begrepp ... 3
1.7 Disposition ... 4
2 Litteraturstudie ... 5
2.1 Private Equity ... 5
2.1.1 Definition av Private Equity ... 5
2.1.2 Private Equity fond ... 5
2.1.3 Investeringsstrategier inom Private Equity ... 6
2.1.4 Värdering av privata tillgångsslag ... 8
2.1.5 Historisk prestation ... 8
2.2 Nutidsanalys ... 9
2.2.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity ... 9
2.2.2 SPAC ... 9
2.2.3 Coronakrisens påverkan på privatpersoners investeringsbeslut ... 10
2.2.4 Privatpersoners kunskap om investeringar i privata tillgångar ... 11
3 Teori ... 12
3.1 Reglering av Private Equity ... 12
3.2 Ekonomisk beteendeteori ... 14
3.2.1 Prospektteori ... 14
3.2.2 Enskilda investerares beteenden ... 16
3.2.3 Dispositionseffekten ... 16
4 Metod ... 18
4.1 Val av metodik ... 18
4.2 Kvalitativ metod ... 19
4.2.1 Semistrukturerade intervjuer ... 19
4.2.2 Intervjuguide ... 19
4.2.3 Urval av respondenter ... 19
4.3 Tillvägagångssätt ... 21
4.4 Tillförlitlighet och validitet... 21
4.5 Etik för forskning ... 22
5 Resultat ... 23
5.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity ... 23
5.1.1 Efterfrågan för privatpersoner att investera i Private Equity ... 23
5.1.2 Fördelar med att ha privatpersoner som investerare i Private Equity ... 23
5.1.3 Nackdelar med att ha privatpersoner som investerare i Private Equity... 25
5.2 Att investera i Private Equity som privatperson ... 26
5.2.1 Fördelar för privatpersoner att investera i Private Equity ... 26
5.2.2 Nackdelar för privatpersoner att investera i Private Equity ... 26
5.3 Private Equity för privatpersoner i framtiden ... 27
6 Analys ... 29
6.1 Reglering av Private Equity ... 29
6.2 Ekonomisk beteendeteori ... 31
6.2.1 Prospektteori ... 31
6.2.2 Enskilda investerares beteende ... 32
6.2.3 Dispositionseffekten ... 33
7 Diskussion ... 34
7.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity ... 34
7.2 Att investera i Private Equity som privatperson ... 35
8 Avslutning ... 37
8.1 Slutsats ... 37
8.2 Förslag till framtida studier ... 40
Källförteckning ... 41
Elektroniska litterära källor ... 41
Litterära källor ... 41
Muntliga källor ... 41
Offentligt tryck ... 42
Rapporter ... 42
Tidningsartiklar ... 43
Vetenskapliga artiklar ... 43
Webbsidor ... 43
Bilagor ... 45
Bilaga 1: Intervjuguide ... 45
Bilaga 2: Samtyckesblankett ... 46
Bilaga 3: Informationsblankett ... 48
Figurförteckning
Figur 1: Figuren illustrerar andelen av kapital från respektive investeringskategori mellan år 2007–2019. ... 6
Figur 2: Figuren illustrerar investeringsstrategierna VC och BO i en riskkapitalkontext. ... 7
Figur 3: Formel för beräkning av MOIC. ... 8
Figur 4: Formel för beräkning av IRR... 8
Figur 5: Figuren illustrerar hur ett SPAC-bolag fungerar. ... 10
Tabellförteckning
Tabell 1: Förklaring av centrala begrepp. ... 3 Tabell 2: Lista över respondenter. ... 20
1
1 Inledning
I det första kapitlet redovisas bakgrund för forskningsfrågan och problemformuleringen som ligger till grund för arbetet. I kapitlet framhävs arbetets syfte, frågeställningar och bidrag. Slutligen definieras centrala begrepp för arbetet.
1.1 Bakgrund
Private Equity är ett tillgångsslag som genomför långsiktiga investeringar i onoterade bolag vilka benämns som portföljbolag. Enligt den svenska riskkapitalföreningen, SVCA, bidrar Private Equity gemensamt med Venture Capital till 4,7% av Sveriges BNP. Private Equity är ett tillgångsslag med historiskt hög avkastning. Tillgångsslaget har även historiskt över avkastat börsinvesteringar. (SVCA 2021).
I takt med en ekonomiskt orolig marknad, pandemin Covid-19, låga obligationsräntor och starka kapitalmarknader har ett ökat intresse för alternativa investeringar i form av Private Equity genererats (Storebrand 2021). Private Equity är ett tillgångsslag som medför riskspridning i en investeringsportfölj. Tillgångsslaget medför en potentiellt hög direktavkastning och är okorrelerat till börsen. Vidare bidrar tillgångsslaget till digitalisering, utveckling och tillväxt. Private Equity är i dagsläget en marknad som är svårtillgänglig för privatpersoner att nå men det finns vissa aktörer som erbjuder Private Equity produkter till dess kunder. (Coeli 2021).
1.2 Problemformulering
Världen befinner sig i ett ekonomiskt utmanande läge fyllt med såväl möjligheter som utmaningar.
Utmaningar i form av politiska oroligheter och konsekvenser till följd av pandemin Covid-19. Kraftiga insatser har genomförts av såväl nationer som centralbanker för att stimulera ekonomin och rädda liv. (SEB 2021). I kombination med det rådande utmanade ekonomiska läget har Sverige även haft en historiskt låg reporänta omkring 0% under de senaste fem åren (Sveriges Riksbank 2021).
Pandemin Covid-19 har påverkat såväl företag som privatpersoner varav pandemin har genererat ett ökat intresse för hållbara investeringar med stabil avkastning. Låga obligationsräntor och starka kapitalmarknader har även föranlett ett ökat intresse för alternativa investeringar i form av bland annat Private Equity. (Storebrand 2021). Företaget Schroders (2020) har i studien Global Investor study 2020 undersökt privatpersoners attityd och beteende på en orolig marknad. Studien har därtill studerat hur människors investeringar har förändrats till följd av pandemin Covid-19. Studien
framhäver att privatpersoner föredrar investeringar i aktivt förvaltade fonder framför passivt förvaltade fonder, vilket motstrider sig gällande hur fördelningen av privatpersoners
investeringsportföljer ser ut i dagsläget (Schroders 2020, 19). En riskkapitalfond, Private Equity fond, tillhandahåller ett aktivt ägande av dess tillgångar och är aktivt förvaltade fonder (Prop. 2012/13:155, 176).
En ekonomiskt orolig marknad och lågräntemiljö medför ett utmanande läge för hur privatpersoner skall investera för att få en attraktiv riskjusterad avkastning. Ett ökat intresse för Private Equity i kombination med privatpersoners preferenser att de föredrar aktivt förvaltade fonder samt att Private Equity marknaden är svårtillgänglig för privatpersoner i dagsläget genererar en intressant frågeställning om att studera privatpersoner på den svenska Private Equity marknaden. Detta
2 kandidatexamensarbete skall därmed undersöka privatpersoner på den svenska Private Equity marknaden.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att kartlägga den svenska Private Equity marknaden genom att undersöka för- och nackdelar för företag att ha privatpersoner som investerare samt för- och nackdelar för
privatpersoner att investera i Private Equity.
● Vilka är fördelarna med att ha med privatpersoner som investerare i Private Equity?
● Vilka är nackdelarna med att ha med privatpersoner som investerare i Private Equity?
● Vilka är fördelarna för privatpersoner att exponeras och investera i Private Equity?
● Vilka är nackdelarna för privatpersoner att exponeras och investera i Private Equity?
1.4 Avgränsning
Kandidatexamensarbetet är avgränsat till att studera den svenska Private Equity marknaden och privatpersoner på denna marknad. Privatpersoner avgränsas till kapitalstarka privatpersoner. Vid beaktning av en privatperson med en genomsnittlig ekonomi används begreppet småsparare.
1.5 Bidrag
Arbetet kommer att tillgodose information för privatpersoner om för- och nackdelar att investera i Private Equity. Vidare kommer arbetet tillgodose information om för- och nackdelarna att ha med privatpersoner som investerare i Private Equity.
3
1.6 Definitioner och förklaringar av centrala begrepp
Nedan redovisas definitioner och förklaringar av centrala begrepp:
Tabell 1: Förklaring av centrala begrepp.
Begrepp Definition och förklaring av begrepp
Covid-19 Covid-19 är namnet på sjukdomen som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och upptäcktes i slutet av år 2019. Den 11 mars år 2020 deklarerade
världshälsoorganisationen WHO att Covid-19 är en pandemi.
Feeder-fond En feeder-fond, även kallat en matarfond, är en av flera fonder som
investerar i en övergripande masterfond. Denna struktur används ofta för att samla investeringskapital och skapa ett större portföljkonto.
Fond-i-fond En fond-i-fond är samlingsnamnet för fonder som investerar i andra fonder istället för direkt i värdepapper.
Förvaltningsavgift Förvaltningsavgift, även kallat management fee, är kostnaden och avgiften för att en investeringsfond skall förvaltas aktivt och professionellt av en fondförvaltare.
MOIC MOIC är ett avkastningsmått och nyckeltal. Nyckeltalet ger insikt i hur en fond presterar genom att uttrycka fondens nuvarande värde som en multipel av det investerade kapitalet.
Icke-professionell investerare
En icke-professionell investerare definieras såsom en investerare som inte är en professionell investerare.
IRR IRR är ett avkastningsmått och nyckeltal. Med tillämpning av
avkastningsmåttet IRR är det möjligt att bedöma hur privata marknadsfonder presterar på årsbasis. Nyckeltalet IRR tar hänsyn till tidens inverkan på fondens resultat. Ett högre IRR innebär generellt en mer attraktiv investering.
Private Equity Private Equity är en form av alternativ tillgång. Private Equity kan definieras såsom en investeringsstrategi med syfte att göra långsiktiga investeringar i onoterade bolag.
Professionell investerare
En professionell investerare är en investerare som har tillräcklig erfarenhet, kännedom och sakkunskap för att fatta egna investeringsbeslut och göra en tillfredsställande bedömning av de risker han löper. Detta omfattar
exempelvis pensionsfonder, kreditinstitut och försäkringsbolag.
Riskjusterad avkastning
Riskjusterad avkastning är avkastning i förhållande till risk.
Semi-professionell investerare
Semi-professionella investerare är en särskild typ inom investeringskategorin icke-professionella investerare. Detta är investerare som kan investera minst 100 000 euro och skriftligen uppge att de är medvetna om de risker som investeringen kan medföra
4
1.7 Disposition
Kapitel 1 - Inledning
I det inledande kapitlet redovisas en bakgrund för forskningsfrågan samt problemformuleringen som ligger till grund för arbetet. Vidare framhävs arbetets syfte, frågeställningar och bidrag. Slutligen definieras och förklaras centrala begrepp för arbetet.
Kapitel 2 - Litteraturstudie
I det andra kapitlet redovisas en litteraturstudie och bakgrund om Private Equity, Private Equity fonder och dess avkastning. Vidare presenteras en nutidsanalys om hur Private Equity marknaden ser ut och fungerar i dagsläget samt privatpersoner på denna marknad. Syftet med kapitlet är att det skall tillgodose information för att generera en grundläggande förståelse för arbetet. Bakgrunden som tillhandahålls i kapitlet är insamlad från källor såsom rapporter, propositioner och befintlig litteratur.
Kapitel 3 - Teori
I det tredje kapitlet tillgodoses de teorier som ligger till grund för arbetet och utgör det teoretiska ramverket för arbetet. Dessa teorier omfattas av ekonomiska beteendeteorier såsom prospektteorin, enskilda investerares beteenden och dispositionseffekten. Vidare redovisas teori om hur
lagstiftningen ser ut för reglering av vilka som får investera i Private Equity.
Kapitel 4 - Metod
Det fjärde kapitlet tillhandahåller information om valet av metodik för att besvara forskningsfrågan.
Vidare presenteras en beskrivning om genomförandet av metoden, urvalet av respondenter, kritik av valet av metodik samt etik för forskningen.
Kapitel 5 - Resultat
I det femte kapitlet presenteras resultatet som erhölls av intervjuerna. Resultatet presenteras utifrån de tre intervjuteman som intervjuerna bestod utav.
Kapitel 6 - Analys
Det sjätte kapitlet tillhandahåller en analys av resultatet i relation till litteraturstudien och det teoretiska ramverket.
Kapitel 7 - Diskussion
I det sjunde kapitlet diskuteras tankar som framkommit längs med arbetets gång.
Kapitel 8 - Avslutning
I det avslutande kapitlet presenteras slutsatser med svar på arbetets frågeställningar efter sammanställning av resultatet, analysen samt diskussionen. Avslutningsvis presenteras förslag på framtida studier.
5
2 Litteraturstudie
I detta kapitel redovisas bakgrund med avsikt att tillgodose en grundläggande förståelse för arbetet.
Bakgrunden som presenteras är bakgrund gällande Private Equity, Private Equity fonder och dess historiska avkastning. Vidare presenteras en nutidsanalys om hur privatpersoner exponeras mot Private Equity i dagsläget.
2.1 Private Equity
2.1.1 Definition av Private Equity
Det finns flertalet olika definitioner av Private Equity (PE). PE har traditionellt definierats såsom en investeringsstrategi med syfte att investera i onoterade värdepapper. Termen PE används i många olika kontexter gällande investeringar (Scharfman 2018, stycke 2). Enligt Sveriges riskkapitalförening, SVCA, definieras PE såsom långsiktiga investeringar i onoterade bolag (SVCA 2021). Vidare kan PE definieras såsom riskkapital som tillhandahålls utanför den publika marknaden (Gilligan och Wright 2020, 1). I förslaget till ny lag (Prop. 2012/13:155, 176–177) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder framgår det att begreppet riskkapital är en term som omfattar olika former av investeringar i ett företags ägarkapital, vilket genererar en äganderätt i företaget för innehavaren av investeringen. Riskkapital kan kategoriseras utefter innehav i noterade eller onoterade tillgångar varav PE utgör kategorin av investeringar i onoterade innehav. PE kan därefter kategoriseras utefter olika investeringsstrategier såsom Venture Capital (VC) och Buyouts (BO).
2.1.2 Private Equity fond
Investeringar inom PE genomförs framförallt genom PE-fonder (SVCA 2021). En PE-fond är en form av en riskkapitalfond (SEB 2018). En riskkapitalfond är beteckningen för ett bolag vars investeringar har gjorts i antingen onoterade företag alternativt i noterade företag som avnoteras efter det att bolaget har förvärvats. I Sverige är riskkapitalfonder associationsrättsligt konstruerade såsom antingen ett aktiebolag eller som ett kommanditbolag. En riskkapitalfond har ofta en förutbestämd livstid och fonden likvideras vid den tidpunkt då den förutbestämda livstiden löpt ut. Vidare är kapitalet vanligtvis även förutbestämt enligt avtal. En riskkapitalfond tillhandahåller ett aktivt ägande av dess tillgångar varvid riskkapitalfonden tar en aktiv ägarroll i dess onoterade bolag (Prop.
2012/13:155, 176).
Tillgångarna i riskkapitalfonder, PE-fonder, utgörs av en portfölj av onoterade bolag som fonden har förvärvat. De onoterade bolagen identifieras, analyseras och undersöks av fondens fondförvaltare (Gilligan och Wright 2020, 1). De onoterade bolagen benämns såsom portföljbolag. Portföljbolagen är verksamma inom majoriteten av näringslivets olika sektorer såsom inom läkemedelsbranschen, teknikbranschen, tillverkningsindustrin, finansiella tjänster och inom detaljhandel. Portföljbolagen återfinns och är baserade runt om i Sverige men de flesta bolagen är baserade i landets
storstadsregioner. Syftet med PE-fonder är att investera i onoterade bolag för att därefter
genomföra värdeskapande åtgärder för att skapa ett bättre företag. Dessa värdeskapande åtgärder genomförs genom ett aktivt ägande med syfte att investeringen skall generera avkastning. Det aktiva ägandet och förvaltandet syftar till att genom styrelseplatser förbättra och transformera bolaget genom att exempelvis effektivisera bolaget och implementera diverse åtgärder. (SVCA 2021).
En PE-fond genererar framförallt vinst vid försäljning av dess tillgångar snarare än genom inkomster från räntor och utdelningar. För att en PE-fond skall generera vinst vid försäljning av dess tillgångar förutsätts framgångsrika transaktioner samt en stor mängd arbete och resurser (Gilligan och Wright 2020, 4–5). Fondbolag tar ut en förvaltningsavgift för att förvalta, administrera och sköta fonderna.
6 Förvaltningsavgifter för aktivt förvaltade fonder är vanligtvis högre än för passivt förvaltade fonder.
En aktivt förvaltad fond innebär att fondförvaltare tar aktivt förvaltande beslut. Dessa beslut omfattas exempelvis av vilka investeringar som fonden skall göra. (Avanza u.å.). En PE-fond har ofta en tidsbegränsning vilket innebär att fonden har en tidshorisont för när dess tillgångar skall avyttras.
PE-fonder har ofta en tidshorisont på tio till femton år (SVCA 2021). Tidshorisonten för en PE-fond beror av vilken investeringsstrategi som fonden har och därmed vilken mognadsfas som
portföljbolagen befinner sig i (Prop. 2012/13:155, 177). En PE-fond har en tidshorisont för att det skall vara tidsbestämt när dess investerare får tillbaka dess kapital (SVCA 2021).
Investerare i PE-fonder är vanligtvis institutionella investerare såsom pensionsfonder,
försäkringsbolag, banker och stiftelser, men investerare kan även återfinnas i form av kapitalstarka individer, family offices och fondens fondförvaltare. De största investerarna är ofta institutioner (Gilligan och Wright 2020, 4). Investerare i svenska PE-fonder har en stor del utländska investerare vilket framgår av att omkring 80% av fondernas investerare är utländska. (SVCA 2021).
Figur 1: Figuren illustrerar andelen av kapital från respektive investeringskategori mellan år 2007–
2019. 1
2.1.3 Investeringsstrategier inom Private Equity
Det finns flertalet olika investeringsstrategier inom PE. De olika investeringsstrategierna syftar till i vilka företag fonden investerar i och därmed i vilket skede företagen befinner sig i. PE investerar i en rad olika faser, exempelvis i ett företags uppstartsfas, tillväxtfas och investering i redan etablerade och mogna företag. Investering i ett tidigt skede och därmed i ett företags uppstartsfas benämns såsom Venture Capital (VC) investeringar. Vidare benämns investering i redan etablerade företag och därmed i ett företags mognadsfas såsom buyout capital (BO) investeringar. Baserat på värde
representerar BO den största investeringsstrategin inom PE. (Gilligan och Wright 2020, 2).
VC är en investeringsstrategi inom PE som syftar till finansiering av startupbolag eller mindre företag med långsiktig tillväxtpotential (Gillian och Wright 2020, 2). VC avser inte enbart monetära
investeringar utan kan också avse tillhandahållande av kunskap genom bland annat ledarskap (Gillian och Wright 2020, 4). Investering i företag som befinner sig i ett tidigt skede innebär högre risk i jämförelse med investering i mer mogna företag. Detta eftersom koncept, marknad och efterfrågan inte alltid har fastställts. För att reducera denna risk genereras stora portföljer med mellan tjugo och trettio företag i respektive fond. Vissa av investeringarna misslyckas medan framgångsrika
investeringar kan generera en mycket hög avkastning (Invest Europe 2020, 13). Till skillnad från VC
1 Figuren är framställd med inspiration från presentationen 2019 Swedish Private Equity Activity (SVCA u.å.).
7 avser BO investeringar i mer etablerade bolag. BO innebär att ett företag förvärvas med kapital från fonden, ofta tillsammans med extern skuldfinansiering (Gillian och Wright 2020, 5). Vidare är BO en form av PE investeringsstrategi med syfte att investera i redan etablerade och mogna företag med etablerade meriter (Lossen 2007, 4). I en portfölj med en BO investeringsstrategi återfinns vanligtvis tio till femton bolag i respektive fond (Invest Europe 2020, 14).
Figur 2: Figuren illustrerar investeringsstrategierna VC och BO i en riskkapitalkontext. 2
2 Figuren är framställd med inspiration av en figur i rapporten Riskkapitalstatistik 2019 – venture capital (Tillväxtanalys 2019, 9).
8 2.1.4 Värdering av privata tillgångsslag
Enligt den europeiska riskkapitalföreningen Invest Europe´s (2020, 2) rapport, Benchmarking Public &
Private Markets with the Public Market Equivalent (PME), används främst nyckeltalen multiple on invested capital (MOIC) och internal rate of return (IRR) för att mäta och bedöma hur bra privata marknadsfonder presterar. MOIC, även kallat total value to paid-in (TVPI) multiple, beräknas genom att dividera en fonds kumulativa utdelningar och restvärde med det inbetalda kapitalet. Nyckeltalet ger insikt i hur en fond presterar genom att uttrycka fondens nuvarande värde som en multipel av det investerade kapitalet (Invest Europe 2020, 2). Om en investerare exempelvis investerar 1 miljon i en tillgång som sedermera är värd 1,5 miljoner, kommer multipeln på investerat kapital vara 1,5x (Berk och DeMarzo 2016, 748). IRR beräknas genom samma formel som net present value (NPV).
Genom IRR är det möjligt att bedöma hur privata marknadsfonder presterar på årsbasis (Berk och DeMarzo 2016, 160). Nyckeltalet redogör för den årliga avkastningen som gör att NPV är densamma som noll. Till skillnad från MOIC tar IRR även hänsyn till tidens inverkan på fondens resultat (Invest Europe 2020, 2). Ett högre IRR innebär generellt sett en mer attraktiv investering (Berk och DeMarzo 2016, 160).
Figur 3: Formel för beräkning av MOIC. Figur 4: Formel för beräkning av IRR.
2.1.5 Historisk prestation
Enligt Invest Europe's (2020) rapport, The performance of european private equity, som har sammanställt prestationen av PE i Europa under de senaste fyra decennierna, redovisas att
europeiska BO-fonder i snitt har presterat en IRR på 15% och en MOIC på 1,67x. I rapporten jämförs värdena med MSCI Europe index som presterat en IRR och MOIC på 5,84 % respektive 1,22x.
Rapporten visar även att över 85% av BO-fonderna genererat positiva IRR-värden och att det i snitt enbart tar 3,66 år för fonderna att uppnå likviditet och distribuera ut kapital (Invest Europe 2020, 2).
Gällande VC-fonder rapporterar Invest Europe (2020, 3) ett genomsnittligt IRR och MOIC på 9,87%
respektive 1,70x. Enbart sett till de senaste 5, 10 och 15 åren har VC-fonder presterat IRR:er på 18,91%, 16,79% och 11,36%. Totalt sett uppnådde sju av tio europeiska VC-fonder positiv avkastning.
(Invest Europe 2020, 3).
9
2.2 Nutidsanalys
2.2.1 Privatpersoner som investerare i Private Equity
Ett av de huvudsakliga sätten att exponeras mot PE marknaden i dagsläget är via PE och VC fonder (Invest Europe u.å., 13). Fonderna har ofta en högt satt lägsta investeringsgräns vilket resulterar i att enbart kapitalstarka privatpersoner har möjlighet att investera direkt i PE-fonder (Invest Europe u.å., 14–15). I svenska PE-fonder motsvarade investeringar från privatpersoner och family offices cirka 7%
av de totala investeringarna i fonderna mellan år 2007–2019 (SVCA 2020, 3).
En fond-i-fond (FiF) är ett alternativ för investerare som har ett begränsat kapital att investera och vill få en diversifierad exponering mot tillgångsslaget (Invest Europe u.å., 15). FiF är samlingsnamnet för fonder som investerar i andra fonder istället för direkt i värdepapper. Förvaltaren av en FiF letar aktivt efter andra förvaltare med bra fonder att investera i och erbjuder professionell hjälp i valet av fonder (Avanza 2016). Genom att investera i en FiF, som i sin tur investerar i andra PE och VC-fonder, genereras en bred riskspridning även vid mer begränsad tillgång till kapital (Invest Europe u.å., 16).
En sekundär fond är en subtyp till investeringsalternativet FiF som är specialiserad på att köpa befintliga investeringsåtaganden. Dessa sekundära investeringar erbjuds främst av fondförvaltare och fond-i-fonder som reser investeringsmedel specifikt för att investera i sekundära investeringar eller som investerar en del av kapitalet avsett för en FiF i sekundära investeringar (Invest Europe u.å., 15).
En småsparare kan ta del av den förväntade tillväxten av PE-investeringar genom att investera i ett noterat PE-bolag. Genom att köpa en aktie i ett noterat PE-bolag exponeras småsparare mot onoterade bolag genom det noterade PE-bolagets fonder. Småsparare tar därmed del av den
generellt snabba tillväxten samt de diversifierings egenskaper som onoterade bolag medför. (Placera, 2019).
Många privatpersoner i Sverige exponeras för PE genom dess pensionssparande. Pensionsbolag har under en lång tid gjort investeringar i PE och avkastningen har historiskt varit hög (Placera 2019). Det europeiska förbundet för PE och VC, Invest Europe´s data, visar att nästan en tredjedel av det
investerade kapitalet i europeiska PE och VC fonder kommer från pensionsfonder som därmed är de största investerarna (Invest Europe u.å., 6). Även i Sverige kommer den största andelen kapital från pensionsfonder, motsvarande cirka 29% år 2019 enligt Sveriges riskkapitalförenings rapport (SVCA 2020). Den långa tidshorisonten på PE investeringar är väl lämpad för pensionsfonders långsiktiga ansvarsprofil och kan bidra till en bättre diversifierad fond (Invest Europe u.å, 9). Genom
pensionsfonderna får privata investerare tillgång till onoterade företag som är svåra att bli exponerade mot genom andra typer av tillgångar. (Invest Europe u.å., 9).
2.2.2 SPAC
SPAC-bolag, även kallat Blank Check-bolag, är ett icke verksamhetsdrivande bolag som genom en Initial public offering (IPO) tar in kapital för att förvärva eller gå samman med ett annat onoterat bolag som sedan börsnoteras (Nordnet 2021). SPAC-bolagen gör det möjligt för flera småsparare att investera i ett tidigt stadie och ta större del av de framtida bolagets tillväxt. (Avanza 2021).
SPAC är ingen ny bolagsform utan har funnits i årtionden och intresset från investerare att exponeras mot och ta del av onoterade företag i en transparent miljö har tilltagit i takt med tillväxten av
marknaden för onoterade bolag. Under de senaste åren har dessa förvärvsbolag gjort genomslag i USA och år 2020 utgjordes hälften av alla börsnoteringar av SPAC-bolag (Avanza). Den 21 mars 2021
10 noterade företaget Bure den första svenska SPAC:en vid namn AQC Bure Spac på Stockholmsbörsen (Placera 2021).
Vanligtvis startas SPAC-bolag av investerare eller sponsorer med expertis inom en viss bransch med avsikt att genomföra affärer inom det specifika affärsområdet. Vanligtvis har grundarna av SPAC- bolaget minst ett företag som de vill förvärva i åtanke, men företaget identifieras inte i förväg. IPO investerare vet därmed inte vilket företag de i slutändan kommer investera i. Kapitalet som ett SPAC- bolag tar in genom en IPO placeras i ett räntebärande förvaltningskonto och kan enbart användas för att slutföra ett förvärv. Efter förvärvet går företaget genom en granskningsprocess för att sedan börsnoteras (Nasdaq 2020). Om SPAC-bolaget istället likvideras returneras pengarna till investerarna.
Vanligtvis har ett SPAC-bolag två år på sig att genomföra ett förvärv (Aktiespararna 2021).
Flera erfarna ledningsgrupper och sponsorer föredrar idag SPAC:s för att notera bolag och
tillvägagångssättet erbjuder flera fördelar jämfört med en traditionell IPO. Företag får exempelvis tillgång till kapital även när volatilitet och andra omständigheter begränsar likviditeten. Dessutom kan SPAC sänka transaktionskostnaderna och påskynda processen att gå från onoterat bolag till noterat (PWC). Förvärvet innebär även en del utmaningar. Utmaningar i form av att kunna genomföra ett förvärv inom den utsatta tidsramen samt komplexa redovisnings- och finansiella rapporteringskrav (PWC).
Figur 5: Figuren illustrerar hur ett SPAC-bolag fungerar.3
2.2.3 Coronakrisens påverkan på privatpersoners investeringsbeslut
I studien Global Investor study 2020 utgiven av företaget Schroders (2020, 3), undersöktes
människors attityder och beteenden på en turbulent marknad samt hur människors investeringar har förändrats till följd av pandemin Covid-19. Studien omfattade 23 000 personer som inom ett år från studien planerar att investera minst 10 000 euro. Personerna härstammar från 32 olika länder världen över, däribland Sverige.
Resultatet från studien visar att människor tror på ökad totalavkastning trots en orolig marknad. I genomsnitt förväntar sig de tillfrågade en årlig avkastning på 10,9 % de kommande 5 åren, vilket är en överoptimistisk förväntan på avkastningen enligt Schroders (2020, 4). I Europa var den förväntade avkastningen i genomsnitt 9,4% och svenska medborgare förväntar sig en genomsnittlig årlig
avkastning på 9,23%. Studien beskriver att dessa orealistiska avkastningskrav främst beror på att 80%
av respondenterna baserar sina avkastningsprognoser på tidigare avkastning och att tidigare år med hög avkastning därmed kan resultera i för höga förväntningar. De som främst förlitar sig på tidigare avkastning för att prognostisera framtida avkastning var de svarande som bedömde sig vara investerare på avancerad- eller expertnivå, motsvarande cirka 85 %. Enbart 67% som bedömde sig själva vara nybörjare anser att investeringars tidigare utveckling är en indikator för framtida utveckling. Många baserar även förväntad avkastning på nuvarande räntenivåer enligt studien.
(Schroders 2020, 5–7).
3 Figuren är framställd med inspiration från Nasdaqs hemsida (Nasdaq, 2020)
11 Trots att de flesta investerarna inte tror att Covid-19 kommer att påverka deras avkastning på lång sikt så har de förändrat hur de investerar. Enligt studien gjorde 78% av de tillfrågade förändringar i deras portföljer till följd av volatiliteten på marknaden i februari och mars år 2020. Exempelvis flyttade över en fjärdedel av de tillfrågade stora delar av portföljen till mindre riskfyllda investeringar medan en femtedel av de tillfrågade allokerade delar av portföljen till investeringar med hög risk.
Pandemin har även haft en påverkan på hur ofta människor tänker på deras investeringar. Innan pandemin tänkte 36 % på deras investeringar minst en gång i veckan men sedan pandemin bröt ut har denna andel ökat till 49% (Schroders 2020, 3–9).
2.2.4 Privatpersoners kunskap om investeringar i privata tillgångar
I studien Global Investor study 2020 har Schroders även undersökt respondenternas finansiella kunskap. Frågan om de hört talas om investering i privata tillgångar ställdes, varav 32% svarade ja och att de förstod vad det innebar medan resterande 68% hade en vag uppfattning, visste inte vad det var eller hade aldrig hört talas om det tidigare. En stor del, 37% av de som såg sig själva som expertinvesterare hade enbart en vag uppfattning av vad investeringar i privata tillgångar innebar och 42% av de som ansåg sig nybörjare hade inte hört talas om det tidigare (Schroders 2020, 17).
När benämningen förklaras ytterligare, som investeringar i fastigheter eller investeringar i PE svarar majoriteten av de tillfrågade att de förstår vad fonderna innebär. 69% av respondenterna svarar dessutom att de är bekväma med dessa typer av långsiktiga investeringar som möjliggör hög avkastning. Av de är det störst andel av de som ansåg sig experter som både förstår vad fonderna innebär och är villiga att investera i dem (Schroders 2020, 18).Rapporten undersöker även preferenser när det kommer till aktivt eller passivt förvaltade fonder. Resultatet visar att konsumenter föredrar en aktivt förvaltad fond i strid med hur det ser ut i majoriteten av
konsumenters portföljer som tenderar att vara till störst del passivt förvaltade fonder (Schroders 2020, 19).
12
3 Teori
I detta kapitel presenteras de teorier som ligger till grund för det teoretiska ramverket för arbetet.
Dessa teorier omfattas av hur lagstiftningen ser ut gällande reglering av hur privatpersoner får investera i Private Equity. Vidare presenteras ekonomiska beteendeteorier såsom prospektteorin, enskilda investerares beteenden och dispositionseffekten.
3.1 Reglering av Private Equity
Enligt SEB (2018) är en PE-fond, även benämnt riskkapitalfond, en typ av en alternativ
investeringsfond (AIF-fond). En alternativ investeringsfond definieras och regleras av Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Enligt LAIF 1 kap. 2 § definieras en alternativ investeringsfond som ett företag som bildats för kollektiva investeringar som enligt 1 p. tar emot kapital från ett antal investerare för att investera i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare. AIF-fonder investerar i andra typer av tillgångsslag än finansiella instrument såsom exempelvis riskkapitalfonder, infrastrukturfonder, råvarufonder och
fastighetsfonder (Nasdaq 2017). AIF-fonder anses som förvaltande fonder som inte är
värdepappersfonder (UCITS-fonder), vilket innebär att AIF-fonder avviker från UCITS-direktivet (SEB 2018). För att få förvalta en AIF-fond krävs det att AIF-förvaltaren med säte i Sverige tillhandahåller tillstånd enligt LAIF för att få förvalta AIF-fonder. Dock kan förvaltning av en AIF-fond i vissa fall beviljas för svenska AIF-förvaltare vid genomförandet av ett registreringsförfarande enligt LAIF.
Finansinspektionen är den myndighet som ger ut tillstånd och tillhandahåller registrering för svenska AIF-förvaltare. (Finansinspektionen 2020).
Enligt en rapport av Europeiska kommissionens utredning av tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/61/EU) skall en AIF-förvaltare vidta åtgärder för att hantera risker samt
säkerställa nödvändig transparens. Detta medför regleringar om hur AIF-fonder får marknadsföras och vilka som får investera i dessa fonder. Detta innebär att det finns en uppdelning av
investeringskategorier och hur dessa i sin tur får investera i AIF-fonder. Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (2013/345/EU) får förvaltare av godkända
riskkapitalfonder marknadsföras till investerare som anses såsom en professionell investerare. Detta framgår även av LAIF 4 kap. 6 § 1 st. att en AIF-förvaltare med tillstånd, får efter underrättelse till Finansinspektionen, marknadsföras till professionella investerare i Sverige. En professionell
investerare definieras enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/39/EG) såsom:
“En professionell kund är en kund som har tillräcklig erfarenhet, kännedom och sakkunskap för att fatta egna investeringsbeslut och göra en tillfredsställande bedömning av de risker han löper.”
Enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/39/EG) framgår det även att det finns två kategorier enligt vilka kunder kan betraktas såsom professionella investerare. Dessa två
kategorier avser dels kunder som på begäran kan betraktas såsom professionella investerare och dels kunder som betraktas som professionella investerare. Den kategori som omfattar kunder som
betraktas som professionella investerare är auktoriserade av en medlemsstat enligt direktiv för att verka på de finansiella marknaderna. Enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/39/EG) radas dessa investerare upp enligt nedan:
● Kreditinstitut.
● Värdepappersföretag.
● Andra auktoriserade eller reglerade finansinstitut.
13
● Försäkringsföretag.
● System för kollektiva investeringar och deras förvaltningsbolag.
● Pensionsfonder och deras förvaltningsbolag.
● Råvaruhandlare och råvaruderivathandlare.
● Lokala företag.
● Andra institutionella placerare.
Vidare framgår det enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/39/EG) att kunder som kan betraktas som professionella är stora företag som på dess bolagsnivå uppfyller två av kraven nedan:
● Total balansomslutning: 20 000 000 euro.
● Nettoomsättning: 40 000 000 euro.
● Tillgångar: 2 000 000 euro.
Enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/39/EG) kan även kunder betraktas som professionella, i det fall de är nationella och regionala regeringar, nationella och överstatliga institutioner, centralbanker eller offentliga organ som förvaltar statsskulden. Slutligen kan även andra institutionella investerare som huvudsakligen investerar i finansiella instrument betraktas som professionella investerare.
Vidare framgår det enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/39/EG) att den kategori som på begäran kan betraktas såsom professionella investerare måste uppfylla vissa kriterier. Detta innebär att privatpersoner samt andra offentliga aktörer, på begäran, kan anses som professionella investerare. Detta förutsätter dock en bedömning av värdepappersföretaget om investeraren i fråga kan antas besitta tillräcklig erfarenhet, kunskap och expertis om att ta egna investeringsbeslut samt att förstå investeringens medföljande risker. Privatpersoner som kan anses som professionella investerare är exempelvis chefer som genomgått lämplighetsprövning för att verka inom det finansiella området. Vidare kan denne person även vara en person som tagit beslut om transaktioner å det finansiella företagets vägnar. Vid bedömning om en sådan privatperson kan anses som en professionell investerare måste två av följande kriterier vara uppfyllda:
● Personen i fråga, har genomfört minst tio transaktioner av betydande storlek per kvartal under ett år.
● Personen i fråga, har en portfölj med ett innehav av finansiella instrument till ett värde som överstiger 500 000 euro.
● Personen i fråga arbetar, eller har arbetat, under minst ett år inom finanssektorn i en roll som kräver kunskap om transaktioner eller om tjänsterna i fråga.
Utöver investeringskategorin professionella investerare, återfinns en investeringskategori benämnd såsom icke-professionella investerare. Enligt artikel 4 aj. i Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/61/EU) definieras en icke-professionell investerare såsom en investerare som inte är en professionell investerare.
Enligt LAIF 4 kap. 4 § 1 st. får en AIF-förvaltare med tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige om andelarna i fonden är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. Vidare skall det enligt LAIF 4 kap. 4 § 2 p. även finnas ett faktablad för fonden. Detta innebär att en AIF-förvaltare måste notera dess fond på en reglerad marknad i det fall AIF-förvaltaren vill marknadsföra sig gentemot icke-professionella investerare. Vid en börsnotering säkerställs det att
14 det finns lättförståelig information om fonden. Vidare garanteras även att fonden och emittenten är godkända av börsen samt att uppsatta regler om spridningskrav och likviditet följs (Nasdaq 2017).
Slutligen finns det en investeringskategori vilken benämns som semi-professionella investerare.
Enligt artikel 6 i Europaparlamentet och rådets förordning (2013/345/EU) får godkända
riskkapitalfonder enbart marknadsföras till professionella investerare eller till andra investerare som investerar minst 100 000 euro och skriftligen uppger att de är medvetna om de risker som
investeringen kan medföra. Detta gäller dock inte för investeringar i riskkapitalfonder som görs av fondförvaltarens anställda, företagsledare och styrelseledamöter. Enligt förslag till en ny lag (Prop.
2012/13:155, 446) om förvaltare av alternativa investeringsfonder så är detta en särskild typ av investeringskategori inom icke-professionella investerare som benämns såsom semi-professionella investerare.
3.2 Ekonomisk beteendeteori
3.2.1 Prospektteori
Prospektteorin är en vidareutveckling av teorin om förväntad nytta. Teorin om förväntad nytta är en teori som förklarar beslutfattande vid risk (Kahneman och Tversky 1979, 263). Teorin om förväntad nytta utvecklades år 1944 av nationalekonomen Oskar Morgenstern och matematikern John von Neumann när de utvecklade teorin om rationella val vid spel (Kahneman 2011, 302). Morgenstern och von Neumann (2004, 1) ansåg att analys om strategier vid spel kunde förklara ekonomiskt beteende.
Kahneman (2011, 302–303) förklarar att nyttoteorin initialt var avsedd att förklara logik vid valsituationer baserade på grundläggande regler för rationalitet snarare än att det skulle vara en psykologisk modell. Det förklaras även att prospektteorin baserades till stor del på nyttoteorin men med syfte att förklara systematiska brott mot de grundläggande regler om rationalitet som
förutsattes vid valet av olika spel i nyttoteorin. Kahneman (2011, 312) förklarar att inom teorin om förväntad nytta så mäts nyttan av en vinst som en jämförelse mellan nyttorna av två olika
förmögenhetstillstånd. Dock framhävs att nyttoteorin inte beaktar att onyttan av att inte vinna en summa pengar, att förlora en summa pengar, kan vara större än nyttan av att vinna samma summa pengar. Kahneman (2011, 312) förklarar att detta föranledde ett intresse att studera attityder till små förändringar i en förmögenhets nytta. Kahneman och Tversky (1979, 263–265) genomförde studier i Israel, vid Stockholms universitet och vid University of Michigan. I studierna framhävdes olika valsituationer om vilket alternativ respondenterna hade valt om de ställdes inför valsituationen om att vinna eller förlora en viss summa pengar. Nedan illustreras ett exempel på en sådan valsituation som respondenterna ställdes inför. Summan pengar motsvarar israelisk valuta i problem 1
(Kahneman och Tversky 1979, 264):
Problem 1:
A: 50% sannolikhet att vinna 1 000 B: 100% sannolikhet att vinna 450 50% sannolikhet att inte vinna någonting
Kahneman och Tversky (1979, 265) förklarar att de fick ett nästintill identiskt svar från respektive studie. Kahneman (2011, 312–313) redovisar ytterligare exempel på valsituationer såsom:
Problem 2:
A: Att helt säkert få 900 dollar B: 90% sannolikhet att få 1 000 dollar
15 Problem 3:
A: Att helt säkert förlora 900 dollar B: 90% sannolikhet att förlora 1 000 dollar Kahneman (2011, 313) redovisar att de allra flesta i problem 2 väljer alternativ A och därmed att helt säkert få 900 dollar. Detta indikerar ett resultat på att respondenten är riskobenägen. Vidare
gällande problem 3 redovisas att de allra flesta väljer alternativ B och därmed att ha 90% sannolikhet att förlora 1 000 dollar. Detta påvisar att alternativet om att helt säkert förlora 900 dollar resulterar i en riskbenägenhet om att ha 90% sannolikhet att förlora 1 000 dollar eftersom det finns en stark motvilja att helt säkert förlora pengar. Det förklaras att människor tenderar att bli riskbenägna i det fall att alla utfall är dåliga. Vidare framgår det att människor tenderar att ha olika riskattityder till olika alternativ beroende på om utfallen anses som bra eller dåliga. Denna upptäckt berättar Kahneman (2011, 313–315) föranledde att de började studera att människors preferenser vid val av olika alternativ var beroende av respondenternas referenspunkt. Respondenternas referenspunkt och utgångsläge är det läge som jämförelsen mellan vinst och förlust jämförs till. Detta menar prospektteorin är en viktig del för att förstå hur människor tar beslut vid risk. En vinst definieras såsom ett utfall som är bättre än referenspunkten medan en förlust definieras såsom ett utfall som är sämre än referenspunkten. Nedan redovisas exempel på problem när respondentens
referenspunkt tas med i beaktning:
Problem 4:
Utöver din nettoförmögenhet får du en gåva om 1 000 dollar, välj därefter ett av följande val:
A: 50% sannolikhet att vinna 1 000 dollar B: 100% sannolikhet att få 500 dollar Problem 5:
Utöver din nettoförmögenhet får du en gåva om 2 000 dollar, välj därefter ett av följande val:
A: 50% sannolikhet att förlora 1 000 dollar B: 100% sannolikhet att förlora 500 dollar Kahneman (2011, 313–314) redovisar att alternativen ovan är nästintill identiska. I båda alternativen kan respondenten välja att helt säkert bli 1500 dollar rikare utöver sin nettoförmögenhet, alternativt välja att spela spel med lika stora sannolikheter om att bli 1000 eller 2000 dollar rikare. I problem 4 valde en majoritet av respondenterna alternativ B och därmed det säkra alternativet att helt säkert vinna 500 dollar medan i problem 5 så valde en majoritet alternativ A, vilket innebär att
respondenterna valde att spela spelet med 50% risk att förlora 1000 dollar. Kahneman (2011, 314) framhäver att referenspunkten som alternativen bedöms utifrån har en avgörande roll vid beslutet. I problem 4 är referenspunkten 1000 dollar vilket innebär att alternativ B, att helt säkert få 500 dollar, kommer medföra att respondentens förmögenhet blir 1500 dollar och respondenten kommer därmed gå med vinst. I problem 5 är däremot referenspunkten 2000 dollar och att ha en slutgiltig förmögenhet om 1500 dollar efter att ha valt alternativ B blir en förlust. Därmed valde en majoritet att spela spelet och alternativ A om att ha 50% sannolikhet att förlora 1000 dollar, även om det kan resultera i en slutgiltig förmögenhet om 1000 dollar. Slutligen förklaras detta fenomen som att människor tenderar att gilla att vinna och ogillar att förlora samtidigt som människor ogillar att förlora mer än vad de gillar att vinna.
Sammanfattningsvis baseras prospektteorin på tre kognitiva variabler. En av variablerna är att människor i olika valsituationer tar beslut i förhållande till en neutral referenspunkt varav ett utfall som är sämre än referenspunkten kommer att anses som en förlust och ett utfall som är bättre än referenspunkten kommer att anses som en vinst. Vidare framhävs att en kognitiv variabel inom prospektteorin är att människor har en avtagande känslighet i form av förmögenhetsförändringar
16 och upplevelsen av ett beslut. Ett exempel som nämns är att den känslomässiga skillnaden mellan en förmögenhet om 100 dollar och 200 dollar är mycket större än skillnaden mellan en förmögenhet om 900 dollar och 1000 dollar. Slutligen anses en kognitiv variabel inom prospektteorin vara
förlustaversion. Förlustaversion innebär att förluster väger tyngre än vinster och att människor i allmänhet därmed är förlustobenägna. Vid olika valsituationer är utfallen ofta delade varav det kan finnas en risk för förlust men tillika en chans till vinst. Det måste därmed beslutas om att vara med och spela om att antingen vinna eller förlora eller avvisa spelet helt. Vissa människor är mer
riskbenägna än andra och vissa är mer risk obenägna. (Kahneman 2011, 315–317). Ett exempel som Kahneman (2011, 317) belyser är att professionella risktagare på finansiella marknader kan antas vara mer förlustbenägna varav detta kan antas bero på att de nödvändigtvis inte reagerar känslomässigt på respektive svängning på marknaden.
3.2.2 Enskilda investerares beteenden
I Kapitlet The Behavior of Individual investors skriver Brad M. Barber och Terrance Odean (2013, 1534) om hur privatpersoner investerar och presterar på marknaden. Texten beskriver hur privatpersoner ofta har odiversifierade portföljer och investerar spekulativt utan tillräckligt med information. Det belyses även att privatpersoner som grupp tar systematiska beslut om köp och sälj.
Detta i kombination med transaktionskostnaderna för ett frekvent säljande och köpande innebär att vinsten för privatpersoner i allmänhet blir låg. Författarna beskriver att ett av de vanligaste
beteendena hos privatpersoner är tendens att sälja investeringar som går bra och behålla
investeringar som går dåligt, benämnt som dispositionseffekten. Detta kan bidra till att personen i fråga behöver betala mer skatt eftersom de säljer en aktie som gått i vinst och som därmed
genererar en skatteskuld. Utöver detta tenderar även privata investerare att investera i företag som är lokaliserade i närheten av var de bor, i företaget som de själva jobbar på samt i företag som visas i media, vilket utsätter investeraren för höga nivåer idiosynkratisk risk (Barber och Odean, 2013, 1534). Artikeln visar på att den genomsnittliga privatpersonen underpresterar i jämförelse till
marknaden och att det främst beror på transaktionskostnaderna, men även på att de underpresterar redan före dessa kostnader (Barber och Odean, 2013, 1539).
3.2.3 Dispositionseffekten
Dispositionseffekten beskriver en avvikelse i människors beteende och syftar till en investerares ovilja att sälja investeringar som tappat värde samt tendens att sälja investeringar som genererat vinster för tidigt. Definitionen av anomalin är framtagen av Shefrin och Statman (1985, 777) och förklaras i artikeln The Disposition to Sell Winners Too Early and Ride Losers Too Long: Theory and Evidence. Teorin är en vidareutveckling av författarnas tidigare arbete om utdelning och antaganden och dispositionseffekten baseras på samma fyra modeller: prospektteorin, mental bokföring, regret aversion och självkontroll (Shefrin och Statman 1985, 778). Dispositionseffekten utvecklades för att förklara den redan välkända trenden inom individuell investering gällande realisation av vinster och förluster. Fenomenet har flera olika orsaker. Exempelvis, som förklarat enligt prospektteorin, är människor motvilliga till att realisera en förlust. Som förklarat ovan menar prospektteorin till skillnad från nyttoteorin att människor inte alltid väljer det alternativ som ger störst nytta till lägst risk utan att beslutsfattare snarare tendera att ta beslut utifrån vad som minimerar förlusten (Shefrin och Statman 1985, 779).
Människors beslutfattande och dispositionseffekten påverkas även av mental bokföring. Teorin om mental bokföring förklarades först av Richard Thaler (refererad i Shefrin och Statman 1985, 780) och beskriver hur människor tenderar att dela upp olika typer av beslut i olika konton samt att dessa konton påverkar individens beslut. Ett köp av en aktie är ett exempel på när ett nytt mentalt konto öppnas. Investeraren kommer efter detta köp använda priset på aktien som referenspunkt för att mäta eventuell vinst eller förlust. Thaler och Johnsson (refererad i Shefrin och Statman 1985, 780)
17 argumenterar för att beslutsfattaren kommer uttrycka ovilja till att sälja aktien och stänga det
mentala kontot till förlust utifrån referenspunkten. Att stänga ett mentalt konto till förlust är även något som kommer bidra till en känsla av ånger och förklaras av teorin om regret aversion (Shefrin och Statman 1985, 781). Motsatsen till ånger är stolthet. Teorin förklarar hur strävan efter stolthet samt undvikande av ånger bidrar till individers benägenhet att sälja vinster för tidigt och skjuta upp förluster. (Shefrin och Statman 1985, 782).
Slutligen beskriver Shefrin och Statman (1985, 782) att investerare har kvar dåliga investeringar för att de vill skjuta fram känslan av förlust och säljer bra investeringar för tidigt för att påskynda känslan av stolthet över att de tidigare har gjort bra val. Individerna låter därmed deras emotionella sida dominera även om de är medvetna om vad som är det rationella beslutet. Problemet ligger i att investerare inte utövar tillräckligt med självkontroll för att ta förnuftiga beslut. Bristen på
självkontroll är därmed en bidragande faktor till dipositionseffekten (Shefrin och Statman 1985, 782).
18
4 Metod
Detta avsnitt redogör en beskrivning av valet av metod till grund för arbetet, en beskrivning om hur metoden tillämpades samt kritik mot valet av metod. Avsnittet tillhandahåller även information om urval av respondenter samt etik för forskning.
4.1 Val av metodik
Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att generera god kunskap och förståelse för ämnet som arbetet behandlar. En litteraturstudie innebär att samla information och identifiera tidigare studier som har publicerats inom området för att därefter sammanställa den genererade kunskapen till text. Vidare kan litteraturstudier användas för att generera ytterligare idéer för arbetet eller att vidareutveckla dem. (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 47–49).
I takt med att litteraturstudien genomfördes hölls även en förstudie. En förstudie är en mindre studie med aktörer som är viktiga för arbetet för att undersöka om syftet är rimligt och för att utveckla vidare frågor. En förstudie kan exempelvis bestå av intervjuer med några aktörer som även kan vara viktiga aktörer för den senare undersökningen. (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 63–64).
Förstudien som genomfördes i detta arbete genomfördes med en aktör som likaså var med i den senare undersökningen.
Valet av metodik för att besvara forskningsfrågan var en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod innebär att intervjuerna är
strukturerade utefter ett antal teman. De teman som intervjuerna är strukturerade utefter bestäms i förhand varav en intervjuguide skapas. Intervjuguiden är en vägledning för intervjun och ska därför inte vara alltför omfattande eller för detaljerad. Frågorna tas upp under intervjun beroende på när det faller naturligt att belysa respektive fråga. En semistrukturerad intervju ger därmed möjlighet att ställa frågor som uppkommer längs med intervjun. (Blomkvist, Hallin och Lindell 2018, 69–70).
En fördel med intervjuer som forskningsmetod är att de kan generera detaljerad och djupgående data. Den djupgående datan som genereras när nyckelpersoner intervjuas kan även ge bra insikter för skribenterna som kan tas med vidare i arbetet. En fördel med intervjuer är också att intervjuer vanligtvis är inbokade på en tid som lämpar sig för respondenten varav svarsfrekvensen vanligtvis är hög. Vidare är en fördel med semistrukturerade intervjuer att de är flexibla och justeringar gällande intervjuns inriktning kan göras under intervjun. (Denscombe 2016, 287–288).
19
4.2 Kvalitativ metod
4.2.1 Semistrukturerade intervjuer
Semistrukturerade intervjuer tillåter en mer flexibel ordningsföljd av de i förhand bestämda ämnena och ger respondenten möjlighet att utveckla sina svar och synpunkter utefter vad de finner vara av betydelse för ämnet (Denscombe 2016, 266). Intervjuerna var av benämningen personliga intervjuer vilket innebär att de genomfördes med en respondent åt gången. Fördelar med personliga intervjuer är att de är lätta att arrangera eftersom det enbart förhåller sig till en respondent åt gången och är därmed även lättare att styra. Det är även en fördel att uppfattningar och åsikter kommer från en och samma källa under intervjun vilket gör det lätt att koppla synpunkter till en viss respondent. En intervju som enbart involverar en respondent blir även lättare att transkribera utefter inspelningen (Denscombe 2016, 267).
Med anledning av den pågående pandemin Covid-19 genomfördes en stor del av intervjuerna över dataprogrammet Teams. Intervjuerna genomfördes med ljud och video i realtid likt intervjuerna som genomfördes ansikte mot ansikte (Denscombe 2016, 282). Detta för att möjliggöra tydlig
kommunikation samt för att bidra till minskad smittspridning.
4.2.2 Intervjuguide
Intervjuguiden förbereddes på förhand innan intervjuerna hölls. Intervjuguiden bestod av två teman för att besvara forskningsfrågan samt ett tema med ett inledande syfte att skapa en vidare förståelse om respondenten. Intervjuguiden bestod av teman med frågor för att utrymme för vidare diskussion och frågor skulle möjliggöras. Alla intervjuer hölls utifrån samma intervjuguide. Intervjuguiden återfinns i bilaga 1.
4.2.3 Urval av respondenter
Urvalet av respondenter gjordes med stor noggrannhet för att resultatet skulle ge ett tydligt och träffsäkert resultat. Respondenterna valdes ut för att kunna kartlägga marknaden på ett mångsidigt sätt varav respondenterna representerar olika aktörer på den svenska PE marknaden. Samtliga respondenter besvarade samtliga frågor i bilaga 1 för att svaren skulle innehålla olika perspektiv.
Vissa utav intervjuerna fokuserade däremot mer på vissa specifika frågor utöver intervjuguiden.
Respondenterna kontaktades över telefon eller mejl. Samtliga respondenter fick en
informationsblankett skickad till sig i samband med förfrågan att intervjua dem. Detta för att respondenterna skulle ges möjlighet att skapa sig en förståelse för vilket ämne arbetet behandlade innan de tog ställning till att delta eller inte. Informationsblanketten återfinns i bilaga 3. De
respondenter som efterfrågade att få intervjuguiden skickad till sig på förhand fick dessa skickade till sig innan intervjun för att kunna besvara frågorna på bästa sätt.
20 Nedan redovisas de utvalda respondenterna samt bakgrund om bolaget eller respondenten i fråga:
Tabell 2: Lista över respondenter.
Bolag Respondent &
befattning
Bakgrund om bolag eller respondent
Intervjuades som privatperson
Claes Ekström Ekström var med och grundade investmentbolaget Altor Equity AB. Dessförinnan jobbade han i 24 år på bolaget McKinsey i olika ledande positioner.
Burenstam &
Partners AB
Michael Ryderstedt, Wealth Manager
Burenstam & Partners är en svensk oberoende
förmögenhetsrådgivare med 14 miljarder kronor under förvaltning.
Coeli Asset Management AB
Lukas Lindkvist, Partner & CEO
Coeli är en svensk kapitalförvaltare. Bolaget förvaltar omkring 20 miljarder kronor åt dess kunder.
Cubera Private Equity AB
Till Gutzen, Founding partner
& Owner
Cubera är ett investmentbolag inom
Storebrandkoncernen. Cubera förvaltar mer än 3,5 miljarder euro åt dess kunder.
EQT AB Anonym EQT är en global investerarorganisation. EQT är ett av de första Private Equity bolagen i Nordeuropa. EQT
koncernen består av det publika bolaget EQT AB (publ) samt dess direkta och indirekt ägda dotterbolag som förvaltar och rådgör dess fonder.
Intervjuades som privatperson
Stefan Glevén Glevén är styrelseordförande i fastighetsfondbolaget Slättö Förvaltning samt CEO för hans privata
investmentbolag Geltis AB. Glevén arbetade i 15 år på investmentbolaget EQT i olika seniora befattningar såsom exempelvis chef i Norden och chef i Nordamerika för EQT Infrastructure.
Nordic Angels AB Andreas Grape, Partner
Grape är en entreprenör som under de senaste 10 åren har arbetat med investeringar i onoterade bolag. Grape har tillsammans med Arash Pournouri grundat bolaget Nordic Angels AB, vilket är ett digitalt verktyg som kommer att utgöra en plattform för användarna att hantera investeringar i onoterade bolag. Vidare kommer plattformen tillgodose investeringsmöjligheter i
onoterade bolag via medlemmarna. Plattformen vänder sig initialt till affärsänglar och professionella investerare.
SEB AB Niklas Anger,
Head of Support &
Priority Services
SEB är en svensk storbank. SEB är Nordens ledande företagsbank.
