4. Teoretisk utgångspunkt
4.5 Etikens organiserande i företagens verksamheter
verksamheter
Om företagsetiken skall ha något avgörande inflytande på en operativ verk- samhet förutsätts det att man skapar en förankring i den verksamhet som be- drivs. Förankringen kan ske på olika sätt och ambitionsnivån kan variera, men det är helt avgörande att den kommer till stånd.
”Moralfilosofin uppstår, när vi, liksom Sokrates, har kommit förbi det stadium, där vi leds av traditionella regler, och till och med det stadium, där dessa regler är i så hög grad förlagda till vårt inre liv att vi kan sägas vara styrda inifrån och har nått det stadium, där vi tänker själva kritiskt i allmängiltiga termer”.105
Det yttersta målet för både individer och företag kan då vara att nå en sådan nivå, att vi åtminstone kan klara ett självständigt kritiskt tänkande. Enär det an- tas att det först är när den nått en sådan integrering att den inte ifrågasätts, som den kommer att ha någon påverkan att tala om. Härav skulle då följa att före- tagens organisationer bör präglas av en hög grad av integritet.
”Wherever a company seeks to act with integrity, it must possess a firm sense of its own values, moral imagination, and moral courage.”106
Ett lika grundläggande som avgörande inslag för att värderingar (regler) överhuvudtaget ska få någon tillämpning, antas vara att man verkligen får sina tankegångar förankrade hos dem som har att tillämpa dem i sitt arbete. Helt avgörande för detta arbete anses vara företagsledningens goda föredöme, fram- förallt att man lever som man lär och alltid föregår med gott exempel. Vad som sägs i olika sammanhang måste klart och tydligt bekräftas av ledande befatt- ningshavare i deras sätt att handla. Leva som man lär antas likaledes vara helt avgörande i den process, där enskilda medarbetare tillägnar sig ett synsätt ge- nom att iaktta hur andra tillämpar regelverk i praktisk handling. För de regler
105 Frankena 1991:9. 106 De George 1993:22.
som inte bekräftas i handling, kommer ingen att fästa något större avseende vid och någon förankring kommer inte till stånd. Vilket kan medföra att åtminstone delar av synsätten, inte kommer att fylla någon funktion i den dagliga, operativa verksamheten.
”For better or for worse, the attitudes and actions of top executives - whether they be scrupulously honest and ethical or something far less - permeate an organization.”107
Leva som man lär är lika viktigt när det gäller att utforma och genomföra före- tagets mål, det går inte att enbart betona de ekonomiska målen, utan det måste i lika hög grad framhållas hur man skall gå tillväga. Även om ledningen inte di- rekt motsätter sig de moraliska målsättningarna, så innebär en alltför stark beto- ning på de kortsiktiga målen, att man till stor del undandrar grunden för ett mo- raliskt förhållningssätt. Då alltför ensidigt uttalade (ekonomiska) krav kan med- föra att andra aspekter, som de företagsetiska, hamnar i bakgrunden och inte kommer att beaktas i någon som helst utsträckning.
”Top management may not be directly involved in questionable dealing, but it promotes such behavior by strongly insisting on short-term profit maxi- mization and performance goals.”108
Företagsetiken förutsätts inte spela någon avgörande roll enbart för att man försöker skapa och befrämja allmänt goda förutsättningar. Minst lika viktig är att identifiera och komma till rätta med sådana inslag i organisationen som i många fall kan verka direkt hindrande, både i förankringsprocess som praktisk tillämpning. Risken är stor att man annars försätter sig i en situation där man i princip kommunicerar dubbla budskap och i stället lägger grunden till en institutionaliserad dubbelmoral.
”Corporation personnel have been told in sincere publications that they should be ethical, but these codes have done very little to relieve the organ- izational pressures to be unethical.”109
Görs inget för att motverka det ”organisatoriska trycket”, riskerar man att leva i en ständig konfliktsituation och med ett konstant negativt utfall, där det etiska budskapet ignoreras för att man känner sig tvingad att prioritera andra mål, om inte annat, för att inte riskera sin anställning. Resultat från en empirisk under- sökning110 där ett antal chefspersoner ställs inför tre olika moraliska dilemman
107 Hartley 1993:310. 108 a.a. s. 311.
109 Cressey & Moore 1983:74. 110 Weber 1990:687-702.
visar tydliga tecken på att man anpassar sig efter omständigheterna och därige- nom skulle kunna hantera konflikter mellan olika budskap. Det finns tecken på ett pluralistiskt förhållningssätt där man helt enkelt tillämpar olika standarder (nivåer), beroende i vilken miljö man vistas för tillfället. I ett av de fall som re- dovisats ovan (Heinz), där man i hög grad berörs på ett personligt plan, visar det sig att man lägger sig på en högre nivå i jämförelse med två andra fall där man endast är berörd i direkt arbetslivsrelaterade situationer. I de senare fallen sjunker nivån på det etiska resonemanget och allra mest i det fall, där valet av handling inte medförde andra konsekvenser än ett köpslående med det egna samvetet. Vilket i praktiken innebär att när man tar ställning till handlingar som inte medför några konsekvenser på det personliga planet kan man tillåta sig att resonera på en lägre nivå, de etiska aspekterna väger inte lika tungt utan andra värden prioriteras i stället. När det däremot är fråga om den egna personen eller någon en själv närstående, då är man snar att höja nivån. Vikten av att iaktta de etiska aspekterna ökar markant, vilket gör att man kan spekulera i om det kan finnas något inbyggt i företagens organisationsstrukturer, som direkt befordrar ett mindre uttalat etiskt tänkande.
”Perhaps there is a characteristic of business organizations that promotes a decrease in moral reasoning from the principled or higher stages of conven- tional reasoning to lower stages of conventional reasoning.”111
I samma riktning går tankegångarna när en person, som haft ledande befatt- ningar i amerikansk bilindustri, reflekterar kring sina personliga upplevelser från olika anställningar och samtidigt kritisk granskar de händelser han upplevt. Där framhålls det särskilt att personer som under normala förhållanden betraktas som helt oförvitliga, i vissa lägen, kan fatta beslut som får helt katastrofala följder. Beslut som inte alls ligger i linje med hur man uppfattar att de skulle ha handlat om motsvarande situationer inträffat i privatlivet. Förklaringen till det motsägelsefulla handlingssättet tros ligga i de förhållanden som grupptrycket kan skapa. I grupp, uppfattas det, som om normala och allmänt vedertagna prin- ciper helt kan sättas ur spel och beslut fattas som annars skulle vara helt omöj- liga.
”The system has a different morality as a group than the people do as indi- vidual, which permits it to willfully produce ineffective or dangerous prod- ucts, deal dictatorially and often unfairly with suppliers, pay bribes for business, abrogate the rights of employees by demanding blind loyalty to management or tamper with the democratic process of government through illegal political contributions.”112
111 Elm & Nichols 1993:828. 112 Wright 1980:51.
Finns det i affärslivet inslag som leder till en sänkning av de etiska nivåerna, så förmodas även liknande inslag finnas i de etiska regelverken. I en analys av olika företagsetiska koder drar man slutsatsen att det redan i kodernas utform- ning kan finnas orsaker som bidrar till att skapa lägre etiska nivåer i företagen, jämfört med samhället i övrigt. Skälet härför anses vara den i många fall ensi- diga betoningen på det som är förbjudet, där man i första hand lyfter fram och ger en framskjuten placering åt det otillåtna. En betoning på de negativa inslagen som i en del fall uppfattas röra sig om en medvetet uttalad strategi från före- tagens sida. Där man försöker lägga över ansvaret på enskilda medarbetare, för att själv slippa stå till svars för konsekvenserna av de anställdas handlande.
”They have, for example, given most attention to areas of illegal or un- ethical conduct that are likely to decrease a firm’s profits - conflict of inter- est, embezzlement - and least attention to illegal or unethical conduct that might increase profits - pollution, abandoning a locale and its worker for a potentially more profitable one, maintaining unsafe working conditions, and manufacturing and selling unsafe products.”113
I stället för ett synsätt där företagen försöker skydda sig mot allt och alla, bör man försöka skapa ett självständigt etiskt medvetande hos den enskilde medarbetaren. I stället för att tala om vad som är förbjudet i olika sammanhang, bör man betona vikten av att pröva sitt handlande mot de angivna förutsätt- ningarna. Skapa en förmåga hos varje medarbetare, att när så krävs, själv kunna göra en bedömning och med utgångspunkt i sitt eget tänkande formulera ett mo- raliskt riktigt handlingsalternativ. Annars är det lätt att hamna i en situation där allt som inte är direkt förbjudet i stället kommer att vara tillåtet. I ett perspektiv där man granskar förutsättningarna för ett moraliskt handlande utifrån en rela- tivistisk och en idealistisk ståndpunkt, visar man att det finns avgörande och betydelsefulla skillnader beroende av vilket synsätt man väljer att tillämpa i sitt handlande. Den mindre idealistiskt lagde individen kan misstänkas vilja anlägga ett relativt praktiskt perspektiv och även acceptera delvis negativa utfall för att nå bästa möjliga resultat. Risken finns att den som inte är principiellt grundad alltid kommer att resonera utifrån utgångspunkten att man får ta det onda med det goda, något som också kan liknas vid att ändamålet alltid helgar medlen.
”Highly idealistic individuals believe that moral actions should and do have positive consequences, and that it is always unnecessary or wrong to pursue a course of action that harms others. Less idealistic individuals are pragmatic in their orientation toward consequences and believe that harmful consequences may sometimes be necessary in pursuit of a greater good.”114
113 Cressey & Moore 1983:71.
För de flesta företag torde det vara svårt att leva med ett förhållningssätt, som de facto innebär, att man kan tänkas sig tillfoga andra skada för att vinna egna fördelar och här menar man att skyddsaspekten är helt nödvändig. De antagna skillnaderna i utfallet är i sig också ett argument för en relativt omsorgsfull och genomgripande förankringsprocess, där det klart och tydligt anges vilka förut- sättningar som skall gälla. Men framförallt att man är observant på individens grundläggande inställning, enär den relativistiskt lagde inte kommer att använda sig av de fastlagda förutsättningarna annat än när det är gynnsamt utifrån det egna, egoistiska perspektivet. Sannolikt måste man sträcka sig så långt, att de grundläggande skillnaderna beaktas redan i anställningsskedet och de som inte uppfyller etiskt grundläggande krav bör rimligen sorteras bort. Strävan bör gå i riktning mot att ha mer idealistiskt sinnade medarbetare, än relativistiskt inrik- tade sådana. En annan sida av det relativistiska synsättet framträder i internatio- nella sammanhang, där det lätt förbises att den egna nationella eller företags- specifika kulturen inte alltid är universellt giltig, utan att varje kultur snarare har sina särdrag och fungerar utifrån sina speciella förutsättningar. Vilket medför att man i ett internationellt perspektiv faktiskt vara tvingad till ett relativistiskt förhållningssätt, för att överhuvudtaget ha rimliga chanser att verka i en annan kultur än den egna. Av respekt för olika länders nationella integritet krävs det att man anpassar sig och följaktligen kan man komma att handla på ett sätt som man inte skulle ha gjort i den egna nationella kontexten. Den internationella kontexten kan, enkelt uttryckt, ställa krav som innebär att man måste avvika från sitt eget synsätt. Något som antyder att regler, i vart fall inte ensamma, kan hantera de problem som uppstår, det krävs mer än enbart skriftliga regelverk och det verkar som om insatser till stöd för regelverken är nödvändiga. Koderna behöver ett omfattande stöd som ger klara och tydliga anvisningar om före- tagsetikens betydelse, samtidigt som det skapas rutiner för att hantera det extra- ordinära, det nya och ovanliga115. Det räcker inte med att enbart föra fram sitt
budskap, utan man måste också vidta en rad stödjande åtgärder.
”The codes we have examined thus reflect a misplaced confidence that be- havioral change will follow from mere ethical preaching and ethical model- ling.Operational steps to eliminate the organizational ‘‘place’’ that unethi- cal behavior has had in corporations are all but ignored”116
Lika lite kan man utgå från att ett etiskt resonemang ska komma till stånd bara för att man har ett regelverk. För att ett reflektivt tänkande ska uppkomma krävs det att en faktisk etisk dimension kan uppfattas, att man medvetandegörs i sitt betraktelsesätt. Annars kommer man bara att fortsätta och handla i enlighet med hur man gjort tidigare, särskilt när det gäller det som är gammalt och vant.
115 De George, 1993:22. 116 Cressey & Moore, 1983:74.
”... ethical ideology may have less relevance to those issues on which there is wide agreement that the action is ethical or moral. Ethical philosophies may have more relevance to unethical actions or behaviours.”117
Företagsetiken förutsätts således vara en naturlig del i företagets verksamhet samtidigt som tendenser till lägre etiska nivåer motverkas. Kraven på att prestera kan inte heller vara så starka och undantagslösa att man hamnar i en situation som kan liknas vid att ändamålet alltid helgar medlen. Det långsiktiga tänkandet får inte ge vika för kortsiktiga motiv. Lika lite kan organisatoriska strukturer tillåtas verka på ett sådant sätt att man åsidosätter vanligtvis normala hänsyn och lägger sig på lägre moraliska nivåer, bara för att man utövar en yrkesroll. Utbild- ning och träning av de anställda är nödvändig för att skapa en god etisk kompetens, men det gäller i lika stor utsträckning att säkerställa en användning av den kompetens som finns, för att undvika relativistiska inslag. Något som medför att företagsetiken i alla avseenden måste ges en framskjuten position och kanske redan i de utbildningsinsatser som normalt föregår inträdet i yrkeslivet. Samtidigt som man också ger de anställda stöd och uppmuntran när de försöker resonera på högre, i stället för lägre nivåer.
117 Barnett et al, 1994:476.