5. Företagsetik en empirisk utgångspunkt
7.6 Fortsatt utveckling
Finns det då anledning att tro på en fortsatt utveckling i linje med de antaganden som gjorts ovan, har förslagen till fortsatt forskning någon relevans? En titt på tre samtida företag ger stöd för de slutsatser som kan dras utifrån den genom- förda undersökningen. Utvecklingen verkar gå i den riktning som slutsatserna pekar mot, åtminstone i de tre företag som här är föremål för uppmärksamhet, men framförallt verkar en utveckling bort från etiska och sociala hänsyn inte sär- skilt trolig.
KPMG204, som kan karaktäriseras som ett revisionsföretag, har vid sidan om den mer traditionella revisionen (siffergranskningen) av företag även inslag som berör miljö- och etikredovisning. Där GRI:s205 riktlinjer för s k Sustainability Reporting, som innefattar på både miljömässig, social och ekonomisk utveck- ling, förväntas få stort genomslag på företagens årsredovisningar i framtiden. Revisionsföretaget KPMG206 arbetar både konsultativt och granskande inom de områden som betecknas som miljö- och etikrevision. Dels är man beredd att bistå med olika insatser för att utforma ett ”processtöd för miljö- och värde- ringsdriven affärsutveckling”, dels är man beredd att bidra med insatser för ”Miljö/etisk/socialredovisning och granskning/revision av miljö/etisk/social-re- dovisning”. Man framhåller bl a att ett ”ansvarsfullt omhändertagande av sociala/etiska frågor … bidrar till en positiv image och kan leda till direkta konkurrensfördelar.”. KPMG:s intresse kan inte antas vara grundat på några andra förutsättningar än rent kommersiella grunder. Givet att så är fallet har man identifierat ett affärsområde som man i vart fall tror på för framtiden. Deras eventuella tro har en god grund i att man i sin omvärld läser av olika trender och behov och där GRI:s riktlinjer för ”Sustainability Reporting” kan ses som ett sådant inslag. KPMG:s intresse på detta område kan uppfattas som en god indikation vad gäller utvecklingen eftersom initiativet är kommersiellt grundat
204http://www.kpmg.se, Tjänster, Specialistområden, Miljö- och Etikrevision (020405).
205http://www.globalreporting.org/index.htm (020405).
och sannolikt inte skulle ha existerat om det inte hade gått att rättfärdiga i ekonomiska termer.
Hennes&Mauritz (H&M) är ett företag som in sin code of conduct207 pekar på barnarbete208 som ett centralt problem, i praktiken handlar uppförandekoden till stor del om detta fenomen och ska sannolikt till stor del tolkas i perspektiv av ett reaktivt beteende.
H&M har vidtagit en rad åtgärder, främst hos sina egna leverantörer, för att förhindra förekomsten av sådana inslag209. ”H&M har heltidsanställd personal som regelbundet inspekterar leverantörernas fabriker” för att följa upp efterlev- naden av det egna regelverket och förhållandevis stora resurser avsätt för detta arbete. Totalt har man ungefär ”30 personer som på heltid arbetar med kontroll och efterlevnad …” samtidigt som man också har ”… mer än 100 kvalitets- kontrollanter som dagligen besöker fabrikerna…” som också har till uppgift att rapportera eventuella avvikelser i förhållande till uppförandekoden för vidare utredning. Varje leverantör måste också skriftligen intyga att de avser följa de regler som H&M har ställt upp för sin verksamhet.
Relationen till leverantörerna skall i första hand vara långsiktig och för att underlätta för leverantörerna, har man ett nära samarbete med (och medlemskap i) en amerikansk organisation, BSR210 (Business for Social Responsibility). Sam- arbetet innebär att BSR arrangerar ”… workshops om Codes of Conduct och hur dessa implementeras.”. Avsikten är att leverantörerna skall förstå innebörden i de regler som gäller, men även ges en faktisk möjlighet att leva upp till de krav som ställs.
Upptäcker man trots allt barnarbete211 så kan det innebära att avtalen med leve- rantören bryts men här visar man också prov på ett ”socialt ansvarstagande” i det att man strävar efter en lösning som även omfattar de inblandade barnen. Strävan är att alltid ”… hitta den lösning som är bäst för barnet.”. Vilket i det här sammanhanget kan innebära att man erbjuder ”… någon typ av utbildning …” tills det att barnet uppnått laglig ålder för arbete och innefattar även sådana åtgärder som att: ”Lön betalas ut under studietiden för att familjen inte ska gå miste om sin inkomst.”. ”Vid varje enskilt tillfälle är det vår absoluta ambition att hjälpa barnet till en bättre framtid.”. Avsikten är att inga barn ska behöva fara illa på grund av ett felaktigt handlande från andra.
207http://www.hm.com/se/hm/social/coc.jsp (020405) 208http://www.hm.com/se/hm/social/article_childlabour.jsp (020405). 209http://www.hm.com/se/hm/social/article_inspection.jsp (020405). 210http://www.bsr.org/ (02046). 211http://www.hm.com/se/hm/social/article_childlabour.jsp (020105).
Skanska är ett företag som sysslar med byggnation i olika former. Företaget har under ett antal år arbetat både konsekvent och målmedvetet, dels för att skapa ett miljöledningssystem, dels för att göra miljöfrågorna till en del i den dagliga rutinen. I den redovisning212 som företaget lämnar beträffande arbetet på miljö- området finns en rad aspekter relevanta även för frågor på det företagsetiska området.
Miljöområdet har haft en kraftig utveckling under senare år och ligger i flera avseenden före företagsetiken vad gäller såväl utveckling som genomförande av grundläggande utgångspunkter inom det egna kompetensområdet. Något som märks tydligt i ett väl utvecklat certifieringssystem, där företagen efter gransk- ning kan ges godkännande efter en särskilt utvecklad standard för miljöområdet. I systemet ligger också periodiskt återkommande uppföljningar där utomstående granskar och kontrollerar efterlevnaden av de förutsättningar som finns angivna för certifieringen. Utifrån de erfarenheter som görs i den löpande interna upp- följningen och utbildningen213 kan man finna ett antal inslag med relevans även utanför miljöområdet och dra ett antal slutsatser av intresse även för det företagsetiska området.
En grundläggande förutsättning är att alla medarbetare i företaget har den kunskap som behövs för att bedriva arbetet i enlighet med förutsättningar som ställts upp för verksamheten. För att nå dit har man ett ”… kontinuerligt utbildningsprogram för sina medarbetare.”. Där samtliga medarbetare ges den kompetens de behöver på miljöområdet. Utbildningsinsatserna sträcker sig dess- utom längre än till enbart den egna verksamheten och man har därför ”… skapat informations- och utbildningsprogram även för underentreprenörers personal som arbetar på Skanskas byggprojekt.”. Åtagandet omfattar i princip alla de delar som kan sorteras in under Skanskas ansvar och visar att man är beredd till relativt långtgående åtgärder för att uppfylla sina utfästelser.
Förutom de rent institutionaliserande åtgärderna vidtar man också en rad åtgärder för att upprätthålla och utveckla den kunskap som organisationen till- förs på miljöområdet. Vid sidan om de externa revisioner som sker fortlöpande har man också en omfattande egen intern verksamhet där man regelbundet följer upp att allting fungerar på det sätt som det är tänkt. ”Interna miljörevisioner … är en väsentlig del i arbetet med att säkerställa tillämpningen av miljölednings- systemen.”. Den interna revisionen syftar inte enbart till att kontrollera efter- levnaden av det egna förhållningssättet, utan avser i minst lika hög grad att bidra till utvecklingen på området i fråga. ”Detta arbete bidrar också till att öka
212 Miljöredovisning 2000, Skanska AB. 213 aa, sid 8.
erfarenhetsöverföringen …”, vilket antyder att det finns delar i revisionen som aktivt försöker tillvarata de erfarenheter som finns olika delarna av organisatio- nen, för att tillgodogöra sig den kunskapen och säkra en fortgående utveckling och kvalitetsförbättring.
”Huvuddelen av påpekandena vid dessa revisioner hänför sig till tillämpningen av rutinerna …” och i de fall man har brister i tillämpningen vidtar man åtgärder för att säkerställa att rutinerna följs men kan också ändra/förbättra de rutiner som finns. Det interna arbetet leder som regel fram till att de brister som upp- täcks också kan åtgärdas på ett tidigt stadium. Samtidigt pekar man också i god självkritiskt anda på att det finns brister även vid sidan om de mer organisato- riskt präglade inslagen. ”Det förekommer också påpekanden som avser förank- ring av miljöfrågor i organisationen samt utbildning och kompetens.” I princip fångar man upp merparten av de kategorier som ingår i den ovan redovisade em- piriska modellen, det är egentligen bara de grundläggande värdena som saknas. Utan att göra anspråk på att kunna förutsäga framtiden, bör det i alla fall ha visats att de kan finnas något mått av rimlighet i de ovan gjorda antagandena och således att de förslag till fortsatt forskning som lagts fram även de kan framstå som rimliga.
1. Background
Although research in business ethics has of late received increased attention from researchers and practitioners, little work has been done on the practical effects of its implementation.
At the same time recent research indicates a need of a more empirical under- standing of business ethics, theoretically it has been developed for quite some time, but the more practical side of it, its implementation and role in daily busi- ness is less known.
In a historical perspective business ethics can be described as something being present from early stages of human life, written proof of this can also be found in ancient Greek literature as well as in the Bible. In more recent time perspective a gradual development of ethics can be seen closely coupled to the period of industrialisation during the last decades.
Early examples of ethical codes are to be found in American companies in the beginning of the 20th century, but the period after the last World War is in many ways the ground for present societal debate and research efforts. Among many things one can point at environmental as well as consumer rights issues being predominant factors and starting points for the developments within business ethics. On a societal level a number of political scandals have triggered concern about ethics in politics and in an international context bribery has caused a lot of concern. This kind of development can be found in North America, Europe and Sweden, and everywhere lack of confidence in business practices occurred. Since indications on an increasing ethical awareness in companies are good, a study centred on this theme seemed feasible to carry out on Swedish companies.
2.
Purpose of the study
This study is therefore set out to discover what business ethics is, as a phenome- non and to identify its content, within an empirical context.
In order to achieve the target of this study, an analysis of corpus material, deri- ved from informants from 9 companies, ranging from different sectors: 2 from the manufacturing, 1 company from the pharmaceutical sector and 6 companies from the financial sector, has been carried out.
insightful about the research subject. The basic foundation of all interviews has been that they should bee solely based on the informants own understanding as well as the informants perceived view of their organizations understanding of business ethics.
The selected companies are all publicly listed within the part of the stock exchange listings that consist of the largest companies in Sweden. The manu- facturing companies as well as the pharmaceutical company is also highly inter- national, while the financial companies are international but to a lesser extent than the former.
As a result of the research foregoing this study it also include a reasoning and questioning about the overall purpose of the firm and whether profit solely, or other concerns (social responsibility) also should be taken into consideration.
3. Method
To these ends, a qualitative study, mainly based on a grounded theory approach, has been carried out.
Selection is partly based on convenience, and partly based on clustering (stratification) in order to have a broader representation, since convenience sampling seemed to point only into one direction.
All interviews has been taped and written into a computer program (The Ethnograph) and thoroughly analyzed and categorized and as a result thereof a core category, “ethical organizing”, has emerged. This core category consists of five different elements: ethics, rules, institutionalization, observing and abiding. The initial coding is done and based on all individual cases, giving a pregnant and thick description of all individual cases. In the next step all the individual interviews are merged into one part, all codes and code descriptions compared, ultimately this process ended up in the result, as described above.
The coding process has been successful in the sense that almost all of the codes have been incorporated in the final product, giving the empirical findings both breadth and depth.
4. Empirical findings
The results show that almost all of the companies have set up some ethical structures in order to implement their ethical practices, and in their business conduct lived up to the ethical values they embrace. The results also indicate
demands of various stakeholders.
The empirical findings are best displayed through the different categories developed in the qualitative analysis and we start with ethics.
Using a step model, one can divide the companies in four different levels, that clearly and recognizable, defines an organizations ethical maturity. Distribution between levels is fairly even, with exception of the first level, indicating that not everyone has succeeded in their efforts. Especially one company in the financial sector could be termed a “window dresser”, possibly symptomatically since this company actually has ceased to exist. Another finding in this category is that one doesn’t base any kind of values in traditional philosophy, all values rather seems to be grounded in the companies own empirical experience over time. Consequently, one can say that results show some of the companies having a high degree of ethical awareness, although not necessarily based in conventional philosophical thinking.
The category labelled rules shows that one has two different stances: one incor- porates all ethical rules in various instructions within various fields of opera- tions; another describing thematically and in an overall perspective, on what grounds the companies should base their acting, an integrative approach giving guidelines for all employees to abide by. It also seems important for some companies to be able to substantiate that one actually have rules and regulations, especially when one needs to prove that an employee misbehaved. Others on the other hand tries to stay away from being too specific and rule orientated, and rather emphasize the individuals own ability to interpret and transform a few basic rules or values, into ethically good behaviour.
In the institutionalizing part, one can se a number of different actions, however the most common thing would be training sessions where one learn how to resolve ethically problematic situations. Other important features are “walk your talk” and obligations of the management to interpret and reason about rules and values.
The fourth category, named observing, indicates three different ways of making the values of a firm permanent in an organisation. The first step would be to hold traditional training sessions while the second step would concentrate on deepening the understanding of the values through constant training in resolving ethical dilemmas. The final step uses such instruments as periodicals in order to remind, clarify and to some extent, also try to set forth development, through publishing real life experiences.
In the last category, named abiding, one typically find some traditional mea- sures, like auditing to safeguard the organisations values, but also some very specific measures that try to tap the organisation on its experiences made in daily operations and transform them into improvements of the rules and regu- lations.
Furthermore, the emerging structures constitute the basis of a fully operative concept for organizing and implementing an ethical business conduct in orga- nizations. This concept mainly consists of the following categories: ethics, rules, institutionalization, observing and abiding. These can all be applied separately or as a whole and can also be as instruments for measuring and organizing the achieved ethical level.
5. Conclusion
Starting with the question about profit versus other considerations one can safely conclude that none of the companies, in this study, questions the necessity of a profit, not even the question of the size of profits raises any concern of hesi- tance.
Ethical awareness can undoubtedly be seen in all companies, although on disparate levels, which in turn indicates highly different purposes with the rules and the visions. The reasons for having rules can be as simple as a possibility to dismiss an employee for misbehaviour, while other tries not to have to specific sets of rules, rather guidelines to be adhered to on an overall level. Others try to implement an element of critical thinking rather rule abiding.
Once institutionalised, some but not all of the companies, spends a lot of energy to upheld and safeguard the values and the rules and in a systematic way, while they at the same time also try to learn from the organisations daily experiences in an ambition to constantly develop over time.
5. Future studies
Obviously, one and each of all the categories mentioned above, constitute a field of research within business ethics.
All the categories, as well as the concept they form, needs to be further explored and looked into in order to fully understand what creating, implementing and upholding ethical behavior in an (business) organization possibly can be.