Fortsatt forskning

Den empiriska modellen har i sina fem olika delar också fem relativt givna forskningsområden, då varje enskilt delområde i sig självt kan uppfattas som ett relevant och väl avgränsat forskningsområde.

tradition, samtidigt som kopplingen mellan den redan existerande teorin och praktisk ekonomisk verklighet inte ter sig som särskilt väl utvecklad, givet resul- taten i den här undersökningen. I det här perspektivet framstår företagsetik när- mast som ett resultat av egna, samlade praktiska erfarenheter utan någon egent- lig teoretisk förankring. Samtidigt kan det anas att de förhållningssätt som finns, till stor del också är ett resultat av omgivningens syn på företagens verksam- heter. Grundläggande värden och kritisk reflektion framstår inte som några självklara inslag i det här sammanhanget, om de nu överhuvudtaget ens kan an- ses existera. Om företagens förhållningssätt främst är grundade i den egna erfa- renheten och styrda av en anpassning till omgivningens krav, finns en betydande forskningsuppgift i att förena den teoretiska traditionen med de i företagen förekommande praktiskt grundande uppfattningarna. Integrera filosofiskt grun- dat tänkande i den ekonomiska verkligheten för att uppnå mer av reflektion och ifrågasättande av de rådande tillstånden.

I den mån det förekommer försök eller inslag av att grunda sig i en teoretisk tradition är det likaledes av vikt att skaffa kunskap om utgångspunkter och till- vägagångssätt för detta. De etiska strukturerna som finns i det föreliggande empiriska materialet kan ifrågasättas, men samtidigt torde det vara svårt att häv- da annat än ett gott uppsåt från företagens sida. I det sammanhanget kan en intressant utgångspunkt vara hur företagen ska kunna bli mer självständiga, gå från ett reaktivt förhållningssätt till ett mer proaktivt sådant. Förstå och förankra sina strategier i de värdegrunder som styr den värld som de verkar i.

Rent allmänt kan man också fråga sig om företagen överhuvudtaget ska ha några (egna) grundläggande värden, det kanske är andra som har till uppgift att ange utgångspunkterna. Företagen ser det kanske, främst, som sin uppgift att omvand- la vad andra redan fastställt, organisera ett redan befintligt etiskt förhåll- ningssätt, inte att själva skapa det. Givet att man lärt sig hantera omgivningens krav på ett sådant sätt att man inte ifrågasätts utifrån moraliska utgångspunkter, behövs kanske inte några andra värden än det grundläggande kravet på avkast- ning. Företagsetiken kan i praktiken reduceras till att vara ett organiserande av omgivningens förväntningar och krav, helt utan inslag som en kritisk och kontinuerlig reflektion kring de förutsättningar man lever efter. I det här sam- manhanget kan det i så fall ses ett behov av att ytterligare belysa vilka de egent- liga avsikterna är med företagens etiska förhållningssätt.

Konflikter mellan olika värden är ett inslag med flera dimensioner. Det torde emellertid stå relativt klart redan från början att någon form av konflikthanering behövs, eftersom man inte kan förvänta sig komma till samma resultat i alla situationer och oavsett vilken utgångspunkt man väljer att tillämpa. Det givna förslaget, med utgångspunkt i den här undersökningen, bör vara en prioritering

av långsiktigt hållbara lösningar, men det är inte givet att det är lika självklart i den praktiska verksamheten. Huruvida det är möjligt att enbart prioritera ett långsiktigt synsätt är en intressant forskningsfråga med stor bäring på en rad (aktuella) områden. Konflikter mellan företagets olika intressenter är en annan sida av samma problematik, vems eller vilkas intressen skall prioriteras och på vilka grunder är frågeställningar som kan speglas i såväl ett tidsperspektiv som i termer av interna intressekonflikter. Där det senare perspektivet kan uppfattas vara relativt outforskat om ens beträtt i någon större omfattning.

Regler/regelverk har sannolikt en annan karaktär som forskningsområde, men här infinner sig omedelbart två områden i direkt anslutning till det ovanstående, dels en fråga om hur man skall lösa konflikter mellan olika regler och dels vad man har för utgångspunkter när man formulerar sina regler. Själva formuleran- det av regler, liksom skapandet av regelverk, verkar annars vara något som före- tagen har kunskap om, åtminstone om man kan dra någon som helst slutsats med utgångspunkt i den här och likartade undersökningar avseende regler. Här framstår det som om man i första hand bör koncentrera sig på att försöka förstå hur företagen går tillväga. Kartlägga den kunskap och erfarenhet som redan finns, eftersom det uppenbarligen finns en lång och omfattande tradition på detta område. Även här finns en omfattande teoretisk tradition som det kan vara fruktbart att dra paralleller till, när det gäller innehåll och utformning liksom att nå effektivitet i reglers tillämpning.

Kategorin institutionalisering rymmer en rad frågeställningar på ett beteende- vetenskapligt plan och handlar kanske inte så mycket om företagen utifrån ekonomiska förutsättningar annat än att målsättningen med olika åtgärder natur- ligtvis har bäring på det ekonomiska utfallet. Här är annars företagen, åtmin- stone i denna undersökning, relativt väl bevandrade och hos dem som kommit längst i sin utveckling finns klara uppfattningar om hur man bör gå tillväga. Även här kan det i ett inledande skede handla om att kartlägga vad som pågår för att bättre förstå vad som de facto kan antas pågå i många företag.

Själva operationaliseringen av ett förhållningssätt är ett annat viktigt inslag och förutom den kunskap som finns att tillgå i den här och andra undersökningar, är det ett helt avgörande inslag för fortsatt och framtida utveckling att man behär- skar detta delområde väl. Här kan förmodligen en hel del intressanta forsknings- uppslag stå att finna i den omedelbara nyttan som en god kunskap om opera- tionalisering har rent praktiskt.

Inslagen i kategorin levande har karaktären av ett antal kontinuerligt pågående åtgärder, där avsikten är att över tiden upprätthålla och utveckla ett tidigare institutionaliserat förhållningssätt. I det här perspektivet är alla inslag som leder

till kunskap om hur processen kan hållas aktiv och på en hög nivå av särskilt intresse, eftersom andra undersökningar visar klara indikationer på att nivån i det ”etiska tänkandet” har en tendens att sjunka över tiden. Det finns också ten- denser till ett selektivt ”tänkande” där nivån hos individen kan variera i för- hållande till olika kontextuella förhållanden. Förslag till inriktning finns i det föreliggande empiriska materialet där det kan peka på inslag som träning i att hantera etiska dilemman och en ständigt närvarande ”etisk” dialog, men också ett ”ständigt samtal” där man i det dagliga arbetet prövar, reder ut och ger för- slag på praktiskt genomförbara åtgärder. Andra inslag är den ständiga pröv- ningen av det egna synsättet och om påverkan utifrån leder till förändringar i det egna förhållningssättet, vilka mekanismerna är i denna process och hur de verkar.

Efterleva, kan som kategori ses i relativt traditionella termer, där man i mångt och mycket genomför vad som kan betecknas som förvaltningsrevision i tradi- tionell mening. Utvecklingen går fort på det här området och inom en inte alltför avlägsen framtid kan det troligen ses en utveckling likt den på miljöområdet, där standarder som ISO 14001 utvecklats. Här finns givetvis ett intresse av att följa utvecklingen rent allmänt, särskilt som miljöområdet uppvisar en utveckling som i många avseenden är likartad med den som kan ses på det företagsetiska området och i många stycken också innebär genomgripande förändringar i företagens arbetssätt. En annan infallsvinkel är hur man kan ta tillvara och använda de erfarenheter som görs i all uppföljning för att förbättra och utveckla, ett led i den ständiga prövningen av ett förhållningssätt. Här finns det även in- tresse av att se hur mycket av det uppövade och medvetandegjorda beteendet som kommer till användning i den dagliga praktiska rutinen, vilka överväganden individen gör i sina beslutssituationer och hur företagsetiken påverkar, om den alls har någon inverkan. Om efterlevnad kan uppfattas vara ett kritiskt inslag utifrån ett trovärdighetsperspektiv kan det finnas anledning att närmare granska de förutsättningar som området ges.

Givetvis kan man betrakta modellen utifrån ett mer sammanhållet perspektiv och utgå från helheten i stället för de enskilda delarna och ta helheten som ut- gångspunkt för en studie på ett mer allmänt plan. Där ett inslag kan vara att gå vidare på den inslagna vägen med en kvalitativ utgångspunkt och studera antingen företagsledningar i olika företag/branscher eller nivåerna under de, som varit föremål för bearbetning här. Varje nivå representerar ett eget skikt och alla gör sin tolkning av budskapet och rent allmänt finns det ett intresse av att se hur väl de etiska budskapen genomsyrar en organisation på olika nivåer. I själva analysarbetet ligger ett omfattande arbete med att skapa koder och kategorier, självfallet kan detta arbete ligga till grund för fortsatt bearbetning på den

inslagna vägen, lika väl som det påbörjade arbetet kan utvecklas och förfinas till ett allt bättre instrument för att förstå organisationer utifrån ett etiskt perspektiv. Till sist så finns det naturligtvis en rad uppslag för fortsatt forskning i den teoretiska inpassningen, dels för att den har en relativt god förankring i forsk- ningsfronten, dels för att den beskriver en rad olika och konkreta delområden. Rimligen bör man också finna ett gott underlag för olika slags verifierande stu- dier, en naturlig fortsättning på de kvalitativa inslagen.