Omgivningsberoende påverkan

De senaste årtiondena har inneburit en rad förändringar för företagen, man har fått nya förutsättningar, som i många stycken innebär radikalt förändrade förut- sättningar. Finns det en trend i den här processen, så kan man utifrån ett svenskt perspektiv se en utveckling som innebär, att på 1960-talet kom regleringar på miljöområdet141, under 1970-talet var det konsumentområdets142 tur, för att sedan under 1980-talet följas av en finansområdet143 _{och med ytterligare en rad}

skärpningar av förutsättningarna under 1990-talet144 i den finansiella sektorn. I USA kan man se en likartad utveckling även om man ligger 5-10 år före i cykeln, samtidigt som man i mitten av 1970-talet fick Foreign Corrupt Practices Act, som är en kraftfull markering vad gäller mutor och bestickning. Till den allmänna bilden hör också att nationella stater såväl som internationella orga- nisationer i allmänhet har börjat ställa högre krav på företagen, för att skydda sig och sina medborgare mot en del beteenden, som man uppfattar som direkt skad- liga. Detta kan illustreras av miljöområdet, där man kan se ett tydligt samband mellan Rachel Carsons145 _{bok Tyst vår, som beskriver den påverkan ett företags}

verksamhet kan ha på den omgivande miljön och den reglering av sakområdet som genomförts i olika länder. I ett amerikanskt perspektiv innebar det att företagens handlingsfrihet begränsades i och med att man blev skyldig att upprätta konsekvensbeskrivningar, Environmental Impact Report respektive Environmental Impact Statement, vilket innebär att företagen måste visa på kon- sekvenserna av sitt eget handlande146_{, och i förväg få ett godkännande för nya}

141 _{Miljöskyddslag 1969:387.} 142 _{Konsumentköpslagen 1973:877.} 143 _{Banklag 1987:1610.}

144 _{Insiderlag 1990:1342, Lag om kreditmarknadsbolag 1992:1610,.} 145 _{Carson 1962.}

eller förändrade verksamheter. I ett svenskt perspektiv kan man peka på likartade krav och regleringar, när Finansinspektionen ställer krav på etiska regler för alla företag som står under deras tillsyn.

”Varje företag under Finansinspektionens tillsyn bör anta riktlinjer i etiska frågor för verksamheten och de anställdas agerande i situationer, där etiska problem kan uppstå. Företaget kan anta egna riktlinjer eller riktlinjer som utarbetas inom den koncern eller av den branschorganisation som företaget tillhör.”147

Forskning148 _{visar att företag betecknade som ”Capital Managing”, vid en under-}

sökning om förekomsten av moraliska stödstrukturer, hamnar i topp vad gäller i stor sett alla undersökta kategorier och typer av företag. Finansinspektionens krav om etiska regler och undersökningen ligger relativt nära varandra i tid och även om sambandet kan tolkas som svagt, ger resultatet i vart fall en fingervisning om påverkan från omgivningen. Samtidigt som det i vart fall inte kan uteslutas att företagens intresse för företagsetik faktiskt kan ha ökat, av det enkla skälet, att tillsynsmyndigheten ställer krav på ett etiskt riktig beteende. På det övernationella planet så utformar överstatliga organ och internationella orga- nisationer ett antal regler och föreskrifter, Förenta Nationerna (FN) har utformat regler för företag med internationell verksamhet ”United Nations Code of Conduct on Transnational Corporations” men har inte fått den uppslutning som krävs för att konventionen ska skall bli bindande för alla medlemsländerna.149

ILO (International Labour Organisation) har utfärdat en deklaration som omfattar principer för anställning, utbildning, arbetsförhållanden, förhållanden mellan intresseorganisationer och arbetsgivare. Deklarationen är inte bindande i något avseende men påverkar genom att de föreslagna principerna är förankrade och har ett stöd i den internationella arbetarrörelsen. OECD har gett ut ett antal föreskrifter på området för internationellt företagande. OECD Guidelines for Multinational Enterprises (1976), avser att täcka alla huvudsakliga aspekter av ett företags verksamhet. Perspektivet riktar i huvudsak in sig på stora och inter- nationella företag, men har betydelse även för andra. I stora drag kan man se en utveckling som innebär att företagen blir alltmer reglerade av sin omgivning och som följd av detta, rentav som en spegling av omgivningens beteende, själva också börjar reglera sin verksamhet i större utsträckning än tidigare, dels för att anpassa sig till de krav som ställs men möjligen också för att man ser ett be- hov/fördel i det interna perspektivet.

147 _{FFFS 1995:40, sid 1. (Finansinspektionens Författningssamling).} 148 _{Brytting 1997:681.}

Inledningsvis pekades det också på att det skett en förändring i synen på före- tagen, de är inte längre något exklusivt för sina ägare, utan snarare ett redskap i samhällets tjänst. OECD ger i sina riktlinjer för internationella företag uttryck för en likartad uppfattning.

”Through international direct investment; MNEs were known to bring sub- stantial benefits to home and host countries by contributing to an efficient use of capital, technology and human resources between countries. MNEs could thus fulfill an important role in promoting economic and social wel- fare. 150

Budskapet innebär en stark påverkan då företagen ges en sorts officiell status, man har en viktig roll att spela i samhället och i det perspektivet kan det ganska raskt förstås att kraven på det enskilda företaget, kommer att vara stort. Det som utsägs i framförallt V1, om att få genomföra de affärer man har behov av, an- tyder i sin tur att man bör anstränga sig, för att leva upp till förväntningarna, vid äventyr att man annars kanske inte får vara med och göra de affärer man säger sig ha behov av. Men samtidigt måste man också påpeka att V1 är mycket noga med att följa de begränsningar som följer av att organisationer som FN utfärdar sanktioner i olika sammanhang. Betonar man i stället den moraliska aspekten, så kan man inom vissa verksamhetsområden se att man inte uppfattar det som tillräckligt, att bara framstå som allmänt laglydig, utan man måste också göra troligt att man uppfyller de högt ställda krav och förväntningar som i allmänhet finns på verksamheten. Advokater, läkare, revisorer m fl, är sådana verksamhe- ter eller yrken där det antas att man ställer högre krav än annars och som då måste framstå på detta sätt, för att kunna bedriva sina verksamheter.

”Most groups that refer to themselves as professional have a code of ethics. Although the individual provisions may differ, all codes generally require that the members maintain a higher standard of conduct than called for by the law”151

För att skapa det nödvändiga förtroendet hos den allmänhet man betjänar framstår etiska regler som en naturlig del av dessa yrkesutövares verksamhet. Reglerna utformas av de egna intresseorganisationerna som också övervakar att de efterlevs, för att medlemmarna ska bedriva sin verksamheter på ett sätt som lever upp till och respekterar kraven från omgivningen. Företag inom den finan- siella sektorn har kommit till samma slutsats och finner ett motsvarande behov av att reglera sin verksamhet för att skapa och upprätthålla, ett förtroende gent- emot allmänheten.

150 _{The OECD Guidelines for Multinational Enterprises, 1994:11-2.} 151 _{Backof & Martin 1991:99.}

”Värdepappersrörelsen liksom valutahandeln i banker, värdepappersbolag och fondbolag har en central roll i en väl fungerande kapitalmarknad. Handeln med värdepapper, valutor och andra finansiella instrument vilar bl a på den grunden att inte bara de som deltar i handeln utan också all- mänheten skall känna förtroende för marknadens sätt att fungera.”152

I allmänhet är inte företagens situation särskilt avvikande från vad som sägs om enskilda yrkesgrupper och enskilda branscher, den som inte framstår som en godkänd aktör kan nog känna igen sig och uppleva motsvarande svårigheter. Skälet till att företagen inte själva utformat regler för ett gemensamt uppträ- dande, bottnar nog ytterst i att man helt enkelt saknar kompetens för den typen av insatser, samtidigt som det krävs rätt stora resurser för att bedriva projekt av detta slag. Intresse saknas inte för gemensamma spelregler, särskilt inte på den internationella arenan, eftersom det underlättar för företagen om man inte har alltför många olika kulturer att anpassa sig till. På andra områden framstår det emellertid som om stat och överstatliga organisationer i stället måste framtvinga olika lösningar, för att skydda sig mot företagen och deras beteenden. Euro- peiska unionen (EU), har till skillnad från de internationella organisationerna, vittgående maktbefogenheter inom vissa områden och särskilt på det konkur- rensbegränsande området. Romfördragets Artikel 3f stadgar entydigt vilka för- hållanden man skall verka för.

”... upprätthållandet av en ordning som säkerställer att konkurrensen inom den gemensamma marknaden inte snedvrids, ...”153

De ekonomiska maktbefogenheterna är betydande och man har omfattande befo- genheter när man granskar misstänkta företag. Motsvarande situation finns för alla företag som är registrerade på en fondbörs. Där det ställs krav på hur man skall uppträda, samtidigt som de sanktioner som finns kan innebära stora bötes- belopp eller i grava fall även en avregistrering av företaget. Det kan också före- ligga situationer där företagen har ett direkt egenintresse av olika regleringar, som när man på det internationella planet betonar vikten av frihandel och väl- komnar alla initiativ som underlättar för företagen och inte minst ökar deras möjligheter att verka på fler marknader än tidigare.