Skapandet av värderingar – ett individ-perspektiv

perspektiv

För de flesta människor är skapandet av värderingar snarast en fråga om att tillägna sig, vad som av olika skäl kan befinnas vara rimligt, mer sällan en fråga om en mer utvecklad tankeprocess.

”Det är sällan som människor själva kommer fram till sina värderingar efter egna överväganden och på grundval av mera självständiga bedömningar,

67 _{Filosofilexikonet 1991:143} 68 _{Nationalencyklopedin 1991:627.}

69 _{Oxford Reference Online. Oxford University Press.Stockholm University.17 April 2006.}

Signerad artikel av Prof. R. S. Downie"ethics and morality".

barn gör det aldrig. Värderingar internaliseras i de miljöer eller sociala sammanhang där människor har sin hemvist och gärning.”71

I framförallt tidiga år, där dialog och kritisk reflektion kanske inte är något av de främsta kännetecknen, antas processen bestå i att vi anpassar oss till den närmaste omgivningen. De grundläggande normer och värderingar (koder) som vi då tillägnar oss, skapas i första hand genom att vi tar till oss det som finns i vår omedelbara omgivning. Här är familj, vänner och skola betydelsefulla in- slag, för att senare i takt med att utvecklingen går framåt även omfatta samhället i övrigt. Den bredare sociala gemenskap som följer av att vi i ökad grad förmår integrera oss i den omgivande miljön. I senare skeden påverkas vi även av kultu- rella, politiska och religiösa inslag. Enligt detta synsätt antas således den upp- sättning normer och värderingar som vi internaliserar snarare ha sitt ursprung i den närmaste omgivningen, än i kritiska tankar kring ett eget förhållningssätt. Några tänkbara aktörer och områden som kan ha ett inflytande på våra uppfatt- ningar och som sannolikt är gemensamma för de flesta, framgår av figur 1.

Vänner Familj Samhället Religion Intresseorga- nisationer INDIVIDEN Ideologi Skola Företag

Figur 1. Några tänkbara källor för normer och värderingar

I takt med att vi växer upp sker det en successiv utveckling och det är utifrån den här typen av processer som man försöker förklara individens moraliska ut- veckling. Den fortsatta beskrivningen utgår i stora drag från en moralutveck- lingsteori som lagts fram av forskaren och beteendevetaren Lawrence Kohlberg och som i senare skeden, tillsammans med en rad andra forskare, främst Anne

71 _{Daun 1994:28.}

Colby72_{, utvecklats till ett väl beprövat instrument, som utifrån den enskilde in-}

dividens förmåga att resonera kring olika etiska frågeställningar, försöker fast- ställa den moraliska utvecklingsnivå som individen befinner sig på. I stora drag en process som kan beskrivas som en utveckling på tre olika nivåer och där varje nivå innehåller två steg. Där i princip utvecklingen från relativt tidig ungdom till vuxenlivet täcks in.

På den första nivån (preconventional level) karaktäriseras vi av ett relativt naivt synsätt, som i hög grad centreras kring den egna personen och den egna nyttan. Ett isolerat synsätt som tar ringa eller ingen hänsyn till vare sig andra individer eller vad som finns i omgivningen.

”Individuals at the preconventional level have not yet come to really under- stand and uphold socially shared moral norms and expectations.”73

När man når den andra nivån (conventional level) har man som regel genomgått en process som gör att man kan se klara fördelar med en uppsättning regler som delas av flertalet och inte enbart av en själv, samtidigt som synsättet inte längre är lika präglat av ett snävt egenintresse. Nu är man snarare beredd att dela de gemensamma värderingar och normer som finns i samhället, samtidigt som man är villig att även se till andras nytta, man börjar se uppenbara fördelar med en gemensam uppsättning värderingar.

”... morality consists of socially shared systems of moral rules, roles, and norms.”74

Den tredje nivån (postconventional level) innebär att man nått den högsta nivån i processen och medför att man är mer eller mindre autonom i sitt hållningssätt och inte längre tar till sig normer och värderingar helt okritiskt. På denna nivå accepterar man inte samhällets regler, utan att först ha prövat och värderat de principer som ligger till grund för reglerna. Först när de underliggande prin- ciperna accepterats, är man i allmänhet beredd att låta sig vägledas av samhällets regelverk.

”... understand and generally accept society’s rules, but acceptance of so- ciety’s roles is based on formulating and accepting the general moral prin- ciples that underlies these rules.”75

72 _{Colby & Kohlberg 1987.} 73 _{Colby & Kohlberg 1987:16.} 74 _{a.a. s. 16.}

Flertalet människor når som regel inte längre än till den andra nivån och det är i de allra flesta fall förenat med stora insatser för att komma vidare, framförallt att nå de sista stegen på den högsta nivån. Men redan en förflyttning inom en nivå kan innebära stora skillnader och det är inte helt oväsentligt om man befinner sig på det första eller andra steget inom en nivå. Särskilt inte, om det visar sig, att man i vuxenlivet som regel förblir på den nivå som man når strax efter tonåren och att det sedan inte sker någon utveckling av det moraliska förhållningssättet därefter.

”Huvudtendensen hos de vuxna är stillastående, men med vissa förändringar såväl till högre stadier som tillbakagång till lägre.”76

Det finns emellertid tecken på att denna stagnation kan påverkas rent allmänt och att det finns goda möjligheter till en utveckling. Vilket kan ske genom konti- nuerlig träning i lösandet av konstruerade, etiskt problematiska situationer. Där verkliga konflikter kan efterliknas i s k moraliska dilemman och där varje dilemma konstrueras utifrån flera etiskt problematiska dimensioner, som i varje del kräver ett aktivt ställningstagande för eller emot. Fallet Heinz är ett sådant dilemma, väl känt och flitigt använt i olika undersökningar.

“In Europe, a woman was near death from a special kind of cancer. There was one drug that the doctors thought might save her. It was a form of ra- dium that a druggist in the same town had recently discovered. The drug was expensive to make, but the druggist was charging ten times what the drug cost him to make. He paid $400 for the radium and charged $4000 for a small dose of the drug. The sick woman’s husband, Heinz, went to every- one he knew to borrow the money and tried every legal means, but he could only get together about $2000, which is half of what it cost. He told the druggist that his wife was dying, and asked him to sell it cheaper or let him pay later. But the druggist said,”No, I discovered the drug and I’m going to make money from it.” So having tried every legal means, Heinz gets des- perate and considers breaking into the man’s store to steal the drug for his wife.”77

Arbetet med att fastställa en individs moraliska mognadsnivå går till på så sätt att respondenten får ta ställning till huruvida Heinz skall stjäla medicinen eller ej och redogöra för hur den kommer fram till sitt ställningstagande samt grunderna för det. Ett liknande förfaringssätt kan även användas när man vill utveckla redan befintliga färdigheter på det etiska området. Kontinuerlig exponering mot etiska dilemman antas skapa en känslighet för den etiska dimensionen, samtidigt

76 _{Bergling 1982:46.}

som träningen i att lösa de problem som ställs upp, antas medföra en utveckling mot högre etiska mognadsnivåer.

”Det är också bearbetningen av denna typ av moraliska problem, som visat sig kunna stimulera till successivt högre former av moralisk mognad.”78

Utvecklingsprocessen kan också styras så att man anpassar den etiska proble- matiken till att särskilt hantera dilemman på det ekonomiska området och även anpassa dem direkt till förhållandena i enskilda företag.