Varför har man regler

Sett ur ett praktiskt perspektiv kan man dela in synen på regler i två skilda och tämligen motstående perspektiv, som i stora drag speglar den empiriskt givna uppfattningen. I det ena perspektivet, som kan betecknas som ett minimalistiskt synsätt, är man inte präglad av något uttalat etiskt tänkande, utan i huvudsak handlar det om att skydda företaget mot oegentligheter från de anställdas sida och reglerna är förbjudande till sin karaktär. I stället för att tala om varför det ligger ett värde i att följa de lagar som finns, så riktar man i först hand in sig på att tala om vad de förbjuder. Det finns flera skäl till varför man särskilt pekar ut vad som är förbjudet, dels för att man i det minimalistiska perspektivet därmed tycker att man gjort vad som kan förväntas, men framförallt för att man inte kommit särskilt långt i sin utveckling. I fallet (F3) framträder en delvis annor- lunda sida av skyddsaspekten, när man främst betonar kommersiella grunder som avgörande och ser ett betydande värde i att kunna framstå som ett företag där etiken värderas högt. Som varande ett finansiellt företag prioriterar man sitt rykte som en pålitlig aktör på marknaden. Samtidigt som det kan ses tecken som innebär att man känner sig tvingad att leva upp till krav som reses från olika håll och även om definitionen inte är exakt densamma, så framträder tydliga drag av ett minimalistiskt perspektiv. Hade däremot förhållandena varit mer som de amerikanska, hade det sannolikt varit en betoning på skyddandet av den egna organisationen, utifrån en legalistiskt perspektiv.

”Ethical codes exist, in part, because corporations are held legally account- able for the actions of their employees.”136

Skillnaden är minimal, men för amerikanska företag finns det goda skäl att kunna påvisa att man faktiskt informerat de anställda om vad som inte är tillåtet, eftersom det kan medföra att företaget undgår straffansvar. Vilket ligger i linje med den minimalistiska nivåns tänkande att inte göra mer än vad som förväntas.

”... the codes seem preoccupied with following laws. While ethical codes should promote law-abiding behavior, it appears that they are preoccupied with law enforcement and self-defense and often do not rise above this pla-

136 _{Stevens 1994:64.}

teau to successfully articulate the values, beliefs, and precepts of a desirable corporate culture.”137

I det andra fallet kan man skönja ett maximalistiskt perspektiv som tar sikte på att formulera och införa värderingar (snarare än regler) för att utveckla och höja den etiska medvetenheten. Skapa förutsättningar som leder till ett självständigt tänkande, i stället för ett strikt regelefterföljande. Den etiska medvetenheten förutsätts vara god och ingå som en naturlig del i verksamheten. Några tvivelak- tiga situationer ska inte behöva inträffa då problem ska upptäckas och hanteras på ett mycket tidigt stadium. Hamnar man, mot förmodan, i en besvärlig situa- tion så ska man vara så väl förberedd, att man utan minsta problem även kan hantera det helt oväntade. En god representant för detta perspektiv är F2, som, förutom sina ansträngningar att skapa ett gott etiskt förhållningssätt, klart uttalat att en hög moral är ett grundläggande inslag i företagets affärsidé. Vidare så prioriterar man ett förståelseinriktat perspektiv, som innebär att man bara uttalar ett antal allmänt hållna intentioner, till ledning för den enskildes eget tänkande. Varje medarbetare förutsätts ha så god kapacitet på det etiska området att den på egen hand klarar av att fastställa beslutsalternativen, utan att behöva vara om- gärdad av ett detaljerat regelverk.

Ser man till reglernas syfte och utformning, ligger en betraktelse utifrån den modell som The Measurement of Moral Judgment bygger på, närmare till hands. I stora drag räcker en indelning efter tre nivåer, där de maximala och minimala perspektiven, kompletteras med en mellangrupp. I ett andra steg kan följandet av lag fortfarande ses som centralt men av andra skäl, då man förstår innebörden av och fördelarna med att ha ett gemensamt regelverk för alla berörda. Egenintresset är inte längre lika snävt även om skyddsaspekten och omsorgen om den egna situationen är påtaglig. Ett annat karakteristikum för mellannivån är att man inte riktigt vet vilket ben man skall stå på, man befinner sig i ett sorts jämviktstillstånd, men kan hela tiden tippa över åt endera hållet. Det är svårt att släppa banden med den första nivån, som i många stycken är relativt bekväm och inte ställer några större krav, samtidigt är den trygg i sitt enkla regelefterföljande. Gör bara vad du blir tillsagd, så är allt som de ska vara. Lika svårt kan det vara att ta steget upp till den tredje nivån, våga släppa taget och göra något som åtminstone vid en hastig anblick kan uppfattas som helt annor- lunda, med allt vad det innebär av krav och osäkerhet. Sett över hela materialet är skyddsaspekten framträdande i V1 och F5 där man tydligt betonar laglydnad, samt att regler är till för att följas. Samtidigt så skiljer sig de här fallen tydligt från ett minimalistiskt perspektiv i det att det finns betydande och tydliga inslag av förståelseinriktad karaktär, som inte är kännetecknande för de lägre nivåerna. Vad som ligger i linje med andra undersökningar och som även är tydligt i V1

och F5 är att man visar stort intresse för att peka ut en rad olika inslag som kan leda till intressekonflikter, olika beteenden som under vissa omständigheter kan innebära skada för företaget och följaktligen ej är tillåtna, om inte direkt för- bjudna.

”... the policies regarding conflict of interest receive significantly more at- tention than other policy areas: they are discussed in detail three times as often as any other area and are emphasized about twice as often.”138

I V1 är man därutöver noga med att betona vikten av att följa de regler som anges av organisationer på det internationella planet. Oavsett vilken utgångs- punkt man än har, så finns det starka ekonomiska skäl som talar för att man måste vara uppmärksam på vad man gör eller inte gör. I det internationella perspektivet kan inget företag bortse från EU:s konkurrenslagstiftning, särskilt inte de påföljder som kan komma ifråga om man bryter mot bestämmelserna. Här har företagen mycket goda skäl när det gäller att vara uppmärksam på sitt eget beteende.

”Av de konkurrensärenden som EU hittills avgjort har TetraPak fått den klart största boten bland svenska företag; ca 725 miljoner kr för missbruk av dominerade ställning.”139

Ett annat inslag som betonades i det teoretiska avsnittet och som även utgör ett starkt skäl till ha att ha regler, är att individen antas ta intryck av sin omgivning och utifrån de intrycken formulera sitt eget förhållningssätt. För företagen ter det sig då av stor vikt att klart och tydligt visa på vilka förutsättningar som gäller i den egna organisationen såväl som i de sammanhang som man verkar i. Givet att individen i allmänhet fungerar på detta sätt, så bör företagen överväga hur man ska hantera de här egenskaperna. Det gäller att upprätthålla rätt sorts tänkande i varje enskilt sammanhang, konkurrens finns och står inte det ”rätta” synsättet starkt finns en uppenbar risk att andra synsätt kan ta över.

”Many forces are inculcated in the individual by education and training; and many of them accrue through absorption, as it were, from the environ- ment - by limitation or emulation, and perhaps also in the negative form of absence from concrete experience.”140

De särskilda förhållanden som råder måste således kommuniceras tydligt till individen, så att ingen tvekan råder om vilken kod som gäller, när man handlar i företagets intresse.

138 _{Cressey & Moore 1983:58.} 139 _{Affärsvärlden 13/96:11.} 140 _{Barnard 1938:262.}