Etiska och samhälleliga aspekter

Avslutningsvis är det viktigt att beakta om etiska- eller samhälleliga aspekter påverkats av vår studies. I denna studie syftar vi dock inte att undersöka något som har en större påverkan på samhället som exempelvis hållbarhet och arbetsmarknaden. Eftersom denna studie undersöker frivillig konsumtion av sport och vad som påverkar val av plats för att se en hemmamatch har studien ingen större samhällelig påverkan.

Däremot om Skellefteå AIK väljer att använda sig av denna studies resultat och arbetar med att förstärka de huvudsakliga faktorer som påverkar beslutet av att se en hemmamatch i arenan finns en viss samhällelig påverkan. Om Skellefteå AIK arbetar med att förstärka atmosfären och de sociala aspekterna kan åskådares uppfattning om upplevelsen av att se en hemmamatch i Skellefteå Kraft Arena förändras. Detta skulle i så fall kunna leda till en förändring i åskådares beteende. Resultatet av denna studie har därför ingen större konsekvens för samhället i sin helhet utan har istället betydelse för sportorganisationer inom SHL. Studien har även följt de etiska aspekterna som diskuterats i 4.7. Den utförda studien har inte påverkat respondenterna negativt då alla svar behandlats anonymt och konfidentiellt samt att studien varit frivillig. Däremot om vi hade fått utföra studien igen hade inte åskådare under 18 år fått delta i undersökningen då det kan anses som oetiskt att utföra en undersökning med minderåriga.

82

8. Sanningskriterier

I studiens sista kapitel diskuteras sanningskriterier gällande reliabilitet, validitet och generaliserbarhet för att kunna argumentera för studiens tillförlitlighet och trovärdighet. De valda sanningskriterierna är i enlighet med vad som brukar användas som sanningskriterier i kvantitativa studier.

8.1 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om ett resultat från en undersökning skulle bli samma om undersökningen skulle utföras ytterligare en gång eller om resultatet påverkats av tillfälligheter och skulle bli annorlunda om studien utfördes igen. Reliabilitet handlar även om samma resultat skulle ha uppnåtts om andra forskare utförde studien samt om det finns en tydlighet i hur studien dragit slutsatser utifrån det empiriska materialet. Detta beror därför på hur en studie har konstruerats samt om frågornas tillförlitlighet. Reliabilitet handlar därmed om vilken tillförlitlighet en studie har, om rätt mätningar utförts samt om rätt mått och indikatorer använts utifrån det studien ämnar att studera (Bryman & Bell, 2017, s. 68).

För den utförda studien anser vi att resultatet skulle bli samma om studien utfördes ytterligare en gång baserat på att urvalet fortsatt skulle vara åskådare till Skellefteå AIK som en enkät skickas ut till. Detta eftersom vi upplever att vårt resultat går att generalisera till samtliga åskådare för Skellefteå AIK, trots ett icke-sannolikhetsurval. Vi tror därför att det bör vara samma huvudsakliga faktorer som påverkar respektive val av plats för att se en av Skellefteå AIK:s hemmamatcher. På samma sätt menar vi på att om andra forskare skulle utföra samma studie att samma resultat bör uppnås givet att urvalet fortsatt är åskådare till Skellefteå AIK. Vi tror dock att reliabiliteten hade kunnat bli ännu högre om det varit möjligt att göra ett sannolikhetsurval då det hade bidragit till större möjligheter att uppnå ett representativt urval än vid icke-sannolikhetsurval. Det är dock viktigt att påpeka att om samma studie utförts på ett annat lag i SHL skulle det finnas en möjlighet att det är andra huvudsakliga faktorer som påverkar valet av att se en hemmamatch. Reliabiliteten skulle därför kunna vara lägre om studien utförts med samma faktorer mot ett annat lags åskådare än om samma studie utförs igen mot Skellefteå AIK:s åskådare.

Reliabilitet handlar även om replikerbarhet, vilket handlar om att en studie ska vara upprepbar och gå att utföra på samma sätt vid ett annat tillfälle. Replikerbarhet kan uppnås genom att de som utfört en studie motiverar sina val av metod samt motiverar hur studien utförts. Detta bör göras för att säkerställa att de som ska utföra studien vid ett annat tillfälle har kunskap om hur det ska utföras för att få samma resultat (Bryman & Bell, 2017, s. 68). Vi anser att det för den utförda studien finns en replikerbarhet då vi genomgående motiverat de val vi gjort, motiverat val av metod samt motiverat utformning av enkätfrågorna tydligt vilket gör att studien enkelt skulle kunna utföras igen.

8.2 Validitet

Validitet handlar om hur väl en studie mätt och uppnått det som studien avsett att undersöka samt om de slutsatser som genererats ur en studie är korrekta och rimliga (Bryman & Bell, 2017, s. 69). Validitet handlar därför om de indikatorer och mått som används i en studie mäter det som en studie har som mål att undersöka (Bryman & Bell, 2017, s. 176).

83 För denna studie kan detta kopplas till om de frågor som studiens enkät ställt mäter och är lämpliga för att undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar åskådarens beslut av val av plats. För den utförda studien anser vi att det finns en validitet då de frågor som återfinns i enkäten baserades utifrån faktorer som identifierats ur tidigare forskning. Faktorerna i enkäten var delvis faktorer som tidigare visat sig ha en påverkan på beslutet av att se en match på plats i en arena. I enkäten hade vi också med faktorer från tidigare studier som undersökt vilka faktorer och fördelar som en konsument får vid användandet av streamingtjänster i andra industrier.

Vi anser därför att de frågor som ställts i enkäten varit lämpliga för att kunna besvara studiens frågeställning och för att kunna uppnå trovärdiga slutsatser. De slutsatser som studien kommit fram till är relevanta utifrån studiens frågeställning. Då studie hade som mål att undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar åskådarens beslut av val av plats för att se en hemmamatch valde vi att testa ett antal faktorer vi sett att tidigare studier använt. Enkätfrågorna därför noggrant bearbetade för att säkerställa att de var relevanta för att kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Vi anser därför att det finns en tillförlitlighet och trovärdighet i att studien mätt det som avsetts att mäta genom att ställa lämpliga enkätfrågor. Detta möjliggjorde att en trovärdig analys av den insamlade datan kunde ske samt till trovärdiga slutsatser. Vi anser också att det finns en validitet i den utförda studien eftersom vi genomgående motiverat samtliga val som gjorts. Slutligen anser vi att en validitet kunnat uppnås då vi i den mån det är möjligt använts oss av mer än en referens på de faktorer som studien velat undersöka hur de påverkar valet av plats. Anledningen var då vi ansåg att trovärdigheten stärktes om flertalet tidigare studier visat på samma betydelse av en viss faktor.

8.3 Generaliserbarhet

Generaliserbarhet handlar om i vilken utsträckning en studies resultat kan generaliseras till en population, andra grupper eller andra situationer än till de som varit en del av studiens undersökning. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att studien har ett representativt urval (Bryman & Bell, 2017, s. 180). Det är vanligast att kunna uppnå ett generaliserbart resultat om ett sannolikhetsurval används men kan även möjligt att uppnå vid icke-sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2017, s. 180). I denna studie genomfördes dock ett icke-sannolikhetsurval. Då enkäten innehöll öppningsfrågor om åskådarens ålder, kön samt besöksfrekvenser på de olika platserna anser vi att ett representativt urval uppnåtts. Anledningen till att vi anser detta är vi haft en jämn fördelning av respondenter mellan de olika grupperna beroende på ålder, kön och besöksfrekvenser. Vi tror dock att detta hade kunnat förbättras om vi genomfört ett sannolikhetsurval. För denna studie upplever vi att studiens resultat är generaliserbart på Skellefteå AIK:s åskådare då vi upplevt att vi fick ett representativt urval. Anledningen till detta år då vi fått en spridning i hur respondenter värderat de olika faktorerna men även då vi fått in en bredd av respondenter i olika åldrar, kön samt som har olika besöksfrekvenser på de olika platserna. Önskvärt hade dock varit att studien fått en högre svarsfrekvens för att kunna stärka generaliserbarheten. Vi anser därför att resultatet bör kunna generaliseras till rampopulationen för Skellefteå AIK och att det bör vara samma huvudsakliga faktorer som påverkar respektive val av plats för att se en av Skellefteå AIK:s hemmamatcher. Det är dock svårt att uttala sig om hur generaliserbart resultatet är för hela populationen som är alla åskådare till matcher i SHL. Anledningen till är då vi undersökt ett lag samt haft ett icke-sannolikhetsurval. Om vi hade velat generalisera studiens resultat till samtliga åskådare i SHL hade vi behövt utföra ett sannolikhetsurval där enkäten skickats ut till åskådare för fler lag.

84

Referenslista

Abrams, D. & Hogg, M.A. (1988). Comments on the motivational status of self-esteem in social identity and intergroup discrimination. European Journal of Social Psychology, 18 (4), 317–334.

Aftonbladet. (2017). Wennerholm om publikfiaskot: får vänja oss.

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/Wwrxa/wennerholm-om-publikfiaskot-far-vanja-oss. [Hämtad 2020-02-03].

Aftonbladet. (2019). Redhawks hårda kamp om publiken: ”Skapar barndomsminnen”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/zG3lE9/redhawks-harda-kamp-om-publiken-skapar-barndomsminnen. [Hämtad 2020-02-03].

Amiot, C., Sansfacon. S., & Louis, W. (2013). Uncovering hockey fans' motivations behind their derogatory behaviors and how these motives predict psychological well-being and quality of social identity. Psychology of Sport & Exercise, 14 (3), 379-388. Ashforth, B. & Mael, F. (1989). Social Identity Theory And The Organization. The

Academy of Management Review, 14 (1), 20-39.

Baimbridge, M,. Cameron, S., & Dawson, P. (1996). Satellite television and the demand for football: A whole new ball game. Scottish Journal of Political Economy, 43 (3), 317-333.

Bauer, H.H., Sauer, N.E., & Exler, S. (2005). The loyalty of German soccer fans: Does a team’s brand image matter? International Journal of Sports Marketing and Sponsorship, 7 (1), 14–22.

Bee, C. & Havitz, M. (2010). Exploring the relationship between involvement, fan attraction, psychological commitment and behavioral loyalty in a sports spectator context.

International Journal of Sports and Marketing, 11 (2), 37-54.

Billing, H. (2020). Intervju med Skellefteå AIK:s marknadschef om samarbete. [Intervju]. (Personlig kommunikation, 2020-02-11).

Biscaia, R. (2015). Spectators’ experiences at the sport and entertainment facility: The key for increasing attendance over the season. Sport & Entertainment Review, 1(2), 57– 64.

Borland, J., & Macdonald, R. (2003). Demand for sport. Oxford Review Of Economic

Policy, 19 (4), 478–502.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e upplagan. Stockholm: Liber AB.

Buffington, D. (2017). You’ll never watch alone: media and community in the sports bar.

85 Chen, Y-M., Liu, H-H., & Chiu, Y-C. (2017). Customer benefits and value creation in streaming services marketing: a managerial cognitive capability approach. Psychology &

Marketing, 34 (12), 1101-1108.

C More. (2020). Vanliga frågor. https://www.cmore.se/artiklar/vanliga-fragor/?p=8. [Hämtad 2020-01-31].

Cunningham, G. & Kwon, H. (2003). The Theory of Planned Behaviour and Intentions to Attend a Sport Event. Sport Management Review, 6 (2), 127-145.

Dale, B., Van Iwaarden, J., van der Wiele, T., & Williams, R. (2005). Service improvement in a sports environment: a study of spectator attendance. Managing service

quality: An international journal, 15 (5), 470-484.

Diemer, D. (2019). Fighting giants: using standard form contracts to protect the industry outsider. Information & Communications Technology Law, 28 (3), 335–360.

Eastman, S. & Land, A.M. (1997). The best of both worlds: Sport fans find good seats at the bar. Journal of sport and social issues, 21 (2), 156-178.

Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

EY. (2019). Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2018/2019. [PDF-fil]. Tillgänglig via:

https://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/Hur_mar_svensk_elithockey_2019/$FIL E/B19016se-Hockeysrapporten_final.pdf. [Hämtad 2020-03-02].

Fernandes, T. & Guerra, J. (2019). Drivers and deterrents of music streaming services purchase intentions. International Journal of Electronic Business, 15 (1), 21-42.

Field, A. (2018). Discovering statistics using IBM SPSS statistics. 5:e upplagan. London: SAGE Publications Ltd.

Fornell, C. & Wernerfelt, B. (1987). Defensive marketing strategy by customer complaint management: a theoretical analysis. Journal of Marketing Research, 24(4), 337-347. Forrest, D. & Simmons, R. (2006). New issues in attendance demand: The case of the English Football league. Journal of sports economics, 7 (3), 247-266.

Funk, D.C., Ridinger, L.L., & Moorman, A.M. (2004). Exploring Origins of Involvement: Understanding the Relationship Between Consumer Motives and Involvement with Professional Sport Teams, Leisure Sciences, 26 (1), 35-61.

Gallagher, D., O’Connor, C., & Gilmore, A. (2016). An exploratory examination of the strategic direction of the Gaelic Athletic Association via the application of sports marketing segmentation bases. Marketing Intelligence & Planning, 34(2), 203–222. Grant, A. & Graeme, R. (2008). Does television crowd out spectators?: New evidence from the Scottish Premier League. Journal of Sports Economics, 9 (6), 592-605.

86 Guschwan, M. (2016). Broadcast media: live and in-person. Soccer and society, 17 (3), 332-350.

Hightower, R., Brady, M. K., & Baker, T. L. (2002). Investigating the

role of the physical environment in hedonic service consumption: An exploratory study of sporting events. Journal of Business Research, 55 (9), 697–707.

Hogg, M.A. (1995). Social identity theory. I: T. Manstead & M. Hewstone (Eds.). The Blackwell encyclopedia of social psychology. 1:a upplagan. Oxford: Blackwell. ss.555-560.

Holt, D.B. (1995). How consumers consume: A typology of consumption practices. The

Journal of Consumer Research, 22 (1), 1–16.

Horbel, C., Popp, B., Woratschek, H., & Wilson, B. (2016). How context shapes value co-creation: spectator experience of sport events. The Service Industries Journal. 2016. 36 (11-12), 510-531.

Hutchins, B. (2014). Sport on the move: The unfolding impact of mobile communications on the media sport content. Journal of Sport & Social Issues, 38 (6), 509-527.

James, J. & Kolbe, R. (2000). An identification and examination of influences that shape the creation of a professional team fan. International Journal of Sports Marketing &

Sponsorship. 2 (1), 14–28.

Kariyawasam., K. & Tsai, M. (2017). Copyright and live streaming of sports broadcasting, International Review of Law, Computers & Technology, 31 (3), 265-288. Karjaluoto, H., Munnukka, J., & Salmi, M. (2016). How do brand personality , identification and relationship length drive loyalty in sports? Journal of Service Theory

and Practice. 26 (1), 50-71.

Konkurrensverket. (2012). En analys av marknaden för rörlig bild. [PDF-fil]. Tillgänglig via:

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/aktuellt/nyheter/rorlig-bild---analys.pdf. [Hämtad 2020-02-03].

Konus, U., Neslin, S., & Verhoef, P. (2013). The effect of search channel elimination on purchase incidence, order size and channel choice. International Journal of research in

Marketing, 31 (1), 49-64.

Lee, H-W., Gipson, C,. & Barnhill, C. (2017). Experience of spectator flow and perceived stadium atmosphere: Moderating role of team identification. Sport Marketing Quarterly. 26(2), 87–98.

Lindholm, J. (2019). The Netflix-ication of Sports broadcasting. The international Sports

Law Journal, 18 (3-4), 99-101.

Mediavision. (2018). Streaming i Sverige växer så det knakar.

https://www.mediavision.se/mediavision-streaming-i-sverige-vaxer-sa-det-knakar/. [Hämtad 2020-03-02].

87

Mediavision. (2019). Nu 10 miljoner streamingabonnemang i Norden.

https://www.mediavision.se/nu-10-miljoner-streamingabonnemang-i-norden/. [Hämtad 2020-03-02].

Paul, R.J. (2003), Variations in NHL attendance: the impact of violence, scoring and regional rivalries. American Journal of Economics and Society, 62 (2), 346-364.

Robinson, L. (2006). Customer Expectations of Sport Organisations. European Sport

Management Quarterly, 6 (1), 67–84.

Rundh, B. & Gottfridsson, P. (2015). Delivering sports events: the arena concept in sports from a network perspective. Journal of Business & Industrial Marketing. 30 (7), 785– 794.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research Methods for Business

Students. 7:e upplagan. Harlow: Pearson Education Limited.

SHL. (u.å.,). Så spelas SHL.https://www.shl.se/om-shl/sa-spelas-shl. [Hämtad 2020-03-02].

SHL. (2017). C More säkrar historiskt avtal med SHL.

https://www.shl.se/artikel/c8xpait9p-403dd/c-more-sakrar-historiskt-avtal-med-shl. [Hämtad 2020-01-31].

SHL. (2020). Publiksnittet ökar i SHL-arenorna.

https://www.shl.se/artikel/lgmoak372-403dd/publiksnittet-okar-i-shl-arenorna. [Hämtad 2020-02-03].

Skellefteå AIK. (2019). Skellefteå AIK årsredovisning 2018/2019. [PDF-fil]. Tillgänglig via:https://cdn.ramses.nu/files/saik1_saik/Medlem/skeaik_arsredovisning_18_19_NY_L OW.pdf. [Hämtad 2020-01-31].

Skellefteå AIK. (2020). Föreningen: Historik/Meriter.

https://www.skellefteaaik.se/foreningen/historik-meriter. [Hämtad 2020-01-31].

Smith, A C.T. & Stewart, B. (2007). The travelling fan: Understanding the mechanism of sports fan consumption in a sport tourism setting. Journal of Sport and Tourism, 12 (3-4), 155-181.

Tajfel, H. (1978). Social categorization, social identity and social comparison. I H. Tajfel (Eds). Differentiation between social groups. 1:a upplagan. London: Academic Press. ss. 61–76.

Tajfel, H. (1981). Human groups and social categories. 1:a upplagan. Cambridge: Cambridge University Press.

88 Turner, J.C. (1982). Towards a cognitive redefinition of the social group. I H. Tajfel, (Eds). Social identity and intergroup relations. 1:a upplagan. London: Cambridge University Press. ss.15-40.

Turner, P. (2007). The impact of technology on the supply of Sports broadcasting.

European Sport Management Quarterly, 7 (4), 337-360.

Uhrich, S. & Benkenstein, M. (2010). Sport stadium atmosphere: Formative and reflective indicators for operationalizing the construct. Journal of Sport Management, 24 (2), 211–237.

Van Leeuwen, L,. Quick, S., & and Daniel. K. (2002). The Sport Spectator Satisfaction Model: A Conceptual Framework for Understanding the Satisfaction of Spectators. Sport

Management Review, 5 (2), 99–128.

Wakefield, K.L. & Sloan, H. J. (1995). The effects of team loyalty and selected stadium factors on spectator attendance. Journal of Sport Management, 9 (2), 153–172.

Wakefield, K.L. & Blodgett, J.G. (1996). The effect of the servicescape on customers behavioral intentions in leisure service settings. Journal of Services Marketing, 10 (6), 45–61.

Wann, D.L., Brewer, K.R., & Royalty, J.L. (1999). Sport fan motivation: relationships with team identification and emotional reactions to sporting events. International Sports

Journal, 3, 8–18.

Weed, M. (2007). The pub as a virtual fandom venue: An alternative of being there?

Soccer and Society, 8 (2-3), 399-414.

Wlömert, N., & Papies, D. (2015). On demand streaming services and music industry revenues - Insights from Spotify market entry. International Journal of Research in

Marketing, 33 (2), 314-327.

Yang, X., Mao, H., & Peracchio, L. (2013). It is not whether you win or lose, it is how you play the game? The role of process and outcome in experience consumption. Journal

89