Utformning av enkät

Utskicket av enkäten inleddes med en kort introduktion i form av ett följebrev. Syftet med studien nämndes och varför enkäten genomförs. Vi nämnde även i följebrevet information om enkätens utformning och hur lång tid enkäten tar att besvara. Enligt Bryman & Bell (2017, s. 156) bör respondenter bli uppmärksammade om hur informationen som samlas in ska analyseras samt hur personuppgifter kommer att hanteras. Enligt Bryman & Bell (2017, s. 163) bör även kontaktuppgifter till författarna lämnas om respondenterna har eventuella frågor om enkätens utformning och om studiens resultat. Bryman & Bell (2017, s. 163) menar även på att det är viktigt att nämna att en enkät är frivillig att genomföra, att information behandlas konfidentiellt och att

34 respondenterna får avbryta enkäten när de vill. Allt detta nämndes i det följebrev som följde med enkäten (se 4.5).

Enkätfrågor kan vara öppna eller slutna (Bryman & Bell, 2017, s. 253). Öppna frågor innebär att respondenterna har möjlighet att svara på enkätens frågor genom att inte ha färdiga svarsalternativ. En fördel med öppna frågor är därför att frågorna kan besvaras med respondentens egna ord (Bryman & Bell, 2017, s. 253). Nackdelar med öppna frågor är att det kan bli mer tidskrävande att analysera och avkoda svaren (Bryman & Bell, 2017, s. 254). Vid slutna frågor är svarsalternativen till en fråga fastställda med olika alternativ (Bryman & Bell, 2017, s. 253). Fördelar med slutna frågor är att det blir enklare att hantera och analysera den insamlade datan. Med slutna frågor blir det även enklare att jämföra svar mellan respondenter (Bryman & Bell, 2017, s. 255). Nackdelar med slutna frågor är dock att de minskar möjligheten för spontanitet i hur frågan besvaras samt att det finns en risk att svarsalternativen inte stämmer överens med det som respondenten vill svara (Bryman & Bell, 2017, s. 256). För att göra bearbetningen av datan mer effektiv och för att enklare kunna jämföra respondenternas svar har enkäten använt sig av enbart slutna frågor. Genom slutna frågor kommer det även bli enklare att identifiera skillnader mellan olika grupper beroende på exempelvis var de kollar på hockey alternativt baserat på ålder eller kön.

Utformningen av de slutna frågorna i enkäten har antingen baserats på flervalsalternativ eller med Likertskalor. Flervalsalternativ innebär att respondenterna har ett antal alternativ och kategorier att välja mellan och är lämpliga att använda när en respondent kan passa in i enbart en kategori (Saunders et al., 2016, s. 455). Enligt Saunders et al. (2016, s. 455) är det dock viktigt att kategorierna presenteras i en logisk ordning från det minsta alternativet till det största alternativet. I enkäten kommer det finnas frågor där respondenterna uppmanas besvara hur ofta de ser en match i en arena, hemma och på en restaurang eller i andra samlingslokaler. I dessa frågor har alternativen formulerats som aldrig, 1-4 gånger per säsong, 5-8 gånger per säsong, 9-12 gånger per säsong eller fler än 12 gånger per säsong. Enkäten har ett antal frågor med flervalsalternativ. Anledningen till detta är då vi anser att de är enkla och snabba att svara på samt att det i dessa frågor inte är nödvändigt att kunna välja mer än ett alternativ. En annan anledning till detta är för att få information på ett lätthanterligt sätt gällande exempelvis respondenternas ålder, kön och hur ofta en åskådare har besökt Skellefteå AIK:s hemmamatcher. Detta bekräftas även av Ejlertsson (2019, s. 96) som nämner att information blir enklare att analysera om det finns färdiga alternativ.

För att mäta respondenternas inställning till en faktor vill forskare kunna uppnå en rangordning mellan olika alternativ (Ejlertsson, 2019, s. 91). Med hjälp av Likertskalor uppmanas respondenter värdera vilken betydelse en viss företeelse eller faktor har (Bryman & Bell, 2017, s. 245). Vid användning av Likertskalor är det dock viktigt att respondenterna förstår vad de olika rangordningarna innebär (Bryman & Bell, 2017, s. 171). I studien ska respondenterna värdera vilken påverkan olika faktorer har på beslutet av val av plats. För att respondenterna ska förstå hur de ska värdera faktorerna har vi därför valt att beskriva alla siffror. Följande graderingar kommer att användas; 1 (har ingen betydelse alls), 2 (har en liten betydelse), 3 (har varken liten eller stor betydelse), 4 (har stor betydelse) och 5 (har mycket stor betydelse). Eftersom studien undersöker vilka huvudsakliga faktorer som påverkar åskådares beslut av val av plats är det av intresse att se hur respondenter värderar olika faktorer. Detta är även viktigt för att kunna identifiera om det är någon faktor som respondenter värderar som extra avgörande i beslut av plats.

35 Fråga 1, 2, 3, 5 och 6 är frågor med flervalsalternativ. Fråga 4 och 7 är frågor med Likertskalor där respondenter ska värdera vilken påverkan varje faktor har på deras beslut om val av plats (se appendix 1 & 2). Vi har valt att göra alla frågor obligatoriska vilket innebär att alla respondenter uppmanas besvara alla frågor. Då alla frågor gjorts som obligatoriska kommer vi även att kunna utesluta ett internt bortfall då ingen fråga kan lämnas obesvarad.

I enkäten som utformats finns frågor om respondentens kön och ålder vilket kan ses som bakgrunds- och öppningsfrågor. Anledningen till att frågor om ålder och kön tagits med är för att få bakgrundsdata om respondenten. Detta har även bidragit till att kunna säkerställa att urvalet varit representativt för att kunna generalisera resultatet (Ejlertsson, 2019, s. 92). Enligt Ejlertsson (2019, s. 92-93) är det fördelaktigt att ha frågor om ålder och kön för att kunna visa på eventuella skillnader mellan olika grupper. Eftersom vi inte innan enkäten vet något om respondenternas ålder och kön och vill ha ett generaliserbart resultat är dessa frågor viktiga. En annan anledning till att dessa frågor finns i enkäten är då tidigare forskning har visat på att ålder och kön kan ha en påverkan på vilka faktorer en åskådare värderar som viktiga (Funk et al., 2004, s. 38). Det är därför av intresse för denna studie att testa om de faktorer som åskådare värderar skiljer sig beroende på ålder och kön.

Utformningen av enkäten har skett utifrån tidigare studier och teorier som redovisas i den teoretiska referensramen, se kapitel 3. Vid utformningen av frågorna har vi varit kritiska och noggrant utvärderat varje fråga för att säkerställa att det finns en teorikoppling i frågorna och att de är relevanta för att besvara studiens frågeställning. För att tydliggöra detta har en tabell skapats där en koppling mellan teori, fråga, syfte och svarsalternativ i enkäten finns, se appendix 1.

4.4 Pilotstudie

Något som kan bidra med att minska bortfallet och öka svarsfrekvensen är att genomföra en pilotstudie. En pilotstudie är en testundersökning där de frågor som ska användas i en enkät testas på personer som har liknande egenskaper som de respondenter som studien ska undersöka (Ejlertsson, 2019, s. 99). Syftet med pilotstudier är att säkerställa att respondenterna uppfattar frågorna på samma sätt som de som utformat frågorna. Genom att göra en pilotstudie kan författarna till en studie få information om frågorna uppfattas på rätt sätt, om något svarsalternativ saknas alternativt om något svarsalternativ bör bytas ut. En pilotstudie möjliggör att korrigeringar kan göras innan enkäten skickas ut (Ejlertsson, 2019, s. 99).

En pilotstudie genomfördes där fem personer uppmanades besvara enkäten och ge återkoppling på enkätens frågor. Dessa valdes genom ett bekvämlighetsurval. Utifrån den återkoppling som respondenterna gett har ändringar utförts. En ändring som genomfördes var att lägga till svarsalternativ “aldrig” för fråga 3 då våra respondenter uppgav att detta saknades. Efter pilotstudien ändrades även definitionen av gradering 3 i Likertskalan. Denna byttes ut från “Har betydelse” och blev istället klassificerad som “Varken liten eller stor betydelse”. Vi kunde också utifrån pilotstudien se hur lång tid ungefär enkäten tog att besvara samt att övriga frågor var relevanta för vår studie.

36

4.5 Bortfall och Svarsfrekvens

Bortfall är en felkälla som kan uppstå i en studie och kan definieras som den andel av de respondenter i ett urval som inte besvarar enkäten helt eller delvis. Bortfall kan därför ha en påverkan på studiens resultat. Det är viktigt att forskare är medvetna om vilket bortfall som kan ske samt hur bortfallet ska hanteras (Bryman & Bell, 2017, s. 202). Ett större bortfall leder till en ökad risk att resultatet kan bli felaktig eller missvisande (Bryman & Bell, 2017, s. 240). Ett sätt att minska bortfall är att skicka ut påminnelser till respondenter som inte besvarat enkäten. En tydlig layout och design i enkäten samt att enkäten går snabbt att svara på kan minska bortfallet. Ett följebrev kan också öka svarsfrekvensen (Bryman & Bell, 2017, s. 241). Det följebrev som skapades för enkäten kan ses nedan.

Hej!

Vi är två studenter från Civilekonomprogrammet med inriktning handel och logistik på Handelshögskolan vid Umeå universitet som just nu skriver vårat examensarbete. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar att åskådare till Skellefteå AIK väljer att se en hemmamatch i Skellefteå Kraft Arena eller via streamingtjänster på en annan plats. Vi vore därför tacksamma om ni kunde ta er tid att besvara vår enkät!

Enkäten består av 7 frågor och tar max 5 minuter att besvara. Ditt deltagande är frivilligt och du kan avbryta enkäten när du vill. Alla respondenter är anonyma och svaren kommer att behandlas konfidentiellt.

Om ni har några funderingar kring frågorna, om resultatet eller om vår studie, kontakta oss gärna!

Lina Wikberg, linawikbergen@gmail.com Josefin Wikström, wikstromjosefin@gmail.com Med vänlig hälsning,

Lina Wikberg & Josefin Wikström

Det finns två typer av bortfall; internt och externt bortfall (Ejlertsson, 2019, s. 29). Externt bortfall är de individer som inte besvarar en enkätundersökning överhuvudtaget. Internt bortfall är respondenter som bara besvarat vissa frågor (Ejlertsson, 2019, s. 29). I denna studie skickades enkäten ut till 14 710 potentiella respondenter. Antalet respondenter som besvarade enkäter är 278 . Antalet obesvarade enkäter (14 432) kan ses som studiens externa bortfall. I studiens enkät valde vi att alla frågor skulle vara obligatoriska. Detta gjorde att vi därför kan utesluta ett internt bortfall då respondenterna som svarat besvarat alla frågor. Det bortfall som skett kan förklaras av att enkäten skickats ut till ett stort antal respondenter på Facebook. På Facebook kan individer mötas dagligen av ett stort antal inlägg med olika information. Därför är det svårt att sticka ut ur mängden inlägg som dagligen publiceras vilket kan ha gjort att vårt inlägg med enkäten inte nått respondenternas uppmärksamhet. Det totala bortfallet kan därför ha påverkat om studiens resultat blir generaliserbart eller inte.

37 Svarsfrekvens är den procentandel som besvarat hela enkäten. En högre svarsfrekvens leder till en ökad trovärdighet för resultatet i en studie (Bryman & Bell, 2017, s. 202). Enligt Bryman & Bell (2017, s. 243) kan en studies svarsfrekvens påverka resultatet. Eftersom vi valde att skicka ut till ett stort urval i två Facebook-grupper har risken för en lägre svarsfrekvens ökat. Om vi hade valt att skicka ut till en mindre urvalsgrupp hade det varit enklare att få fler respondenter att besvara enkäten, vilket hade ökat svarsfrekvensen. Vi är medvetna om nackdelarna med att skicka ut till två stora Facebook-grupper och dess inverkan på svarsfrekvensen men det var det bästa alternativet eftersom det tänkta samarbetet inte blev av. Under enkätens utförande uppstod det även en pandemi med Covid-19 viruset, vilket gjorde att individer dagligen möttes av ny information om spridningen av viruset. Detta kan ha haft en negativ påverkan på svarsfrekvensen på denna studies enkät då individer möttes av ett stort informationsflöde och möjligen hade andra prioriteringar än att besvara enkäter.