Etnografi associeras vanligen med antropologi och har i anslutning till denna disciplin utvecklat grundprinciper, begrepp och forskningspraxis för insamling och bearbetning av forskningsmaterial i syfte att analysera sociala och kulturella strukturer och processer (Alvesson & Sköldberg 1994:109). Ett öppet förhållnings- och tillvägagångssätt inriktat mot förståelse av den studerade kulturen inifrån och mot bakgrund av dess specifika so- ciokulturella kontext har utgjort grundförutsättningar i etnografiskt fält- arbete. Konsekvenserna av ett sådant förhållningssätt sammanfattas på följande sätt:
Av detta följer att en (antropologiskt orienterad) etnografisk forskningspro- cess fokuserar helheter, betonar sammanhang och kontext och uppfattar sina stu- dieobjekt som kulturella fenomen och att syftet med forskningen är tolkning av
kultur.” (Ewald 2007:43)
Tidigare var social- och kulturantropologiskt fältarbete förknippat med forskning i främmande kulturer och syftet var att visa ”hur socialt hand- lande i en värld kan vara begripligt ur en annan världs synvinkel” (Fangen 2005:29). Det fanns en strävan att bli involverad som tänkande, kännan- de och även handlande deltagare, vilket krävde långvariga vistelser i den kultur som studerades. Numera betecknas även mer kortvariga studier gjorda i den egna kulturen som etnografiska. Definitionen av etnografi kan vidgas till att omfatta all forskning som bygger på observationer av händelser och handlingar i naturliga situationer, och som erkänner det ömsesidiga förhållandet mellan teori och empiri (Hammersley & Atkin- son 1995:109, Fangen 2005:30). Min studie faller inom ramen för en
37 Se t.ex. s. 170.
67
snävare definition i enlighet med Alvesson och Sköldberg (1994) som vill reservera forskningsinriktningen för ”en antropologiskt orienterad me- tod, vilken bygger på närkontakt med det studerade samhällets eller gruppens vardagsliv över en längre tidsperiod” (109). Även om vissa grundförutsättningar råder kan etnografisk forskning gestalta sig på flera olika sätt. Jag vill därför presentera några av de krav som kan ställas på etnografisk forskning och som varit gällande för min studie.
Forskning i autentisk miljö under en längre tid
Min undersökning har gjorts i klassrummet som autentisk miljö, där lärare och elever befinner sig i situationer som för dem framstår som vardagliga och naturliga. En klassrumskultur konstitueras av många röster och de socialisations- och undervisningsprocesser man som forskare iakttar är föränderliga och många gånger oförutsägbara. Som forskare i ett klass- rum befinner man sig i en komplex och svårfångad verklighet som kan uppfattas på olika sätt av deltagarna. Därför har det varit viktigt att vistas i miljön under en längre tidsperiod. Vad som i etnografiska studier räknas som önskvärd eller tillräcklig tid varierar och måste bedömas från fall till fall. Om forskaren, som i mitt fall, har god kunskap om miljön och dess allmänna kontext kan kravet på tid skäras ned.
Deltagande observationer och kvalitativa intervjuer är materialinsam- lingstekniker som gjort det möjligt för mig att komma nära lärarna, ele- verna och den sociala praktik som de tillsammans formar. Syftet har varit att förstå hur aktörerna tänker och handlar och vilka värderingar, attity- der och föreställningar de har om den verksamhet som är mitt forsk- ningsobjekt – svenskundervisningen, dess innehåll och förutsättningar, samt de villkor för meningsskapande som ges i denna verksamhet. An- greppssättet kräver en närvaro och ett engagemang där man som forska- re, hur mycket man än försöker förhålla sig neutral, oundvikligen påver- kas av och påverkar de människor och händelser som studeras. Metodva- let försätter också forskaren i ständigt nya valsituationer. De val man gör påverkar forskningsprocessen och ställer kontinuerligt krav på reflektion och etiska överväganden (Fangen 2005:8, 20).
Reflektion
Behovet av kontinuerlig reflektion och självreflektion framhålls som viktiga inslag, och är en del av tolkningsarbetet, i en etnografisk forskningspro-
68
cess. Med ett reflekterande förhållningssätt undersöker man premisserna för sina aktiviteter och sin egen roll i forskningsprocessen (Alvesson & Sköldberg 1994:321). Det innebär funderingar kring de gränser och krite- rier som gäller för de val man gör, att man iakttar sig själv och sina egna iakttagelser, sitt sätt att använda språket och sitt sätt att tänka. Vidare innebär det att man reflekterar över hur man genom sin personliga och intellektuella närvaro och sin interaktion med människorna på fältet, påverkar det som beforskas, s.k. forskningseffekter. Att fältarbetet sker över en längre tidsperiod kan motiveras av att forskaren ska bli en så naturlig del av forskningsmiljön som möjligt för att undvika att männi- skor och händelser i allt för hög grad påverkas av forskarens närvaro.
Metodtriangulering
Jag har använt en kombination av flera olika insamlingsmetoder, s.k.
metodtriangulering (Alvesson & Sköldberg 1994:110f). Trianguleringen har
gett ett rikt och varierat material som inte alltid är samstämmigt utan kan peka i olika riktningar. Olika insamlingsmetoder fångar upp olika aspek- ter av samma företeelse, vilket skapar förutsättningar för att teckna mer nyanserade bilder och därmed för en fördjupad analys av en komplicerad verklighet. Observationerna gjorde det möjligt att studera hur undervis- ningsinnehållet gestaltades och fungerade i den specifika klassrumsmiljön men också att studera relationer, stämningar och konflikter, hur delta- garna samspelade med varandra och hur de i praktiken förhöll sig till undervisningens innehåll. Intervjuerna gav tillgång till information av en annan karaktär och tillförde delvis andra aspekter. De gav utrymme för deltagarna att berätta om verksamheten, vad de upplevde, tänkte och kände, samt hur de värderade och, för lärarnas del, legitimerade olika undervisningsinnehåll och arbetsformer. Observationerna gav näring åt intervjuerna vilka i sin tur gjorde att jag kunde förstå det som hände i klassrummet på ett annat sätt.
Både lärar- och elevintervjuer, informella samtal och brev, som ele- verna skrev i undersökningens inledande skede, tillförde information om en vidare social och kulturell kontext, såväl inom som utanför skolan, av betydelse för förståelsen av det som utspelar sig i klassrummet. Det som lärare och elever bär med sig in i klassrummet sätter sin prägel på klass- rummets sociala och kulturella praktiker. Sådana sammanhang, viktiga för förståelsen av helheten presenterades i det inledande kapitlet under
69
rubriken ”Avhandlingens röster” men återkommer också i avhandlingens empiriska del. Intervjuerna och de informella samtalen gav också viktiga insikter om relationen mellan lärares och elevers tal om undervisningen och det jag observerade i undervisningsförloppen. I mitt material ingår även styrdokument, lokala policydokument och undervisningstexter. Det senare avser texter som används i undervisningen, t.ex. mallar för bokre- censioner, arbetsmaterial och instruktioner. Dessa utgör en del av det empiriska materialet och blir tillsammans med observationer och inter- vjuer föremål för analys och tolkning i anslutning till de frågeställningar som aktualiseras i avhandlingens empiriska del.
Deltagarperspektiv
Ett annat utmärkande drag i etnografisk forskning är deltagarperspektivet, vanligen tolkat som att forskaren försöker se den studerade miljön, och företeelser i den, ur deltagarnas perspektiv. Att grundlägga och bibehålla en förtroendefull relation till de människor som deltar i studien är en grundförutsättning för att deras expertförståelse, om de förhållanden i klassrummets värld som jag vill studera, ska bli tillgänglig. En ambition vid författandet av den vetenskapliga texten har varit att den ska genom- syras av deltagarnas röster. Ett sådant pluralistiskt ideal finns inom tolkan- de och kritisk forskning men framhävs speciellt inom postmodernistisk kvalitativ metod (Alvesson & Sköldberg 1994:265). Det jag redogör för är emellertid ofrånkomligen mina tolkningar, som medvetet eller omed- vetet finns med i varje led av forskningsprocessen, av den verklighet jag observerar och av aktörernas utsagor. Det är jag som väljer vem som får komma till tals, hur mycket och i vilka sammanhang. Genom min tolk- ning och analys omvandlas informanternas erfarenheter så att de kan bilda illustrationer till problem och teoretiska resonemang. Forskning handlar om att konstruera snarare än att avbilda det som beforskas.
Konstruktionen av forskningsprocess och vetenskaplig text
Forskningsprocessens och den vetenskapliga textens karaktär av kon- struktion har flera dimensioner. Enligt Bourdieu existerar inte data i sig utan måste konstrueras vilket förutsätter att de är teoriimpregnerade eller tolkade (Broady 1990:311f). Tesen att data alltid är teoriladdade och att seendet är oskiljbart från perspektivet finns också hos Wittgenstein
70
(1953/1992).38 Förhållandet får konsekvenser för synen på forsknings-
processen som en process där teoretiska förföreställningar påverkar iakt- tagelser i det empiriska materialet (Alvesson & Sköldberg 1994:49).
Att passivt registrera och neutralt återge det som sker och det som sägs är omöjligt. Den värld forskaren möter måste tolkas så att mönster och sammanhang framträder ur mångfalden av perspektiv och situatio- ner. I processen är det också svårt att låta alla subjekt få lika mycket ut- rymme. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur materialet tämjs och riskerar att försvaga eller exkludera vissa röster och göra andra starka. Det handlar också om att vara öppen för det mångtydiga och motsägelsefulla i t.ex. en enskild intervjutext (Alvesson & Sköldberg 1994:269). Intervjun ger människor möjlighet att representera sig själva i refleksiva berättelser. De bearbetar och tolkar sina erfarenheter, i enlighet med hur de vill framställa sig själva i förhållande till samtalsämnet och den som intervjuar. De intervjuade använder sig av samtalet samtidigt som de formas av det:
Allt detta innebär att intervjuer inte bara kan användas rakt av som informa- tionskälla till vad människor varit med om och hur de tänker. De måste ock- så analyseras som en social konstruktion [min kursivering] av meningsfylld erfa- renhet och kulturell identitet. (Ehn & Löfgren 1996:137)
I konstruktionen av forskningstexten som helhet är det författa- ren/forskaren som organiserar sin text, väljer stilmedel, metaforer, illust- rationer, retoriska former och sätt att dramatisera. Med hjälp av språk skapas representationer av verkligheten som inte enbart kan ses som symboliska medium för att förstå det som ligger bortom språket. Repre- sentationerna av verkligheten bidrar också till att skapa och förändra denna verklighet.
Det är forskarens uppgift att utveckla en kunskap som går utöver den primära och partiella förståelse som deltagarna har. Detta kan ske genom analys och tolkning av innebörder och betydelser i det som deltagarna ger uttryck för i ord och handling. Genom att tolka materialet i ljuset av teorier och genom att sätta in enskilda händelser och yttranden i en bre- dare sociokulturell kontext kan forskaren uppnå en större helhetsförstå-
38 Wittgensteins tes om datas teoriladdning illustreras av exempel med fixerings- bilder där identiska data tolkas på radikalt olika sätt, ”Vi tolkar den [bilden] alltså och ser den som vi tolkar den.” (Wittgenstein 1953/1992:226).
71
else för de människor och den kultur som studeras (Fangen 2005:183). Så formas forskarens förståelse i en pendelrörelse där fokus för upp- märksamheten hela tiden skiftar mellan å ena sidan närhet till individer och skeenden i fält och å andra sidan teorier, begrepp och reflektion som skapar kritisk distans (Ehn & Löfgren 1996:116). En konsekvens av den- na dubbelhet i den etnografiska forskningsprocessen är det dilemma forskaren upplever i att förena respekten för de människor som deltar i undersökningen med det vetenskapliga uppdraget att med kritisk blick analysera deras uppfattningar om verkligheten (167).
Som forskare har jag ett etiskt ansvar gentemot de som medverkat i undersökningen men också för min forskningsuppgift och resultatet av denna. Enligt de forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsveten- skaplig forskning som publiceras av Vetenskapsrådet ska intresset för att få ny kunskap alltid vägas mot kravet att skydda de individer som deltar i forskningen (Vetenskapsrådet 2002). Ett sätt att skydda människors in- tegritet är att ge alla medverkande, liksom platser och institutioner finge- rade namn, vilket också skett i denna studie. Att ta människor på allvar och att försöka ge så rättvisande och nyanserade framställningar som möjligt och att låta olika röster få komma till tals, är också ett sätt att visa omsorg om de människor som studeras. Skolans värld är komplicerad och långt ifrån konfliktfri. Min roll som forskare är att lyfta fram också det som är problematiskt och att ge det en kritisk belysning.
Arbetet med analys och tolkning av materialet har präglats av en ständig alternering mellan empiri och teori. Jag har utgått både från teoretiska förföreställningar, dvs. min erfarenhetsbaserade kunskap, och inspiration från teori för att förstå förhållanden i det empiriska materialet. De möns- ter och teman som framträtt i materialet har följts av ett fortsatt sökande efter teorier och begrepp som i sin tur lett till nya iakttagelser och nya frågor att ställa osv. I avhandlingstexten har jag strävat efter att väva samman redovisningen av det empiriska materialet med analys och tolk- ning.