• No results found

Länsstyrelsen i Västerbottens län hade som mål i sitt arbete med regionala lands- kapsstrategier70 att ta fram en modell för hur ett processinriktat samverkansarbete mellan myndigheter, till exempel länsstyrelse och kommuner, och lokala aktörer kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Pilotarbetet bedrevs tillsammans med lokala aktörer som är verksamma i Vilhelminafjällen.

Modellen kan användas vid samverkansarbete som att ta fram strategiska dokument och nya kunskapsunderlag om bevarande och hållbart nyttjade av natur- resurser i fjällregionen.

68

Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2007a.

69

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007a.

70

VAL OCH AVGRÄNSNING AV LANDSKAPSAVSNITT

Hur stort landskapsavsnitt man väljer att arbeta med varierar med lokala förutsätt- ningar och behov. Det är målbilden som identifierats av berörda som avgör på vilken nivå analyser och åtgärder bör genomföras för att uppnå målet. Det är ofta lämpligt att landskapsavsnittet omfattar flera olika naturtyper och utbrednings- områden för paraply- eller nyckelarter. Paraply- eller nyckelarter är krävande arter, vars bevarande ger skydd åt flera arter med liknande kvalitativa krav på

livsmiljöer71.

I vissa fall kan länsstyrelsen behöva överväga att involvera delar av angränsan- de län. Landskapsavsnittet kan skära genom både kommun- och länsgränser. Inom ett stort landskapsavsnitt kan det vara praktiskt omöjligt att bjuda in ett stort antal intressenter att delta. Landskapsavsnittet kan då delas in i mindre geografiska eller tematiska områden.

Fortsatt planering = projektplanering

När syfte, förutsättningar och ambitionsnivå har klarats ut kan arbetet struktureras och planeras vidare med hjälp av vanliga verktyg för projektplanering. Aktiviteter som kan bli aktuella är till exempel att gå igenom underlag som redan finns, att göra en eller flera landskapsanalyser eller att ordna stormöten, studiecirklar eller fältvandringar. Handledningen tar upp ett antal sådana aktiviteter i fristående kapitel, Geografiska data, kartor och annat underlag (sidan 54),

Landskapsanalyser (sidan 58) och Att kombinera styrmedel (sidan 64).

Det är en fördel om olika typer av aktiviteter kan kombineras och om befintliga nätverk kan utnyttjas. Det behöver finnas en öppenhet för andra sektorers infalls- vinklar och externa aktörers åsikter, idéer och perspektiv. Det är här olika sektorer och aktörer har störst möjlighet att påverka arbetet. Det finns också utrymme för att pröva att kombinera styrmedel.

ORGANISATION

Styrgruppen har ett övergripande och samordnande ansvar, som bland annat inne- bär att säkerställa att det finns tillräckligt goda förutsättningar för deltagande- processer. Om det rör sig om processer med hög grad av lokalt inflytande sitter externa aktörer med i styrgruppen (delad beslutsmakt) och har också ett ansvar för att det fattas så bra beslut som möjligt.

Vem som intar rollen som processledare bestäms av styrgruppen eller av del- tagarna själva. Processledaren har till uppgift att strukturera arbetet utifrån den valda processdesignen, leda diskussioner, tillvarata olikheter inom gruppen och hantera konflikter.

Vilken funktion de externa aktörerna har avgörs delvis av typen av deltagande- process. Om det rör sig om en renodlad diskussionsprocess har deltagarna i uppgift att uttrycka sina åsikter.

71

I processer med högre grad av lokalt inflytande kan deltagarna ingå i arbets- grupper, delge sina kunskaper och använda sin kreativitet för att komma fram till konstruktiva åtgärdsförslag.

För att värva externa deltagare till arbetsgrupper kan länsstyrelsen inlednings- vis arrangera ett informationsmöte, där myndigheten berättar om den planerade insatsen, inspirerar och värvar. Därefter inrättas ett antal arbetsgrupper som svarar mot behovet72. Arbetsgrupperna sätts samman med hjälp av lämpliga urvals- principer (se även figur 8).

Det är viktigt att det finns tillräcklig bredd i perspektiven och djup av expert- kunskaper i grupperna. En arbetsgrupp kan därför bestå av såväl experter från läns- styrelsen, som representanter för en lokal intresseförening.

Arbetsgrupperna bör naturligtvis också vid behov bjuda in den expertis som saknas. Vem som intar rollen som process- eller projektledare i de enskilda arbets- grupperna bestäms antingen av styrgruppen eller av deltagarna själva.

För att skapa samsyn mellan arbetsgrupperna kan man vid behov inrätta en eller två så kallade tvärgrupper. I en tvärgrupp ingår representanter från arbets- grupperna och styrgruppen. Tvärgruppernas uppgift är dels att sprida information och nödvändig samsyn mellan de olika delområdena, dels att behandla områden som går på tvärs över de ämnesorienterade arbetsgrupperna. Sådana gränsöver- skridande frågor rör till exempel genomförande, kommunikation och organisation.

Resursåtgång

Vad kostar det att ta fram en landskapsanalys, att arbeta fram en landskapsstrategi i samverkan eller att utföra åtgärder i landskapet? Stora delar av det landskaps- strategiska arbetet bör kunna genomföras inom länsstyrelsernas och andra myndig- heters budgetramar och inom ramen för det övriga arbetet med till exempel natur- vårds-, kulturmiljö- eller lantbruksfrågor. Det bör kunna lösas genom att man arbetar över myndighets- och enhetsgränserna och organiserar arbetet på ett processorientrat sätt (se figur 4).

72

Erfarenheten visar att det är lämpligt med sex till åtta deltagare i varje arbetsgrupp. Då är det en hanterlig grupp som ger alla deltagare utrymme att komma till tals, samtidigt som flera personers perspektiv täcks in i processen.

Konsulter kan behöva anlitas för landskapsanalyser eller för att dra igång och leda större samverkansprocesser. Ibland kan man också komma överens om

reseersättning och mötesarvoden för externa medverkande. I tabell 1 och 2 ges exempel på extra kostnader som kan uppstå. Exemplen är hämtade från pilotverk- samheten med regionala landskapsstrategier under 2007.

Insats Kostnad (kronor)

Processledning workshop (konsult) 20 000 Landskapsekologisk analys (universitet) 300 000 Landskapsanalys upplevelsevärden (konsult) 102 000 Kulturhistorisk landskapsanalys (egen personal) 75 000 Sammanvägd landskapsanalys (universitet)

(natur-, kulturmiljö- och upplevelsevärden)

250 000

Markägareintervjuer (konsult) 150 000

Arvode externa medverkande (exempelvis Västerbotten) 200 kronor per timme+sociala avgifter

Resekostnadsersättning externa medverkande 7 000 – 8 500 kronor för 25 deltagare vid ett samråd (exempelvis Västerbotten Ø 100 kilometer)

Tabell 1. Exempel på kostnader vid olika insatser hämtade från pilotverksamhet med regionala

landskapsstrategier under 2007.

Insats Län Personresurser

Projektledarskap Östergötland 2 personer à 50%

Dalarna 1 person à 100%

1 person à 5% 1 person à 15% Västerbotten 1 person à 100% Västra Götaland 1 person à 50% Stockholm 1 person à 30%

Arbetsgruppen Dalarna 4 personer à 10%

Externt medverkande Dalarna 1 personvecka per person Västerbotten 2 personveckor per person

Tabell 2. Exempel på personresurser vid olika insatser hämtade från pilotverksamhet med

Motstående intressen behöver inte