Kartor och geografiska databaser
Kartunderlag och geografiska data kan behövas som utgångsmaterial för att kart- lägga landskapsavsnittets förutsättningar och analysera landskapet. Numera finns flera portaler på myndigheternas hemsidor, där man kan söka efter, titta på och hämta samlad geografisk information. Exempel på användbara kartor finns i tabell 3. Många av dem är elektroniskt tillgängliga via myndigheternas hemsidor
Kartor Ansvarig myndighet Länk/Källa
Fastighetskartan Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/ LMV_Entrance.aspx?id=207 Terrängkartan Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/
LMV_Entrance.aspx?id=206 Berggrundskartor SGU http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-
tjanster/tjanster/kartvisare_berg.html Jordartskartor SGU http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-
tjanster/tjanster/kartvisare_jord.html Markanvändningskartor Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/
LMV_Page.aspx?id=1037
Vegetationskartor74 Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/ LMV_Page.aspx?id=14847
Vattenkartor Vattenmyndigheter http://www.vattenkartan.se/ Marina topografiska och
geologiska kartor
SGU http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter- tjanster/produkter/sgu_publ/ publ_listor/serie_am.html Marin övervakningsdata SMHI http://www.smhi.se/cmp/jsp/
polopoly.jsp?d=5431&l=sv Miljöövervakningsdata
provfiske
Fiskeriverket https://www.fiskeriverket.se Djupdatabas Sjöfartsverket http://www.sjofartsverket.se Kartor över skyddade
områden
Länsstyrelser/ Naturvårdsverket
www.naturvardsverket.se/skyddadnatur Generalstabskartan Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/
LMV_Entrance.aspx?id=12492 Häradsekonomiska
kartan
Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/ LMV_Entrance.aspx?id=12492 Ekonomiska kartan Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/templates/
LMV_Entrance.aspx?id=12492 Skiftes- och socken-
kartor
Lantmäteriet www.lantmateriet.se
Tabell 3: Exempel på kartor och geografiska databaser.
74
Vegetationskartor finns framtagna för Norrbottens län, Jämtlands län, Västmanlands län, Värmlands län, på Öland och över fjällkedjan. http://www.lantmateriet.se/vegetationsdata.
Inventeringar
Några exempel på nationella biologiska och kulturhistoriska inventeringar finns i tabell 4 Hos länsstyrelserna finns underlag från regionala inventeringar av natur- och kulturmiljövärden, som till exempel inventeringar inom ramen för åtgärds- program för hotade arter eller marint områdesskydd.
Många kommuner har gjort egna inventeringar. Naturvårdsverket arbetar med att vidareutveckla ett register över naturinventeringar som kommer att ingå i Naturvårdsverkets geografiska portal.
Inventeringar Ansvarig myndighet Länk/Källa
Våtmarksinventeringen Naturvårdsverket www-vmi.slu.se Nyckelbiotopsinventeringen i skogen Skogsstyrelsen www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Ängs- och betesmark- inventeringarna Jordbruksverket www.sjv.se/tuva Biotopinventering längs vattendrag Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se
Musselportalen ArtDatabanken www.musselportalen.se/ Inventering för värdefulla
vägar och vägmiljöer
Vägverket www.vagverket.se Basinventeringen av
Natura 2000
Naturvårdsverket http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp Marina topografiska och
geologiska kartor
Bl.a. Sjöfartsverket www.sjofartsverket.se Tabell 4: Exempel på nationella inventeringar.
Planeringsunderlag
Det finns en hel del befintliga planeringsunderlag som kan vara användbara i arbetet med landskapsstrategier. Exempel på planeringsunderlag är uppgifter om riksintressen, underlag för formellt skydd som Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN)75, den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet76, regionala naturvårds- och kulturmiljöprogram, nationella åtgärdsprogram för hotade arter, nationella och regionala ekologiska bristanalyser, regionala fornvårdsprogram, indelningar av landskap som till exempel biogeografiska regioner eller avrinnings- områden, strategier för formellt skydd av skog och strategier för skydd respektive restaurering av vattendrag, myrskyddsplanen, Vattenmyndigheternas förvaltnings- planer och åtgärdsprogram, regionala strategier för genomförandet av EU:s lands- bygdsprogram, regionala klimat- och energistrategier, regionala tillväxtprogram och kommunala översiktsplaner.
75
Naturvårdsverket, 2005 a.
76
Portaler
Flera myndigheter har eller håller på att utveckla portaler för kart- och GIS- tjänster, som till exempel länsstyrelsernas gemensamma portal för kart- och GIS- tjänster, Lantmäteriets portaler för historiska kartor, flyg- och satellitbilder77 och grundläggande geografiska data (Geolex). Exempel på andra portaler är Natur- vårdsverkets portal för kartverktyget Skyddad natur och vattenmyndigheternas portal för Vattenkartan och VISS.
Boverket utvecklar en planeringsportal för samhällsplanering, där i stort sett all geografisk information som är relevant för samhällsbyggande och planering ska finnas. Naturvårdsverket arbetar med en portal, där karttjänster och metadata från Naturvårdsverket ska samlas och tillhandahållas offentligt. Här kommer även kart- verktyget Skyddad natur att ingå.
Riksantikvarieämbetet äger portaler (digitala källor) för att söka i bilder, rit- ningar och i deras arkiv. Här kan man också söka efter till exempel fornlämningar, byggnader eller arkeologiska undersökningar. I Fornminnesinformationssystemet, FMIS, finns geografisk information från arkeologiska undersökningar och olika inventeringar. Portalerna finns sammanställda i tabell 5.
Portal Elektronisk länk
Länsstyrelsernas GIS portal
http://www.gis.lst.se/
Historiska kartor http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
Flyg- och satellitbilder http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspx?id=6402 Geolex (grundläggande
geografisk data)
http://www.geolex.lm.se/
Skyddad natur http://sn.vic-metria.nu/skyddadnatur/indexKarta.htm Vattenkartan http://www.vattenkartan.se/ VattenInformationsSystem Sverige (VISS) http://www.viss.lst.se/ Planeringsportal för samhällsplanering http://www.boverket.se/templates/Page.aspx? id=1762&epslanguage=SV Riksantikvarieämbetets digitala källor http://www.raa.se/cms/extern/soktjanster.html Fornminnesinformations- system (FMIS) http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/ Tabell 5: Exempel på portaler för kart- och GIS-tjänster.
Satellit- och flygbilder
Satellit- och flygbilder finns tillgängliga eller kan beställas hos Lantmäteriet. Satellitdata och -bilder som täcker hela Sverige finns gratis tillgängliga från olika årtal och källor i den nationella satellitdatabasen, Saccess78.
Flygbilder kan göras på beställning eller beställas från befintliga bildserier. Lantmäteriet genomför flygfotografering av ca 1/3 av landet varje år. Man foto- graferar med digitalkamera (DMC). Det gör att det går att ta fram pankromatiska
78
färg- eller IRF-bilder. En sammanställning över vilka flygbilder Lantmäteriet kan tillhandahålla direkt finns i portalen Geolex79.
79
Landskapsanalyser
För att förstå hur olika komponenter och strukturer i landskapet samverkar kan man behöva göra olika typer av landskapsanalyser. Riksantikvarieämbetet, Naturvårds- verket och Boverket har tidigare utvärderat vilka typer av landskapsanalyser som lämpar sig för vilka syften80.
Ekologisk landskapsanalys
För att man ska kunna identifiera strukturer i landskapet som är viktiga för den biologiska mångfalden kan en ekologisk landskapsanalys behövas. Enskilda områden sätts in i ett landskapsperspektiv, där man studerar mängd, mönster och konnektivitet av olika livsmiljöer och ekologiska funktioner i landskapet.
Med den ekologiska landskapsanalysen görs en prognos för till exempel arters möjlighet att röra sig mellan och återkolonisera olika habitat i landskapet. Den visar var i landskapet det finns bäst förutsättningar för spridning och åter-
kolonisering och var det lönar sig bäst att förstärka nätverket genom att restaurera habitat som förlorat mycket i kvalitet.
En landskapsekologisk analys kan göras på olika nivåer, där en fullständig analys innebär att hela landskapets ekologiska infrastruktur kartläggs. Analysen kan också fokusera på viktiga delar av den biologiska mångfalden, som enskilda naturtyper, funktionella artgrupper och deras habitatkrav eller ekosystemens funktioner och tjänster81.
EXEMPEL FRÅN ÖSTERGÖTLANDS LÄN OCH STOCKHOLMS LÄN
Exempel på ekologiska landskapsanalyser finns från arbetet i Östergötlands och Stockholms län med regionala landskapsstrategier. Landskapsanalyserna från dessa län finns presenterade i rapporterna Det storstadsnära landskapet82 och Levande
eklandskap i Östergötland83. Stockholms län har bland annat tagit fram habitatnät- verk för naturliga gräsmarker samt över restaureringsbehov. Östergötlands län har gjort brist- och funktionalitetsanalyser och tagit fram tröskelvärden för arters över- levnad och andra ekologiska basdata.
Historiska kartöverlägg
En välkänd och ofta använd teknik är att göra historiska kartöverlägg. Kartor från olika tider jämförs med varandra och med en modern karta. Tekniken kan med fördel användas vid landskapsanalyser, ekologiska som historiska och kultur- historiska. Kompetens finns bland annat hos länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet och Sveriges hembygdsförbund.
Historiska kartöverlägg kan gärna göras digitala och användas i ett GIS. I det första steget blir den historiska kartan skannad och rektifierad mot moderna kart-
80
Riksantikvarieämbetet med flera, 2001.
81
Mörtberg, U., Zetterberg, A & Balfors, B, 2007.
82
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007a.
83
data. Det betyder att man töjer och drar i den äldre kartbilden så att den passar mot den moderna kartan. Rektifieringsalgoritmer finns i de flesta moderna program- varor.
I det andra steget presenteras informationen från den historiska kartan till- sammans med den moderna kartan på olika sätt. Till exempel kan en karta gestaltas transparent eller så att man lägger delar av den moderna kartinformationen över den historiska kartan (till exempel vägar, gränser, begränsningslinjer).
Ett tredje steg är att skapa en vektordatabas av den historiska kartan. Det betyder att man "ritar av" element i den historiska kartan och skapar geografiska objekt av dem. Det är basen för att kunna genomföra automatiska GIS-analyser, där kartdata från olika tidsepoker jämförs. Mera att läsa om historiska kartor finns på Riksantikvarieämbetets hemsida.
Marin miljö
I marina miljöer är kartunderlaget och även kunskapen om de olika arternas utbredning ofta bristfällig. En ekologisk landskapsanalys i marin miljö bör i första hand baseras på modeller av habitat- och artutbredning och konnektivitet för nyckelarter som antas vara viktiga för den ekologiska funktionen. Exempel på nyckelarter är blåstång, ålgräs och blåmusslor.
Analyserna kan också utföras på att antal nyckelhabitat som är särskilt viktiga för många marina arter, som till exempel avsnörda vikar, estuarier, rev och sand- bankar.