Fältarbete

Uppsatsen handlar om pedagogers försök att skapa en gemensam klassrum-spraktik där lärandet upplevs som meningsfullt för barn och vuxna. Willis (1981) i Fuglestad (1993 a) skiljer mellan tre nivåer som kan studeras genom fältstudier: En officiell nivå, en pragmatisk nivå och en tredje ”underliggande”

nivå. På den tredje nivån, den kulturella, fångar forskaren in och beskriver mötet mellan aktörerna inom den speciella sociala och kulturella grund som skolan utgör. Det är denna nivå jag studerat. Det jag har försökt att rikta min uppmärksamhet mot är den lärandekultur som vuxit fram i form av innehåll och förhållningssätt. För insamling av data kan varierande tekniker användas.

I denna studie har jag använt deltagande observationer, dagböcker, samtal och intervjuer samt videoinspelningar.

Deltagande observation

Fältarbetet skedde genom att jag som handledare besökte någon av de två grupperna en dag i veckan under deras första gemensamma arbetsår. Det inne-bär att vardera gruppen besöktes en halv dag i veckan under hösten och en heldag varannan vecka under våren. Som handledare har jag en dubbel roll dels som observatör som skall försöka förstå det som försiggår dels också som utvecklare av verksamheten utifrån de gjorda observationerna och den erhållna förståelsen mot de uppställda målen. Min roll kan jämföras med deltagarr-ollen vilken innebär ett visst mått av engagemang (Kullberg, 1996).

Observationerna gick till så att jag fanns i gruppen och studerade barn och pedagoger i deras arbete, jag skrev ner, dvs. förde fältanteckningar över olika situationer och händelser. Jag har beskrivit situationer där en eller flera av

pedagogerna arbetat med åldersblandad undervisning kring ett visst innehåll eller där barn och pedagoger samspelet kring olika situationer, situationer där läraren arbetat med sjuåringarna i skolan eller förskolläraren med sexåringar-na.

Av alla dessa observationer har jag valt att lyfta fram exempel som på olika sätt karakteriserar, är kännetecknande för, den praktik jag varit delaktig i.

Pedagogernas dagböcker

Ett av mina antaganden som handledare var att genom att pedagogerna stimu-lerades till att reflektera över både det egna arbetet och det gemensamma läggs en grund för att skapa en gemensam praktik.

En förutsättning för att i en integrerad verksamhet kunna nå en förståelse för andras yrkesroller är att först bli klar över det egna sättet att arbeta och förhålla sig. Med en ökad kunskap och medvetenhet om det egna och de tankar som ligger bakom handlandet finns en större förutsättning för att mötet mellan för-skollärare, lågstadielärare och fritidspedagoger skall utvecklas på ett menings-fullt sätt och att detta leder till en gemensam grundsyn. En gemensam syn är en av förutsättningarna för att barnen skall uppleva kontinuitet och trygghet i sitt lärande (Alexandersson, 1994 a) och en gemensam grundsyn är inte själv-klar ens för lärare med samma yrkesbakgrund (Henkel, 1990). Detta förhål-lande förstärks enligt Rönnerman (1993) när olika yrkesgrupper möts och skall arbeta tillsammans.

Ett sätt att åstadkomma reflektion har varit att låta pedagogerna skriva dagbok över arbetet och sina egna upplevelser och funderingar. Dagbokens utform-ning har varierat under året, men avsikten har varit att beskriva situationer som man sedan analyserat och reflekterat över. Utgångspunkt var att skrivan-det skulle starta en process mot ett reflekterande förhållningssätt, pedagogerna skulle träna sig i att beskriva vad och hur samt reflektera över varför i den egna pedagogiska praktiken. Pedagogerna skulle reflektera över den egna yrkes-rollen i förhållande till den integrerade verksamheten och dess mål (Alexanders-son, 1994; Handal & Lauvås, 1983; Lauvås & Handal,1993).

Genom att skriva ner sina tankar kan man som pedagog öka medvetenheten om sitt handlande och få underlag för att förändra och utveckla arbetet. Att försöka ha ett reflekterande förhållningssätt innebär att man på ett bättre sätt kan ta tillvara både egna och andras praktiska erfarenheter och relatera dessa till de måldokument som gäller för verksamheten. Genom detta får pedago-gerna möjlighet att hitta fram till gemensamma ställningstaganden,

ideolo-giskt och i handling. Det är ett sätt att undvika ett stereotypt och ogenomtänkt handlande vid val av innehåll och metoder (Handal & Lauvås, 1983; Lauvås och Handal,1993 ).

Jag har läst dagböckerna kontinuerligt. Jag har läst dem och sedan fört en dialog med den som skrivit genom att skriva frågor, kommentarer eller hän-visa till litteraturen. Dagböckerna har också gett stoff till de handlednings-samtal som i någon form förekommit varje vecka; när alla lärare varit tillsam-mans. Antingen tillsammans med enbart ett av arbetslagen eller tillsammans med en enskild pedagog.

Inför skrivandet har jag läst och analyserat dagböckerna för att söka svar på de frågor jag ställt mig kring praktiken. Jag har läst dem flera gånger och försökt att hitta det som karakteriserar de två klassrummen. De frågor som varit i fokus vid mitt sökande och min analys är; Hur ser den lärandemiljö ut som skapats i de två klassrummen? Vilka problem men också möjligheter finns beskrivna?

Intervjuer

Inom kvalitativ forskning talar man om olika typer av intervjuer den formella intervjun, djupintervjun, och den informella, samtalet. Inom båda arbetar man utifrån öppna frågor. Den vanligaste intervjun inom etnografin är enligt Kull-berg (1996) samtal som spontant växer fram (sid. 82). Denna form av samtal med pedagogerna har jag använt kontinuerligt under hela året.

Den intervjumetodik som använts bygger på att jag som intervjuare utgått från ett antal frågeområden med några få och övergripande frågor kring det jag vill veta pedagogernas uppfattning om. I mitt fall handlar det om hur de skilda pedagogerna ser på den praktik som skapats i det gemensamma klassrummet.

Med utgångspunkt från de övergripande frågorna har samtalet gått vidare och byggt på den intervjuades tankar och svar. Styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att intervjusituationen liknar ett vanligt samtal. Det innebär också att intervjun är av undersökande karaktär, intervjuaren använder öppna frågor, ber om beskrivande exempel och försöker ge den intervjuade tid att tänka och reflektera kring de svar hon vill ge till intervjuaren (Holme & Solvang, 1991).

Intervjuerna genomfördes enskilt. Under intervjuerna försökte jag också skapa en så samtalsliknande situation som möjligt. För att få pedagogerna att ut-veckla sina tankar kring den verksamhet som nu var aktuell och inte en gene-rell verksamhet, försökte jag knyta an till exempel jag sett vid mina observa-tioner eller läst om i dagböckerna. Det innebär att intervjun har haft en

halv-strukturerad karaktär. Alla intervjuer följde inte samma mönster utan som in-tervjuare försökte jag följa den enskilde pedagogens berättelse. Alla intervjuer spelades in på band, varje intervju varade mellan 30 till 40 minuter. De inspe-lade intervjuerna har skrivits ut och utgjort underlag för bearbetning. Genom analysen har jag försökt att hitta de sätt som pedagogerna ser på verksamhe-ten. De resultat som kommit fram genom intervjuerna kompletterar de be-skrivningar som finns i observationer och dagböcker.

Rollen som handledare

Syftet med utvecklingsarbetet var att i den integrerade verksamheten utveckla en stimulerande inlärningsmiljö för barn i åldrarna sex och sju år. Detta skulle ske i samverkan mellan pedagoger med olika yrkesbakgrund och oberoende av var verksamheten lokalmässigt var belägen. Min roll som handledare inne-bar att tillsammans med pedagogerna utforma verksamheten samt att ansvara för handledning av pedagogerna, stimulera till diskussioner samt att också observera verksamheten och det som skedde.

Denna strategi har utgått från de olika verksamheternas styrdokument samt aktuell forskning om barns lek och lärande. Pedagogerna har läst litteratur kring området och sedan tillsammans med mig diskuterat litteraturen och för-sökt att integrera de tankar och det förhållningssätt som litteraturen behandlat i sitt arbete med barnen. Den frågeställningar vi arbetade utifrån var bl.a.;

Vilken relevans har litteraturen för vårt arbete och hur kan vi använda den?

Allt i syfte att utveckla den egna verksamheten, och att skapa förståelse för den egna pedagogiska praktiken.