Natur

I båda grupperna framstod skolans orienteringsämnen som den grund man skulle hämta innehåll från när det gällde ett temaorienterat arbetssätt samt för att arbeta åldersintegrerat. Pedagogerna jämför mellan Lära i förskolan samt skolans läroplaner och fann många beröringspunkter mellan de båda verksamheterna. Lärarna har en föreställning om att förskollärare och fritids-pedagoger är ”duktiga” på experiment av olika slag och därför skall kunna bidra med praktiska exempel till undervisningen. Förskollärarna och fritids-pedagogen anser också att de har erfarenheter från att ha arbetat undersökande med just dessa områden och kan därför bidra till både sex- och sjuåringarnas lärande. När det gäller detta område finns en öppenhet och nyfikenhet i dis-kussionerna som gäller både att arbeta åldersblandat och i förhållande till ett undersökande arbetssätt. Här är det lättare att se till den nya undervisnings-situationen och att komma överens än när det gäller matematik och skrivning och läsning.

När det gäller området natur växer en samsyn fram både när pedagogerna väljer innehåll och arbetssätt. Det pedagogerna enas om att arbeta med inom detta område var framför allt växande och förändring och växandets villkor.

Man bestämde också att arbeta på ett undersökande sätt och med många expe-riment. Samtliga pedagoger, både på Elefanten och Lejonet, vågade låta bar-nens tankar och funderingar komma fram genom arbetet i grupperna och där varje pedagog följde sin grupp under hela skolåret. Genom kontinuiteten har

pedagogen möjlighet att knyta an till tidigare gemenamma erfarenheter i grup-pen. Arbetet med naturområdet bygger också på att ta tillvara de hypoteser och tankar barnen har. Varje grupp har böcker där de skriver ner tankar och funde-ringar innan de studerar ett fenomen, de följer arbetet och eventuella föränd-ringar genom att rita och skriva i böckerna. De tre basgrupperna i varje klass delar också med sig till varandra, detta för att barnen skall få fler erfarenheter än den egna basgruppens. När det gäller detta område visar mina observatio-ner samt övrig dokumentation på en större samstämmighet i handling mellan de skilda pedagogerna än i övriga områden.

Att leka och lära genom naturen

En dag i veckan arbetar man i varje klass med tre s.k. basgrupper kring olika innehåll. Basgrupperna består av både sex- och sjuåringar, varje basgrupp har samma pedagog under hela läsåret. Man har samma mål för arbetet och startar från samma utgångspunkter men hur det exakt utformar sig i de olika grup-perna är beroende av barnen och deras intresse och erfarenheter. Varje grupp dokumenterar sitt arbete i böcker kring det aktuella innehållet. På Elefanten har t.ex. varje basgrupp en bok där de följer allt de gör, skriver ner vad de upptäcker, vilka frågor de har och vilka svar de får. Detta redovisar grupperna för varandra och barnen tar själva ett allt större ansvar för boken, dvs. i början skrev den vuxne och mot slutet av året barnen. På Lejonet varierar man mellan bok och andra former av dokumentation, t.ex. tittskåp eller modeller.

Exempel 1 – Gå till naturrutan

Båda klasserna har valt ut ett område dit man återvänder för att studera föränd-ringar av olika slag. Dessa förändföränd-ringar är både naturliga och sådana som pe-dagogerna åstadkommit. Ett av barnen berättar:

I Jo ... ni brukar gå till naturrutan, vill du berätta vad ni brukar göra där?H Vi brukar titta om det har hänt nånting.

I Vad då tillexempel?

H T.ex. första gången vi var där så såg vi en ek luta sig som en båge och så fanns det massor med ekar runt omkring så bestämde vi och satte på ett band för att visa att det var naturrutan sa vi och satte fast blåa band och sen när vi kom dit nästa gång då var det inga band kvar, då hade det hänt massa grejor också.

I Vad då kommer du ihåg det?

H Att det var lite mera svampar.

I Hm, märkte ni nåt mera?

H Nej inte då. Men jag kan berätta nånting jättespännande. Det var att vi pratade om maskar en gång och så grävde vi en grop och så ställde vi i en liten

burk där och så la vi lite gott där och så en clementin där. Och så hade räven tagit upp burken så hade han ätit upp dom och sen så satte vi i en ny sockerbit och då var det nån som hade tatt dom fast dom hade...

I Så det är nån som tar det ni lägger i era burkar?

H JaI Undrar vad det kan vara.

H Hm...

I Vad gör ni sen då?

H Vi skrev upp det och sen pratade vi om det. T.ex. vi letade harspår och så skrev vi upp det...

Exempel 2 – Att odla potatis

På Elefanten planterade man potatis som ett exempel för att studera hur något växer och vad som behövs för att något skall växa. Man startar med att titta på hur potatis ser ut och sedan ställa potatisen i värmen i ett av rummen. Där får den stå i några veckor. En dag upptäcker ett av barnen att det har hänt något i

”ögonen” sedan sist. Läraren berättar då att det är potatisens groddar och att de behöver växa ytterligare därför skall de lägga sina potatis i fönstren tills groddar-na blivit längre. De tittar i potatisboken och jämför med den.

Det stod bl.a. i potatisboken att den potatis man köper i affären har en hållhetstid på två veckor. Förskolläraren tar detta som utgångspunkt för att få bar-nen att reflektera.

Fl När tas potatisen upp ur jorden?

Anders Jo, när det är höst.

Malin Men ... det är ju mer än två veckor sen...

Andreas De kanske odlas i växthus på vintern Frida Nej du läste att de låg mörkt på vintern...

Anders Du läste att det måste vara kallt också. Så våra tror nog det är riktig vår...

Förskolläraren frågar då om barnen tror att potatis kan växa inne. ”Nej,” säger de flesta. Barnen får sedan i uppgift att rita hur de tror det ser ut när potatisen växer i jorden.

När de är klara planterar varje basgrupp sina potatisar i stora plasthinkar vilka ställs i fönstren. Man bestämmer att man skall mäta potatisblasten när den börjar växa upp ur jorden. Varje grupp ansvarar för sin egen spann och mäter blasten vid olika tillfällen. Resultatet skriver varje grupp ner i sin bok, barnen skriver upp den längsta, den kortaste osv. Vid olika tillfällen jämför barnen hur långt potatisen växt i de olika krukorna. Varje grupp har också ansvar för att

vattna sina potatisar. I början av juni när terminen snart är slut bestämmer man tillsammans att ta upp potatisen och se om det finns några knölar.

Barnen får komma med förslag på om det finns potatis i spännerna, hur stora de är, hur många de är, om det är lika i de olika spännerna osv. Många barn tror inte att det kan växa potatis i spänner. ”Nej det går inte.” Potatisplantorna tas upp. ”Oj, det finns potatis,” säger barnen. Pedagogerna och barnen tittar på skörden, jämför mellan de olika odlingarna, men också med storleken på pota-tis som har växt ute.

”De här är mycket mindre,” konstaterar ett av barnen.

Läraren Varför tror du att det är så, frågar lågstadieläraren.

Jenny Det har varit för trångt.

C ecilia Nej, jag tror för att det är inne.

Man diskuterar vidare och enas om att det nog beror på båda sakerna. Barnen föreslår att de skall koka potatisen och smaka på den.

Kommentarer

När det gäller hur pedagogerna arbetar med detta område finns inte de skillna-der mellan pedagogernas förhållningssätt som framträskillna-der när det gäller mate-matik samt att skriva och läsa. Det sker ett utbyte av erfarenheter mellan peda-gogerna där de ömsesidigt kommer med förslag om innehåll och arbetssättet.

Det samtliga pedagoger beskriver när de reflekterar över ”naturen” är ett för-ändrat förhållningssätt hos sig själv. Att arbeta med barnen i mindre grupper, och alltid samma grupp, är nytt för samtliga pedagoger. De menar också att genom detta sätt att organisera arbetet vågar de som pedagoger mer utgå från de frågor och funderingar barnen har. Genom att de följer samma grupp av barn under hela året kan både barnen och de själva knyta an till tidigare erfa-renheter. Det tredje som beskrivs som nytt är att man på ett genomtänkt sätt låter barnen berätta om sina erfarenheter för barnen i de övriga basgrupperna.

Detta inspirerar barnen till att vilja pröva andra experiment, andra undersök-ningar och tekniker. Barnen upptäcker också att det finns många olika sätt att ta reda på kunskaper på, att undersöka, att använda böcker, att fråga andra.

5.1.4. Skapande verksamhet