Följder  av  ekonomioutsourcing

marknaden  både  ekonomiskt  och  socialt.  De  ger  ett  exempel  där  de  beskriver  hur  de   menar   väldigt   tydligt;   antingen   är   halva   bilen   producerad   i   USA   och   andra   halvan   i   Mexiko,  eller  så  är  hela  bilen  producerad  i  Japan  (Click  &  Duening,  2005).

Willcocks   et   al.   (2004)   beskriver   att   under   åren   2002-­‐2005   har   BPO-­‐tillväxten   ökat   avsevärt  i  både  USA  och  Storbritannien,  till  skillnad  från  övriga  Europa  där  ökningen  inte   tilltagit  i  samma  takt.  Trots  att  outsourcing  går  mot  att  bli  allt  mer  perenn  för  att  hantera   IT   och   affärsmodeller   har   ändå   inte   konsekvenserna   med   att   överlåta   kunskapen   diskuterats  avsevärt  (Ibid.).  Enligt  Hätönen  &  Eriksson  (2009)  utvecklar  företag  ständigt   nya  outsourcingsmodeller  för  att  maximera  värdet  och  samtidigt  minimera  riskerna  med   att  använda  externa  källor.  Indien  är  numera  ett  populärt  land  för  outsourcing  av  bland   annat   IT-­‐tjänster   och   kundservice.   Men,   om   kostnadsnivån   i   indiska   städer   ökar,   bör   företag  söka  alternativa  platser,  som  till  exempel  Latinamerika  eller  landsbygdsområden   i  Indien  (Ibid.).  På  grund  av  detta  hävdar  Hätönen  &  Eriksson  (2009)  att  Östeuropa  ser   ökade   hot   mot   "outsourcingmonarkin"   i   Indien   och   Kina.   Eftersom   det   största   argumentet  bakom  outsourcing,  enligt  författarna,  är  kostnadsreducering  är  behovet  av   att  finna  nya  platser  stort  om  kostnaderna  på  den  befintliga  platsen  ökar.  Lau  &  Hurley   (1997)  påstår  att  även  Japan  är  en  konkurrent.  De  japanska  konkurrenterna  presenterar   nya  utmaningar  på  den  globala  marknaden;  de  erbjuder  kunderna  liknande  produkter   med  samma  kvalité  fast  till  ett  lägre  pris  på  grund  av  effektiviteten  av  outsourcing.

3.5  Följder  av  ekonomioutsourcing  

Ekonomioutsourcingen   resulterar   inte   alltid   i   positiva   effekter.   Kritiker   noterar   avgörande   risker   med   outsourcing   som   förlust   av   kontroll,   flexibilitet,   kvalificerad   personal  och  konkurrensfördelar  i  informationshantering  (Lee  et  al.  2003).  Willcocks  et   al.  (2004)  fortsätter  denna  teori  och  menar  att  om  tillväxten  av  outsourcing  ökar  medför   det  en  risk  då  organisationerna  saknar  kunskapen  och  därmed  får  en  brist  i  praktiken.   Lee  et  al.  hävdar  dock  att  outsourcingen  leder  till  kostnadsreducering  och  effektivisering   av  funktioner  i  organisationer.

3.5.1  Arbetslöshet  

Enligt   Amiti   &   Wei   (2005)   är   outsourcing   inget   att   frukta   om   framväxten   fortsätter   i   samma   takt.   Om   tjänsten   outsourcing   dock   växer   kraftigt   i   framtiden   måste   det   övervägas   att   arbetstillfällena   kan   komma   att   minska.   Baserat   på   internationell   handelsteori   kan   det   enligt   författarna   förutsägas   att   de   relativa   priserna   på   en   outsourcad   tjänst   kommer   att   minska   men   också   att   de   relativa   lönerna   för   de   som   arbetar   med   outsourcing   kommer   att   minska.   Författarna   menar   att   de   minskade   priserna  leder  till  ytterligare  negativa  konsekvenser.  Om  det  finns  en  nedåtgående  trend   på   löner,   vilket   är   fallet   i   många   europeiska   länder,   kan   detta   också   ge   upphov   till   arbetslöshet.  Eftersom  outsourcingen  är  i  ett  tidigt  skede  av  processutvecklingen  är  det   svårt   att   dra   slutsatser   om   den   framtida   utvecklingen   av   tjänsten.   Det   resultat   som   presenteras  i  tidningar  är  blandade  (Ibid.).  Enligt  författarna  är  det  dock  viktigt  att  inte   glömma   bort   problemen   kring   arbetslöshet   och   sysselsättningsgrad   eftersom   det   är   högst   osannolikt   att   outsourcing   i   framtiden   kommer   försvinna.   Amiti   &   Wei   (2005)   påpekar  även  att  outsourcing  verkar  öka  sysselsättningen  inom  industrin  men  minska  i   tjänstesektorn.  Detta  resultat  är  oroande  eftersom  cirka  70  %  av  arbetstillfällena  och   BNPs  förädlingsvärde  i  rika  ekonomier  är  i  tjänstesektorn.  Känslan  som  genereras  av   outsourcing   återspeglar   den   djupa   rädslan   bland   utbildade   människor   att   falla   från   medelklassen  till  underklass  (Ibid.).  

3.5.2  Protektionism  

Protektionism  kan  tillta  som  en  reaktion  på  ökad  konkurrens.  När  protektionism  uppstår   innebär   det   att   människor   på   olika   sätt   försöker   skydda   varor   och   tjänster   som   producerats   i   det   egna   landet   från   konkurrens   i   andra   länder.   Om   outsourcing   ökar   kraftigt  kommer  protektionism  bland  utbildade  människor  stiga  ännu  mer  på  grund  av   deras  rädslan  för  att  förlora  sina  jobb  (Amiti  &  Wei,  2005).    I  en  rapport  från  Svenskt   Näringsliv   skriven   av   Hamilton   (2006)   hävdas   det   att   globaliseringen   har   gjort   de   europeiska  länderna  mer  rädda  och  inåtvända  vilket  skapar  en  kortsiktig  reaktion  för  att   “skydda  sig”  och  går  mot  slutenhet  och  protektionism.  Även  författarna  Click  &  Duening   (2005)  menar  att  protektionismen  kan  öka  på  sikt,  men  att  global  konkurrens  bidrar  till  

att  organisationerna  tänker  om  angående  fri  handel.  De  menar  även  att  det  finns  en  risk   för  att  lagstiftningen  blir  hårdare  på  ett  nationellt  plan.  Starka  argument  har  givits  av   personer  på  båda  sidor  av  problemet  för  fri  handel  och  mot  protektionism,  men  även   vice   versa   (Ibid.).   Möjligheterna   för   svenska   företag   att   exportera   tjänster   är   dock   väsentligt  för  vårt  framtida  välstånd  då  Sverige  är  ett  av  de  länder  i  Europa  som  skulle   vinna  på  en  växande  tjänstemarknad  (Hamilton,  2006).

3.5.3  Kostnadsreducering  &  effektivisering    

Goldberg   &   Pavcnik   (2007)   argumenterar   för   att   outsourcing   ligger   bakom   den   observerade   ökning   i   efterfrågan   av   skicklig   personal   vilket   därmed   ökar   den   genomsnittliga   kompetensnivån   i   både   utvecklade   länder   och   utvecklingsländer.   En   annan   fördel   som   Quinn   &   Hilmer   (1994)   tar   upp   är   att   genom   outsourcing   kan   organisationer   få   tillgång   till   de   externa   leverantörers   kompetens,   investeringar   och   innovationer,   vilket   är   dyrt   för   organisationen   att   utveckla   själva.     Lee   et   al.   (2003)   beskriver   att   det   under   introduceringen   av   outsourcing   diskuterades   i   flera   debatter   angående   valet   att   outsourca   eller   inte.   De   menar   att   förespråkare   hävdade   att   outsourcing  ledde  till  betydande  kostnadssänkning,  effektiv  användning  av  mänskliga   resurser,  högre  kapacitet  och  bättre  tillgång  till  avancerad  teknik.  Även  Kakabadse  &   Kakabadse  (2005)  menar  att  outsourcing  ofta  leder  till  kostnadsbesparingar  i  form  av   lägre  produktionskostnader.  McIvor  (2005)  instämmer  att  en  fördel  med  outsourcing  är   de  potentiella  lägre  kostnaderna  genom  skalekonomier.  Oftast  är  leverantörerna  i  en   position  där  de  förstår  fördelarna  med  stordrift  eftersom  de  levererar  samma  tjänst  till   en   rad   olika   kunder.   En   anledning   till   att   kostnaderna   blir   lägre   är   för   att   outsourcingleverantörerna   kan   sprida   ut   kostnaderna   för   utbildning   av   personal   (Kakabadse  &  Kakabadse,  2005).  Enligt  en  studie  i  artikeln  skriven  av  Belcourt  (2006)   minskar   kostnaderna   genomsnittligt   med   15   %   men   han   hävdar   även   att   organisationerna   förlorar   en   del   av   sin   kostnadskontroll.   Ytterligare   fördel   med   att   använda   sig   av   outsourcing   har   enligt   Lau   &   Hurley   (1997)   inneburit   effektivisering   i   funktionerna.