5 Jämförande analys av framtidsförväntningar för ekonomioutsourcing
5.2 Framtidsförväntningar
5.2 Framtidsförväntningar
Tabell 2, Framtidsförväntningar för ekonomioutsourcing
Ekonomifunktioner följer trenden
Enligt statistik på den svenska marknaden och Willcocks et al. (2004) ökar ekonomioutsourcing för varje år. Detta är även något alla de intervjuade personerna har sett på marknaden, undantaget är Axelsson som menar att det istället är en pendlade trend. Det höga antalet tyder på att ekonomioutsourcing är en fortsatt ökad trend i framtiden. Enligt Willcocks et al. är IT-‐outsourcing en betydligt starkare trend än ekonomioutsourcing. Den starka IT-‐trenden hävdar flera av de intervjuade företagen att ekonomioutsourcing kommer följa. Enligt King var IT en av de första funktionerna som outsourcades och har sedan dess bara ökat. Schwarz påstår att de ekonomiska funktionerna inte kommit lika långt i utvecklingen som IT. Dock menar Schwarz att de ekonomiska funktioner tar in allt mer input från IT-‐outsourcing och därför kommer bli lika vanligt i framtiden.
Mogn are sy n Starka re dr ivkraf ter Autom atise ring Ekon omifun ktion er följer tren den Henjo Anderssons Grus Sturebadet EY
Accountor Historisk statistik
Visma Services
Kalmar Energi Framtidsförväntningar enligt användare
Kontek
Linnéuniversitetet Framtidsförväntningar enligt leverantörer
AddSecure
Svenska marknaden Aditro
Starkare drivkrafter
Enligt Hätönen & Eriksson (2009) har mängden outsourcingsleverantörer ökat vilket leder till en hårdare konkurrens. Den ökade konkurrensen är inte enbart synlig hos leverantörerna utan är även påtaglig för alla företag. Med detta menar Ghodeswar & Vaidyanathan (2008) att ekonomioutsourcing ses som ett alternativ för att reducera sina kostnader och därmed pressa sina priser för kunderna. Låga priser ses som en stark konkurrensfördel. De intervjuade personerna hävdar att flera av de tidigare nämnda drivkrafterna bakom ekonomioutsourcing blir allt starkare. Den ökade konkurrensen på den svenska marknaden ligger bakom flera av dessa förstärkningar. Det leder exempelvis till ökat behov av fokus på kärnverksamheten vilket är den drivkraft flest av företagen nämner. Holmberg anser att den hårdare konkurrensen på den svenska marknaden bidrar till att företag måste öka fokus på kärnverksamheten. De menar att företagen inte har råd att lägga resurser på funktioner som utförs effektivare av outsourcingsleverantörer. Den hårdra konkurrensen bidrar även till att företagen måste resursoptimera i framtiden. Med detta menar Fröberg att rätt person måste göra rätt saker i betydligt större utsträckning.
Mognare syn
Enligt den rapport som är skriven av EY framkommer det att de länder som outsourcar mest även har en mer mogen syn på ekonomioutsourcing. Rapporten menar att outsourcing är ett mer accepterat fenomen i dessa länder. Eftersom outsourcingen i Sverige ökar allt mer borde detta leda till en allt mer mognad syn av ekonomioutsourcing på den svenska marknaden. Larsson på Henjo hävdar på samma sätt att när väl ekonomioutsourcingen etablerats i Sverige kommer utveckling gå allt snabbare. Även detta tyder på att ökad outsourcing leder till en mer mognad syn. Denna utvecklingen styrks av Larsson på Kontek som genom de senaste åren upplevt en mer mognad marknad där outsourcing av ekonomiska funktioner blir allt mer accepterat. Med detta menar Larsson att deras användare tidigare var främmande för ekonomioutsourcing men har nu en mer positiv inställning. Om den svenska marknaden får en mer mogen
syn och ekonomioutsourcing anses mer accepterat kan det i sin tur leda till att outsourcingen ökar ytterligare.
Automatisering
Den snabba utvecklingen inom digitaliseringen leder till att outsourcingen i framtiden byter skepnad. King menar att de ekonomiska funktionerna blir allt mer automatiserade och att den outsourcing som finns idag blir allt mer rådgivnings-‐ och controllerinriktat. Att outsourcingen går från att sköta det dagliga ekonomiska och administrativa arbetet till att mer vara rådgivare kring dessa funktioner är ett stort steg i utvecklingen. Det är redan idag mycket vanligt att personalen via appar sköter arbetstider och avvikelser själva, så kallad självservice. Holmberg menar att detta kommer vidareutvecklas och bli ännu mer automatiserat. Av de personer vi intervjuat svarar både Schwarz och Wallberg att denna självserviceidé tar större plats än tidigare. Automatiseringen kan leda till att användarna söker mer kunskap hos leverantörerna eller att de automatiserade produkterna är för dyra för att ha själva. Om de ekonomiska funktionerna blir allt mer automatiserade kan det även leda till minskade arbetsmoment i denna outsourcingbransch. Automatiseringen kan även förenkla för användarna av outsourcing vilket då leder till att de själva kan sköta de ekonomiska funktionerna. Detta leder i så fall till en minskad ekonomioutsourcingmarknad. Denna indikation på en minskad outsourcingmarknad skiljer sig från övriga indikationer som framkommit av studien. De övriga indikationerna tyder på en ökning av ekonomioutsourcing vilket gör automatiseringens påverkan väldigt avvikande.
5.3 Offshoring
Tabell 3, Offshoring av ekonomifunktioner
Komplext
Flertalet av de intervjuade anser att ekonomioutsourcing är för komplext att outsourca offshore. Ekonomin i Sverige är strikt styrt av lagar och regler vilket andra länder inte har rätt kompetens om. De svenska lagarna om ekonomiska och administrativa funktioner skiljer sig markant från andra länder. En ytterligare aspekt är att det blir kostsamt för utländska leverantörer att utbilda sin personal om de svenska reglerna vilket leder till att offshoring inte längre blir ett billigare alternativ. Alla de intervjuade leverantörer utom Holmberg nämner komplexiteten som en faktor till att ekonomioutsourcing inte fungerar offshore. King menar exempelvis ett företag som sitter i ett land och är i behov av en skattejurist inte söker sig till andra länder eftersom de är i starkt behov av lokal kompetens.
Som vi tidigare konstaterat influeras Sverige av omvärlden. Enligt Click & Duening (2005) leder offshoring till lägre kostnader vilket visat sig på den amerikanska marknaden. Om offshoring växer i världen går det anta att Sverige kommer gå efter denna trend. Dock
Före tagssto rlek Loka la pa rtner s Komp lext Prisp ress Svenska marknaden Sturebadet Internationell jämförelse Linnéuniversitetet
Kontek Historisk statistik
Accountor
Aditro Offshoring enligt användare
Kalmar Energi
Anderssons Grus Offshoring enligt leverantörer
EY Henjo AddSecure Visma Services
är de komplexa svenska lagar och regler ett hinder och har starkt påverkat etableringen av ekonomioutsourcing offshore. Detta är en förklaring till varför teorin främst nämner IT som ett alternativ till offshoring. IT präglas inte av lagar och regler som komplicerar utförandet.
Lokala partners
En ytterligare anledning till varför ekonomi inte outsourcas offshore är företagens krav av lokala partners. Flera av de intervjuade användarna strävar efter att ha lokala partners och ser därför inte offshoring som ett alternativ. Att ha en lokal partner ökar tillgängligheten men det är även ett sätt att marknadsföra sig till sina kunder. Schwarz är en av de personerna som nämner att Kalmar Energi vill ha en lokal partner men att de framförallt vill vara en lokal arbetsgivare. Detta är något som även Larsson på Henjo och Andersson kräver. Vid intervjun med Schwarz framkom det dock att deras lönehantering inte outsourcas till en lokal partner, eftersom de inte kunde finna en lokal leverantör. Den avstickande personen är Wallberg som anser att leverantören kan befinna sig i vilket land som helst bara de har rätt kompetens och språket för att kommunicera. Dock kan vi enligt föregående kapitel se indikationer på att offshoring inte är ett alternativ eftersom rätt kompetens troligtvis inte finns internationellt på grund av de komplexa svenska lagarna och reglerna.
Prispress
De utländska ekonomioutsourcingleverantörerna är ingen konkurrent på grund av kompetensbrist. Detta är en förklaring till varför flera av de intervjuade personerna inte anser att de utländska leverantörerna kan konkurrera rent prismässigt. Konkurrenskrafterna skiljer sig mellan olika typer av outsourcing. Kakabadse & Kakabadse (2005) hävdar att offshoring av produktion leder till lägre kostnader. Även Lau & Hurley (1997) menar att utländska leverantörer kan leverera produkter med samma kvalitét till ett lägre pris. Teorierna syftar inte på offshoring av ekonomiska funktioner utan menar att offshoring vid produktion eller IT är enklare då de inte styrs
kan konkurrera kompetensmässigt eftersom EY arbetar med de funktioner som är svåra att outsourca utomlands. De utländska leverantörernas starka konkurrenskraft är istället deras låga priser vilket även stöds av Click & Duening (2005). För att konkurrera med detta måste EY, enligt King, själva pressa ner sina kostnader för att erbjuda sina användare billigare priser. Visma Services har exempelvis flyttat delar av sin verksamhet till Rumänien för att pressa sina kostnader. Detta är även något Schwarz nämner att Kalmar Energis delägare E.ON gör för att minska sina kostnader.
Företagsstorlek
Andersson och Schwarz hävdar att möjligheten till offshoring skiljer sig beroende på företagsstorlek. För ett stort nationellt företag är det mer accepterat att den löpande kommunikationen sker på engelska. Den engelska kommunikationen underlättar för organisationerna att välja offshoring då språkbarriärer inte blir ett hinder. Det kan även ses som en större risk för mindre bolag att outsourca offshore som de inte vågar ta på grund av sin storlek. Om offshoring av ekonomiska funktioner misslyckas blir det mycket kostsamt för de mindre bolagen än för större med mer resurser. En annan anledning är att den totala kostnaden för de mindre bolagen ändå inte är särskilt stor vilket gör att de inte kommer nå markanta kostnadsbesparingar. En annan risk oavsett bolagsstorlek är viljan att lämna ifrån sig de ekonomiska funktionerna till ett annat land kan vara avskräckande i sig.