Föräldrabalken

När en stat blir folkrättsligt bunden av en internationell konvention är staten skyldig att följa dess bestämmelser.¹⁸⁷ Redan innan Barnkonventionen inkorporerades i dess helhet i svensk lag påverkades svensk lagstiftning genom transformation i den omfattningen det ansågs nödvändigt för att uppfylla förpliktelserna enligt konventionen. Således fanns redan innan implementeringen av Barnkonventionen, nationell reglering i linje med konventionens uppställda krav.¹⁸⁸

3.3.1 6:2a 1 st. FB - Barnets bästa

I svensk lagstiftning gavs barnets bästa rättslig betydelse särskilt i ett tillägg i FB efter 2006 års vårdnadsreform, där barnperspektivet stärktes och principen om barnets bästa förtydligades genom nya vårdnadsregler. Principen om barnets bästa¹⁸⁹ har däremot funnits i svensk rätt under en längre tid men har kommit att få allt mer tyngd sedan ratificeringen av Barnkonventionen 1990. I svensk rätt har barnets bästa implementerats i ett flertal lagrum, bland annat i 6 kap FB. ¹⁹⁰ Principen återfinns däremot med skiftande formuleringar som tyder

185 Ds 2002:13, s. 60.

186 Ds 2002:13, s. 62.

187 Prop. 2017/18:186, s. 8.

188 Singer, 2019b, s. 44.

189 Begreppet barnets bästa introducerades för första gången i svensk lagstiftning i lagen om barn i äktenskap från 1920 med följande formulering; ”för de fall föräldrar som på grund av söndring levde åtskilda inte kunde åsämjas om barnen, att rätten efter vad med hänsyn främst till barnens bästa finnes skäligt, skall bestämma om vårdnaden”, se Rejmer, 2002, s. 139.

190 SOU 1997:116, s. 22.

37 på att barnets bästa har olika tyngd vid olika typer av beslut. I vissa fall ska barnets bästa beaktas, och i andra ska det vara avgörande.¹⁹¹ Av 6:2a FB framgår att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.¹⁹²

Principen om barnets bästa ska tolkas ur både ett subjektivt och ett objektivt perspektiv, där barnets egen inställning och vilja hör till det subjektiva medan beprövad erfarenhet och vetenskap hör till det objektiva. För att kunna pröva det subjektiva krävs att barnet vistas i en trygg miljö och inte påverkas av någon vuxen. Exakt vad som utgör barnets bästa i FB och hur en bedömning ska utföras för att utröna barnets bästa är däremot omdiskuterat.¹⁹³ Av FB framgår ingen exakt formulering för hur bedömningen av barnets bästa ska gå till. Det är inte möjligt att i lagen mer precist definiera principen eftersom det då skulle riskera att omständigheter i det enskilda fallet går förlorade. Istället har lagen ställt upp ramar och utgångspunkter för prövningen.¹⁹⁴ I 6:2a FB stadgas några särskilda omständigheter som ska beaktas. Till dessa hör att domstolen i bedömningen ska beakta risken att barnet eller någon annan i barnets närhet utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Hänsyn ska även tas till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. Som allmän utgångpunkt framgår av 6:1 FB barnets grundläggande rättigheter, vilket är att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.

Vid bedömning av barnets bästa ska hänsyn således tas till såväl barnets fysiska som psykiska välbefinnande och utveckling. Det ska även uppmärksammas att begreppets flexibla karaktär gör att det är under ständig utveckling och förändras i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället ändras.¹⁹⁵

3.3.2 6:2a 3 st. FB - Barnets rätt att få komma till tals

Propositionen 1994/95:224 efterföljde ratificeringen av Barnkonventionen i syfte att skapa garantier för barn att komma till tals i den omfattning som omnämns i konventionen. Förslaget utmynnade i lagbestämmelsen 6:2a 3 st. FB som stadgar att vid avgörandet av barnets bästa i mål om, vårdnad, boende och umgänge, ska ta hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.¹⁹⁶ Principen om barnets rätt att komma till tals är utformat på ett

191 Se 1:10 utlänningslagen (2005:716); 1:2 SoL; 4:1 FB.

192 Se Dahlstrand, 2004, s. 37; Grahn-Farley, 2019, s. 49 f.

193 SOU 1997:116, s. 134.

194 Sjösten, 2020, s. 50.

195 Sjösten, 2020, s. 51.

196 Prop. 1994/95:224, s. 1.

38 öppet sätt för att undvika att domstolen styrs allt för mycket av vad som framgår av en vårdnadsutredning. Genom att använda sig av en öppen formulering ansågs riskerna minska för obehörig påverkan av barnet i samband med vårdnadsutredningen. Med obehörig påverkan menas att barnet tvingas ta ställning eller utsätts för påverkan av de vuxna inblandade i processen.¹⁹⁷ Därför utformades bestämmelsen så att domstolen ska ta hänsyn till barnets vilja som en del av helhetsbedömningen.¹⁹⁸

Innan vårdnadsreformen år 2006 fanns en uttalad åldersgräns om 12 år där barnet ansågs uppnått sådan mognad som eftersträvas för att få sin åsikt beaktad i en process. Detta fick resultatet av att verkställighet mot ett tonårsbarns vilja var svårt att uppnå. Enbart i undantagsfall om det ansågs nödvändigt för barnets bästa kunde det ske. Åldersgränsen togs därför bort med motivationen att även öka möjligheten för yngre barn att uttrycka sin åsikt och få den beaktad.¹⁹⁹

Av 6:11 FB framgår att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska vårdnadshavaren i sitt beslutsfattande ta större hänsyn till barnets inställning. Barnets rätt att uttrycka sin vilja ansågs vara en förutsättning för att tillgodose barnets behov. Vid införandet av bestämmelsen var syftet inte att barnet skulle erhålla bestämmanderätt i en process men barnets åsikter skulle bli beaktade. Trots att vårdnadshavaren erhöll den primära bestämmanderätten ansåg lagstiftaren att det var viktigt att barnet gavs möjligheten att komma till tals. Genom att erkänna barn rätt att uttrycka sin åsikt skulle barnet utveckla egenskaper av självständighet och ansvarstagande.²⁰⁰ En viktig funktion, avgörande för barnets uppväxt och för att stärka skyddet för barn, var att vårdnadshavaren skulle handla utifrån omtanke om barnet och ibland låta barnets intressen väga tyngre än den vuxnes.²⁰¹ Det var framför allt frågor av enklare och vardaglig karaktär som barnet ansågs kunna bestämma själv. Det skulle vara upp till vårdnadshavaren att avgöra när barnet uppnått tillräcklig ålder och mognad för att ta egna beslut. I propositionen framhålls även att barnet inte ska inte tvingas fatta beslut som den inte känner sig tillräckligt mogen för.²⁰² Principen om barnets rätt att komma till tals är således

197 Prop. 1994/95:224, s. 34 f.

198 Prop. 1994/95:224, s. 33 f.

199 Prop. 2005/06:99, s. 80 f.

200 Prop. 1981/82:168, s. 23 ff.

201 Prop. 1981/82:168, s. 18 f.

202 Prop. 1981/82:168, s. 24 f.

39 underordnad barnets bästa mot bakgrund av att det kan finnas starka skäl som går emot barnets vilja.²⁰³