• No results found

Föräldrarnas ekonomiska kapital möjliggjorde hockeyspelande

6. Resultat

6.5 Föräldrarnas ekonomiska kapital möjliggjorde hockeyspelande

Det ekonomiska kapitalet var en av flera faktorer som bidrog till att intervjupersonerna valde att börja och fortsätta med ishockeyn. Det ekonomiska kapitalet är en människas ekonomiska tillgångar. Det ekonomiska kapitalet beskriver också en människas kunskaper gällande ekonomin, det vill säga kunskaper gällande ekonomins strukturella utformning och de spelregler som medföljer gällande den ekonomiska strukturen. Föräldrarna till intervjupersonerna hade ett gott ekonomiskt kapital i synnerhet. Samtliga intervjupersonernas båda föräldrar hade arbete när intervjupersonerna började och fortsatte att spela hockey.

Föräldrarna hade tillräckligt god ekonomi till att betala utrustning, medlemsavgifter samt bensin för att kunna skjutsa till träningar och match. En god ekonomi är en avgörande faktor för att en person ska kunna börja och fortsätta spela hockey. Intervjupersonerna förstod att föräldrar till barn som vill spela hockey behöver att ha en god ekonomi för att kunna spela hockey. Intervjupersonerna tycker att hockey är en dyr sport då utrustning är dyrast.

Intervjupersonernas föräldrar köpte för det mesta ny utrustning till intervjupersonerna i sportbutiker ungefär inför varje säsong. Intervjuperson 1 menade att hockey är en dyr sport och att både hen och hens föräldrar har varit medvetna om hockeyns kostnader:

Absolut och jag själv skulle säga att jag var väldigt liksom medveten om kostnaden och att det är en dyr sport är det. Hockeyn inte är för den tyvärr vanliga Svensson är det ju inte, utan man behöver ju ha tyvärr pengar för att spela sporten. Och mina föräldrar var ju medvetna om att det kostade mycket, vilket gjorde att jag själv kanske inte bad om pengar som kanske många andra hade gjort när de var små. Jag måste ha det här och jag måste ha det här, jag var mer så att ja men jag vet att hockeyn kostar så att jag frågar inte om pengar precis. (IP1)

Intervjuperson 1 föräldrar hade jobb, intervjupersonens föräldrar arbetade när hen var en aktiv ishockeyspelare. Att intervjupersonens föräldrar arbetade bidrog till ett gott ekonomiskt kapital och bidrog till en trygg ekonomi vilket möjliggjorde intervjupersonens ishockeyspelande:

Min mamma jobbar inom ekonomi så jag tror att hon kallar sig för redovisningsassistent kanske. Min pappa jobbar inom konsulting inom IT säkerhet, minns inte om de var

utbildade på universitet, min mamma har bara en sån här tvåårig det var ganska vanligt på den tiden och min pappa har bara gått kurser, liksom sådana utbildningar för han gick militärhögskolan. (IP1)

Intervjuperson 1 köpte ny utrustning inför varje säsong, att köpa ny utrustning inför varje säsong var vanligt bland intervjupersonerna. De brukade åka till en butik där det fanns ishockeyutrustning, intervjupersonens pappa brukade följa med intervjupersonen och köpa ny utrustning inför varje säsong:

För att köpa utrustning så vi åkte ju till Erikslund och köpte våra egna utrustning. Så det var ju oftast jag och pappa som köpte utrustning. Så det blev relativt ny varje säsong. (IP1)

Intervjuperson 1 tycker att hockeyn är en dyr sport idag. Intervjupersonen tycker att ishockeyn idag är en materialsport vilket innebär att sporten kräver mycket utrustning. Utrustningen är oftast dyr och behöver bytas ut ofta, speciellt när man växer som barn. Mängden av utrustningen är betydligt mer jämfört med fotbollen menar intervjupersonen:

Ja det är ju en ja materialsport, det är mycket material det är inte som att spela fotboll då behöver man ha på fotbollsskor och benskydd, det är inte så mycket mer än det man behöver jämfört med liksom ishockey. (IP1)

Intervjuperson 2 köpte oftast ny utrustning men när hen började så fick hen låna hens brors skydd och fick låna lite utrustning från klubben, när hen blev professionell så fick hen mycket utrustning från klubben:

Jag började spela så fick jag ett par benskydd från någon tjej som hade provat på med damlaget över de lager fanns ju innan fick jag alltså någon tjej som hade provat på att spela med damlaget så jag fick jag fick låna brorsans axelskydd så den passar uppenbarligen inte så det var lite så där man fick låna grejer lite här och var. Det var för stort och det var för lite för ja och så var det ju första säsongen i alla fall. Sen när pappa visste att hon kommer nog kanske spela ett tag till, då köpte dem mer grejer som passade bättre. men från klubben när jag började fick vi byxor det var det enda, annars så fick vi stå för allting själva och så var det ju under hela tiden som jag spelade. Men sen när jag gick över till det professionella laget där var det ju lite annorlunda man fick byxor, man fick hjälm, träningströjor, vi fick 2 klubbar per säsong om vi hade ettårskontrakt och jag tror det var 3 eller 4 personer som hade femårskontrakt så fick man ju mycket mer utrustning. Vi hade då hade vi ett avtal med Bauer, så att de kom dit varje säsong vi fick testa det absolut nyaste grejer till rabatterade priser och så där så det var ju en helt annan värld och komma dit mot och spela en liten klubb. (IP2) Intervjuperson 2 båda föräldrar hade jobb som bidrar till en tryggare ekonomi. Även här så arbetade intervjupersonens föräldrar när hen var en aktiv ishockeyspelare. Att intervjupersonens föräldrar arbetade bidrog till en trygg ekonomi vilket möjliggjorde intervjupersonens ishockeyspelande. Intervjupersonens föräldrar finansierade intervjupersonens ishockey genom att de hade arbete vilket ledde till ett gott ekonomiskt kapital:

Pappa jobba PEAB som markarbetare han har grävt hål. Nu har han gått i pension här för ett år sedan ungefär, så att han har grävt gropar hela sitt liv, lagt plattor och så där så grovarbetare var han. Mamma har gjort lite olika grejer men alltid jobbat inom vården. Jag vill minnas att hon jobbade natt på ett äldreboende när jag började spela hockey, för att det skulle funka med ja men med skola och så där. Pappa var ju borta hela dagarna på morgonen klev vi upp och när vi kom hem efter skolan och så där så att mamma valde att jobba natt för att kunna vara hemma när vi kom hem från skolan sen bytte hon till daglig verksamhet de har haft samma jobb inga välavlönade jobb så utan verkligen arbetarklassjobb. (IP2)

Intervjuperson 2 menade också att hockey är en dyr sport och att både hen och hens föräldrar har varit medvetna om hockeyns kostnader. Intervjupersonen menade att det var samtal hemma om att hockeyn var dyr. Intervjupersonen blev uppmanad till att vara försiktig med klubborna hen hade eftersom klubbor och övrig utrustning är dyrt. Detta är ett exempel på att ishockeyn kräver ett gott ekonomiskt kapital för att kunna finansiera utövandet:

Jag kommer ihåg att vi pratade om när jag kommer inte från att ta med särskilt mycket pengar det var liksom visst klipp matkuponger från tidningen och jag kommer ihåg att vi pratar om att men det kostade väldigt mycket. Och nej men du måste vara försiktig med klubborna vi har inte råd att köpa några nya och så där. Så absolut det vi pratade om ekonomin så jag var kanske en utav de sista som fick kompositklubba, så att absolut jag var medveten om att den kostar ganska mycket. (IP2)

Intervjuperson 2 tycker att hockeyn är en dyr sport idag, hen menar att hockeyns utrustning är dyr på grund av utrustningen brukar ha god kvalitet. Intervjupersonen brukade inte uppdatera utrustningen så ofta eftersom hen anser att utrustningen är dyr:

Ja jag tycker att det är jäkligt dyrt att spela hockey, det är väl kanske en anledning till att jag inte har uppdaterat utrustning. Jag tror att det beror på den har väl alltid varit dyr skulle jag säga. Men det är klart att priserna går upp det kommer man inte ifrån, men det är ju väldigt mycket utrustning man behöver. Jag menar fotbollen ett par fotbollsskor kan ju vara svindyra också, men det räcker med ett par fotbollsskor och ett par benskydd. Så då är du klar och en har det ju så otroligt mycket utrustning. Hade det bara varit ett par skridskor då kanske man inte tyckte att sporten var dyr, så att det är väl ganska logiskt egentligen att hockeyn kostar mycket och sen är det ju ofta så att ju dyrare grejen är desto bättre kvalitéer är det på dem.

(IP2)

Hen fortsatte med att berätta att hockeyn upplevs som en arbetarklass idrott trots att utrustningen är dyr. Hen menar att ishockeyn inte upplevs som en över/medelklass idrott, då hen ser att det kommer killar från många olika klassbakgrunder ner till ishallen och tränar. Hen menar att ishockeyn historiskt sett har varit en folkidrott:

Någonstans tänker jag fortfarande att det är fotbollen är lite mer överklass och hockey det är mer och mer grovarbetarsport, men det kanske bara är min gamla ja. Ja men precis så det kan ju vara så att det har skett ett kanske litet skifte där sen beror det lite grann på kanske vart lagen ligger också tittar jag på de som spelar i rad nu känner jag dem inte jättevälställt men de ser man på smågrabbarna som ändå spelar känns inte som att det är någon överklassfamilj så utan det känns mer som att det kanske är övre medelklass om man säger så. (IP2)

Intervjuperson 3 menade att hockey är en dyr sport och att både hen och hens föräldrar har varit medvetna om hockeyns kostnader. Intervjupersonen menade att utrustningen kan vara så dyr att vissa familjer kan behöva spara pengar för att kunna finansiera utrustningen. Detta är ett exempel på att ett gott ekonomiskt kapital krävs för att kunna finansiera utrustning:

Så ja nu bara tänk om man själv skulle börja spela hockey om jag fick för sig att nu ska jag fortsätta jag ska köpa på mig helt ny utrustning så inser man ju snabbt att det är inga pengar man bara hostade upp i fickan bara så där. Man kanske behöver lägga undan lite pengar, eller om man har jättebra jobb. Men det kostar ganska lätt runt säkert tiotusen och utrustningen så får man väl få bra grejer antar jag. Priserna kanske har gått upp lite på grejer det kommer mer premium inte jag kan inte komma sig många nya märken men de märken som fanns har funnits länge kanske kommer med premiumprodukter typ. Finns det folk som har råd att betala för det tror jag generellt att de familjerna har väl kanske generellt lite bättre ställt i de flesta fall. Och då kanske det finns lite utrymme eftersom folk köper så då kan man dra upp priserna. (IP3)

Hen fortsatte med att berätta att hens föräldrar åkte ofta in och köpte bra utrustning som passade.

Intervjupersonen berättade att de var ofta i en idrottsbutik och köpte ny utrustning när intervjupersonen behövde det. Intervjupersonen menade att hen inte var medveten om utrustningens kostnader när hen var aktiv inom hockeyn. Men idag så menar hen att hockeyn kan vara kostsam när det gäller hockeyns utgifter:

Ja man var väl ofta på teamsportia på Erikslund så. Och där så och prova jag grejer, jag tänkte inte så mycket på mer än det. Man provar saker som man tyckte om, ja men det var jag hade inte koll på marknaden och sådant. Var det något jag tyckte såg snyggt ut och det kändes skönt och sen betala föräldrarna, så åkte vi hem ungefär. Man tänkte inte så mycket på vad man faktiskt köpte och jag tog inte in riktigt till mig vad saker och ting kostade på ett sätt som man skulle göra nu. Det kanske man skulle tänka på nu om det står mellan 2 skydd så kanske det ena är 1000 kronor billigare eller nåt sånt om man tycker de är ganska likvärdiga då skulle man ju nu idag ta det billigare men där och då visste man inte vad det var. (IP3)

Intervjuperson 3 köpte också ny utrustning när hen behövde det. Intervjupersonen fick utrustning som var av bra kvalitet och att utrustningen satt ordentligt. Detta är ett exempel på att det krävs ett gott ekonomiskt kapital för att kunna finansiera utrustning som är av bra kvalitet:

Ja vi köpte utrustning och det var inte ja det är väl klart att föräldrarna kollar på prislappen men det var inte så att det var kolla bara på det billigaste utan det kolla på det som är bra och sitter ordentligt. Sen finns det väl folk som köper saker mer second hand eller på grej byta dagar så klart, men generellt så köper man ny utrustning. Så är det ju ganska dyrt skulle jag nog påstå. (IP3)

Hen tycker att hockeyn har blivit dyrare och tror att en familj bör ha en god ekonomi för att kunna finansiera ishockey spelande. Hen menar att en familj som har ett gott ekonomiskt kapital har möjlighet till att finansiera sina barns ishockeyspelande och hen menar att de familjer som har ett lägre ekonomiskt kapital kan ha svårt att finansiera sina barns hockeyspelande:

Ja det har det blivit jag vet inte vad hockeyn kostar då men jag tänker har man liksom det måste vara svårt för en familj som kanske inte har högre lön än kanske genomsnittet om man är lite under genomsnittet i lön så tror jag bara rent ekonomiskt är det lite knepigt att få ihop det tror jag. Det finns ju begagnade grejer och så men jag tror jag tror många spelare försvinner av den anledningen att priset har gått upp så. (IP3)

Intervjuperson 4 föräldrar hade båda jobb vilket skapar möjligheter till att finansiera hockeyspelandet, detta visar på att om båda föräldrarna har arbete så skapar det goda möjligheter till att finansiera utrustning och hockeyns utgifter i synnerhet: ”ja vad ska man säga pappa är mekanisk reparatör och mamma jobbar på ålderdomshem.” (IP4).

Intervjuperson 4 menar att den höga kostnaden kan hämma en människas hockeyspelande då föräldrar som inte har tillräckligt bra ekonomi kan inte finansiera barnets hockey:

Det mesta är väl den höga kostnaden egentligen för att kunna fortsätta på lite högre nivå. Så ja det är väl inte bra för sporten och så egentligen det är många som annars skulle kanske skulle vilja spela. (IP4)

Intervjuperson 4 fick ibland begagnad utrustning men senare under hens karriär så åkte föräldrarna och köpte ny utrustning. När intervjupersonen började att spela ishockey så fick hen låna delar av utrustning från kompisar och fick en del utrustning begagnat. När intervjupersonen fortsatte att spela så fick hen ny utrustning som hens föräldrar köpte:

Utrustningen ja till en början var det väl innan man började med hockey så var det väl mer lite mer begagnade och prova gammal utrustning från kompisen. Sen så när man blir äldre och fortsatte så var det att man åkte och köpte mitt eget då. Ofta vara de var föräldrarna tvungna att köpa nytt ändå så att allt skulle passa. (IP4)

Intervjuperson 4 föräldrar var medvetna om hockeyns kostnader och menar att det finns blandade prisklasser då det finns möjligheter att köpa begagnad och ny utrustning till olika priser vilket i sin tur kan ge möjligheter till att finansiera ishockeyspelande:

Ja men det tror jag nog ändå att om jag var medveten om jag kan ju förstå att det kan vara ganska dyrt för vissa familjer precis det finns det blandade priser eller det finns jag dock olika prisgrupper så det går ju att köpa begagnad så blir det ju väldigt billigt om man inte har råd med något nytt. (IP4)

Intervjuperson 5 berättade att hen brukade låna utrustning från kompisarna när hen hade precis börjat spela. Även intervjupersonen fick utrustning från sina vänner, vilket är vanligt för barn som börjar spela ishockey. Intervjupersonen fick utrustning i kombination med att hens föräldrar köpte utrustning till en början:

I början där som sagt så skrapade man ihop grejer lite grann från kompisarna och så då fick man ju ta lite vad man har för eftersom att köpa en helt ny utrustning och allting det är kostar ju mycket. Så att jag började år 97-98 någonstans där det tror jag. Så mycket jag hade hemma det var just från åttiotalet och sen så fick jag låna en del från alla kompisarna då. Så att det var ju liksom så det fick börja på något sätt. Det var ingenting jag funderade på då eller utan jag tänkte väl att det är bara att börja. (IP5)

Intervjuperson 5 lånade till en början utrustning från sina kompisar och från klubben, senare så köpte hans pappa ny målvaktsutrustning, då hens föräldrar hade möjlighet till att finansiera ishockeyn och dess avgifter. Intervjupersonen menade att hen fick bra utrustning och var medveten om att utrustningens kostnad var hög:

Första åren så lånade man det som fanns sen jag kommer ihåg exakt från vilken ålder, men sen började pappa köpa till mig som handske och plock. Han i alla fall köpte i alla fall 2 eller 3 egna sätt. Ja precis som du säger att man växte så jag kommer inte riktigt ihåg men jag tror i alla fall att jag hade sätten i alla fall ett par säsonger det tror jag. Jag försöker fundera lite grann kommer inte ihåg vad det kostade så vet man ju att det kostade ju en del det gjorde dem. Men jag kan inte komma ihåg, men det var ju inga och inga skitgrejer som köptes som sagt så det var ändå bra grejen precis så att de kostade säkert en del ja. (IP5)

Intervjuperson 5 menade att hockeyn är en dyr sport och det kan vara en av många faktorer varför barn och ungdomar inte väljer att spela ishockey. Hen menar att kostnaden kan vara en av många faktorer till att barn och unga väljer bort hockeyn:

För det är väl det man undrar lite grann att hur kunde det vara så många som började när jag spela och vi hade fler än ett lag. Jag vet inte om man kan koppla det till en dyr sport eller om det jag tänkte att det kanske det intresset samhället överlag är mindre. Det pratades ju om hockey liksom på min tid och sen så tror jag säkert att kostnaden kan ha viss del i det också, att föräldrar kanske inte ens introducerar hockeyn till sina barn för att de vill de hoppas att deras barn inte ska nämna det. (IP5)

Intervjuperson 5 föräldrar hade också arbeten vilket gav möjligheter till att finansiera hockeyn: ”Min mamma jobbade ju på Konsum och pappa jobbade som ombudsman på handels”. (IP5)

Intervjupersonens båda föräldrar hade jobb vilket skapade möjligheter till att intervjupersonerna kunde börja spela ishockey. Intervjupersonernas föräldrar hade de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kunna finansiera hockeyspelande. Detta underlättade intervjupersonernas val till att börja och fortsätta spela hockey. Intervjupersonerna tyckte själva att hockeyn är en dyr sport och var medvetna om att det krävs ekonomiska förutsättningar för att kunna spela ishockey. Många av deltagarna trodde att deras föräldrar var medvetna om ishockeyns kostnader men dem hade inget minne av att föräldrarna uttryckte att det var för dyrt. Föräldrarnas ekonomi möjliggjorde intervjupersonernas val till att börja och fortsätta spela ishockey, då deras ekonomiska kapital var avgörande för finansiering av utrustning, bensin och medlemsavgifter.