Studien är en kvalitativ studie som grundar sig på den hermeneutiska ansatsen. Syftet med den valda ansatsen är att den hermeneutiska ansatsen skapar goda förutsättningar till att forma en förståelse för intervjupersonernas berättelser om deras val till att börja och fortsätta spela ishockey. Hermeneutiken är då grunden till datainsamlingsmetoden. Den hermeneutiska ansatsen betraktar personers erfarenheter och livsvärldsperspektiv som central till att förstå och bilda kunskap (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 65-72). Den hermeneutiska ansatsen skapar förutsättningar till att besvara frågeställningen i studien, eftersom ansatsen ger förutsättningar till att ta del av intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter genom intervjupersonernas utsagor. Därav kan man tolka och analysera intervjupersonernas utsagor tack vare den hermeneutiska ansatsen. Det vill säga att genom den hermeneutiska ansatsen, så kan studiens syfte uppnås genom ansatsen eftersom ansatsen kan ta del av intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser gällande de faktorer som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey.
5.1 Hermeutikens grundantaganden
Förståelse och tolkning är själva grunden för den hermeneutiska ansatsen, det vill säga hermeneutiken syftar till att nå förståelse kring olika fenomen genom att ta del av människans livsvärld och förståelsen når man genom att tolka den information som givits. Den valda ansatsen lämpar sig väl till att besvara den givna frågeställningen i studien: Vilka faktorer är det som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey? Lämpligheten med detta är att en människas livsvärldsperspektiv är central i en människas val till att börja och fortsätta med ishockey. Hermeneutiska ansatsen är väl lämpat för att författaren ska finna förståelse genom att tolka intervjupersonernas utsagor. Utsagorna analyseras utifrån det teoretiska ramverket, det vill säga att Bourdieus teorier blir i sin tur grunden för det analytiska arbetet.
Nedan i metodavsnittet beskrivs hermeneutikens grunder, tillvägagångsätt för urval, förförståelse, datainsamling, analysen och de etiska riktlinjerna.
Hermeneutiken i grund och botten handlar om tolkning och förståelse (Ödman, 2016, s. 23-25).
Hermeneutiken söker inte efter en absolut sanning, utan snarare så är ansatsen lämpad för att ge rimliga beskrivningar på fenomen, yttranden, upplevelser och uppfattningar som är betydelsefulla för människan. För att kunna ge rimliga beskrivningar så behöver den hermeneutiska forskaren tolka och förstå den text eller utsaga som återges. Det vill säga att hermeneutiken är ett verktyg till att förstå och tolka olika fenomen och andra människors livsvärldsperspektiv (Ödman, 2016, s.23-26). Genom att tolka och förstå intervjupersonernas utsagor är en förutsättning för att kunna besvara den givna frågeställningen i studien. Eftersom tolkning och förståelse är central i den hermeneutiska ansatsen. Förstår man inte intervjupersonernas utsagor, så kan man inte tolka den, därav så kan man inte uppnå syftet med studien eller besvara frågeställningen. Tolkning och förståelse principen är viktig och tillämpas till studien. Livsvärldsperspektiv är tongivande i den hermeneutiska ansatsen, eftersom livsvärldsperspektivet är nyckeln till kunskap och förståelse, då andra människors förmedlade erfarenheter och upplevelser är information som kan senare betraktas som kunskap. Här blir språket en central faktor för att kunna förstå och tolka andra människors livsvärldsperspektiv, eftersom språket förmedlar människors uppfattningar och upplevelser. Därmed blir språket nyckeln till människans livsvärldsperspektiv och det är utifrån språket författaren kan tolka och analysera informanternas förmedlade perspektiv för att i sin tur bilda kunskap (Ödman, 2016, s. 29-30). Livsvärldsperspektivet och språket är viktiga principer för studien, eftersom genom
att ta del av intervjupersonernas livsvärld så kan förståelse uppnås genom att ta del av och sympatisera med intervjupersonernas utsagor, detta uppnås genom att förstå och ta del av språket som intervjupersonen brukar samt. Studien tillämpade hermeneutikens grundläggande principer eftersom den givna ansatsen har en god grund till att besvara studiens frågeställning.
Eftersom den hermeneutiska ansatsen kan ta del av intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser gällande de faktorer som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey. Hermeneutikens principer möjliggör att studiens syfte uppnås, som i sin tur skapar förutsättningar till att besvara frågeställningen i studien.
5.2 Urval
Intervjupersonerna i studien rekryterades genom ett så kallat bekvämlighetsurval kombinerat med kriterieurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att de intervjupersoner som rekryteras har en form av anknytning till författaren. Däremot så hade inte de flesta intervjupersoner någon nära personlig anknytning till författaren utan anknytningen var snarare en bekantskap. Urvalets kriterier är att intervjupersonerna ska ha spelat ishockey åtminstone en längre period enda upp till tonåren, det vill säga att intervjupersonerna ska ha haft en form av ”karriär” inom ishockeyn (Patton, 2002, s. 238). Intervjupersonerna kontaktades genom en Facebook grupp som är hockeyinriktad där gruppens medlemmar samlas för att spela ishockey tillsammans. En del intervjupersoner kontaktades direkt av författaren eftersom författaren känner dessa personer.
Information om studien och missivbrevet publicerades i den givna Facebook gruppen.
Intervjupersonerna i studien hade varit aktiva inom ishockeyn, då personerna började som barn mellan 6-7 år upp till junioråldrarna och vissa upp till seniornivå. Intervjupersonerna bestod av två kvinnor och tre män, intervjupersonerna var mellan 23-31 år. Ishockeyklubbarna som intervjupersonerna var aktiva i lokaliserades i mellersta Sverige. Intervjuperson 1 var var 23 år gammal student, hen var aktiv ishockeyspelare från 7-8 årsålder upp till 20 årsåldern. Hen hade spelat på barn, ungdoms och seniornivå som varierade allt från elit till bredd nivå.
Intervjuperson 2 var 28 år gammal, hen arbetade som mäklare och hade spelat ishockey från 7-8 årsåldern fram till hen var ungefär 22 år gammal. Hen spelade som vuxen på professionell nivå. Intervjuperson 3 var 23 år gammal, hen arbetade som ingenjör. Hen började spela ishockey när hen var 7-8 år fram till hen var 15 år gammal då hen enbart har spelat ungdomsishockey. Intervjuperson 4 var 23 år gammal hen arbetade också som ingenjör. Hen började från 7-8 årsåldern fram till hen fyllde 20, hen har spelat barn, ungdom och junior ishockey både i elit och bredd verksamhet. Intervjuperson 5 var 31 år gammal, hen hade spelat hockey från 7 årsåldern upp till 15-16 årsåldern som målvakt. Hen var avdelningschef i en organisation.
5.3 Förförståelse
Författaren har en god förförståelse eftersom författaren är en aktiv hockeyspelare och har spelat ishockey sen 10 års åldern och har haft erfarenhet i både bredd och juniorelitverksamhet, författaren har spelat hockey i barn/ungdom, junior och senior verksamhet. Förförståelsen är ett verktyg för författaren eftersom författaren har bra koll på hur hockeyn fungerar och har en övergripande förståelse till varför man börjar spela och fortsätta med ishockey och vilka faktorer som bidrar till det. Författaren är införstådd med studiens teori då författaren har studerat litteratur som rör Bourdieus teorier. Som sagt så är förförståelsen en fördel för att kunna analysera, tolka och förstå intervjupersonernas utsagor, eftersom författaren har insiderkunskaper samt får möjlighet till att relatera till intervjupersonernas berättelser om deras
val till att börja och fortsätta med ishockeyn. Däremot så kan förförståelsen också vara en nackdel, eftersom författarens förutfattade meningar gällande intervjupersonernas berättelser om deras val till att börja och fortsätta med ishockeyn, detta kan riskera att ge ett missledande resultat som har färgats av författarens fördomar. Dock så har författaren varit införstådd med förförståelsens nackdelar för att minimera risken till att snedvrida intervjupersonernas utsagor och studiens resultat. Författaren kände tre av intervjupersonerna vilket var dem tre männen i studien medan kvinnorna i studien var främmande personer till författaren.
5.4 Datainsamling
Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med semistrukturerade intervjuerna beror på att författaren får möjlighet till att ställa frågor och följdfrågor anknutet till studiens syfte och frågeställning. Semistrukturerade intervjuer har syftet till att skapa goda förutsättningar för intervjupersonerna till att reflektera kring frågorna ställs för att sedan kunna ge beskrivande och reflekterande svar på frågorna som ställs (Kvale & Brinkmann, 2014, s.
176-182). Intervjuguiden hade ungefär 9 temaområden som rörde frågor utifrån Bourdieus kapitala teorier, fält och habitus. Frågorna som liknade varandra och rörde ett tema sammanfogades till ett tema. Det framkom biografiska teman, teman som rörde familjebakgrund, reflektions teman etc. Frågorna var anknutna till studiens teoretiska begrepp och frågorna var formulerade utifrån studiens frågeställning, med syftet att besvara den givna frågeställningen. Frågorna formulerades på så vis att författaren skulle kunna forma sig en uppfattning kring intervjupersonernas berättelser gällande deras val till att börja och fortsätta spela ishockey utifrån Bourdieus teorier som grund. Intervjuerna genomfördes via telefon där samtalen var 50-80 minuter långa. Samtalen var öppna och i positiv stämning då författaren fick ta del av relevant och intressant information från intervjupersonerna.
5.5 Analys
Analysen grundade sig på Bourdieus teorier, då resultatet i studien analyserades genom att tolka och förstå intervjupersonernas utsagor, alltså transkriberade material som samlades in i studien.
Bourdieus teoretiska koncept tillämpades i analysen av materialet genom att analysera intervjupersonernas utsagor utifrån kunskapen om Bourdieus teorier, där materialet analyserades med Bourdienska tankegångar och utifrån detta så strukturerades materialet utifrån Bourdieus kapitala teorier och fält. Del och helhetsprincipen användes för att analysera studiens resultat. Del och helhetsprincipen innebär att författaren formar en helhetsbild av det som undersöks genom att förstå delarna (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 236-238).
Det vill säga att författaren analyserar delar av utsagorna för att sedan se hur delarna hör ihop med varandra, utifrån detta så kan författaren forma en helhetsbild genom att analysera delarna.
Detta grundar sig på hermeneutikens grunder tolkning och förståelse, genom att förstå samspelet mellan delarna från deltagarnas utsagor så formas en helhetsbild. När väl författaren har uppnått förståelse för sammanhanget och helheten från intervjupersonernas utsagor så kan författaren återge intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser som kunskap, när förståelse för delarna och helhet har uppnåtts så har den hermeneutiska cirkeln slutits (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 282-285). Med detta sagt så analyserades det transkriberade materialet med hjälp av författarens förförståelse och Bourdieus teorier för att kunna förstå intervjupersonernas utsagor för att senare forma en helhetsbild gällande intervjupersonernas berättelser om valet att börja och fortsätta spela ishockey. Utifrån analysen av materialet så kunde slutsatser dras för att senare kunna framställa ett resultat i studien. Det vill säga att intervjuerna spelades in för att sedan transkribera ljudfilen till textformat på ett Word-dokument
(Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 234) Sedan så analyserades texten i Word-dokumentet genom del och helhetsprincipen, då delar av utsagorna analyserades för at se hur delarna hör ihop med varandra för att kunna forma en helhetsbild (Dahlberg, Dahlberg &
Nyström, 2007, s. 236-238). Efter detta så identifiera författaren teman som kan besvara frågeställningen genom att identifiera gemensamma berättelser som intervjupersonerna återgav för att sedan kunna presentera ett resultat i studien (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 147-151).
Detta skedde genom att författaren kodade det transkriberade materialet genom att kategorisera intervjupersonernas utlåtanden (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 241). Resultatet som framkom i studien presenteras genom 4 teman. De teman som återgavs representerade frågeställningen i studien. Citaten är delar av intervjupersonernas berättelser som anses vara relevant till att besvara frågeställningen i studien. Resultatet tematiserades genom att analysera intervjupersonernas berättelser utifrån Bourdieus teorier. Nedan framställdes det en beskrivning om intervjupersonerna, tematiseringen och därefter framställs resultaten med teman och citat.
5.6 Tematisering
Tematiseringen gick till på så sätt att intervjupersonernas berättelser kodades av författaren genom att finna liknande utsagor som intervjupersonerna återgav i intervjuerna, utifrån detta så skapades det teman som besvarade frågeställningen i studien.
5.7 Citering
Citaten är bortklippta från transkriberingen. Citaten har skrivits om från talspråk till skriftspråk så att det blir lättare för läsaren att ta del av resultatet. Delar av citaten har skrivits ihop då svaren till följdfrågorna blev en del av citeringen. Den automatiska transkriberingen på Word hade sina brister eftersom transkriberingen matade inte ut orden exakt, däremot så förstods meningarna i det transkriberade dokumentet. Citaten blev inte hundra procent ordagranna på grund av dessa faktorer. Dock så har intervjupersonernas berättelser samma innebörd.
5.8 Etiska riktlinjer
Forskningsetiska principerna i studien säkerställdes genom att upprätthålla individskyddskravet, det vill säga de Vetenskapsrådets fyra etiska principer. Kraven som studien tillämpade är Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Missivbrev gavs till intervjupersonerna och samtliga krav och dess innebörd förmedlades till informanterna innan intervjuerna genomfördes. Informationskravet är ett krav där forskaren har en skyldighet till att förklara för informanten om syftet med studien, forskaren informerar om informantens rättigheter för att vara med i studien, rättigheterna förmedlas genom forskaren, forskaren betonar att deltagandet i studien är helt frivilligt och deltagandet kan avbrytas om så önskas (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Kravet tillämpades i studien och förmedlades till intervjupersonerna. Samtyckeskravet innebär att det är informanten som bestämmer sitt godkännande till deltagandet i studien (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Kravet tillämpades i studien och förmedlades till intervjupersonerna. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga uppgifter som har samlats in i studien behandlas konfidentiellt, då anonymitet garanteras och att ingen obehörig person kan ta del av uppgifterna som har insamlats (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Detta krav förmedlades till intervjupersonerna och tillämpades i studien. Nyttjandekravet betyder att alla insamlade uppgifter och data är enbart ämnat för forskning (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Nyttjandekravet tillämpades i studien och förmedlades till intervjupersonerna.
5.9 Metodreflektion
Metoderna som valdes i studien fungerade väl enligt författaren. Eftersom de valda metoderna gick väl ihop med studiens syfte och frågeställning, då metoderna underlättade analysen, urvalet var rätt för att kunna få svar på frågeställningen samt så var den hermeneutiska ansatsen bäst lämpad till att besvara frågeställningen. Metoden var väl lämpade verktyg för författaren och genomförandet av studien. I sin helhet så var de valda metoderna bäst lämpade för att besvara frågeställningen samt för genomförandet av studien.