Avsikten med sökandet av den tidigare forskningen var att ta del av intressant forskning som rör Bourdieus teorier gällande fält och de olika kapitalen inom ishockey och idrott, för att kunna finna kunskapsluckor och ta del av kunskap som kan vidare utvecklas för att i sin tur bidra till denna studie. Att ta del av Bourdieu inom idrottssociologisk forskning var lämplig i litteraturundersökningen eftersom Bourdieus analyser kan ge rimliga förklaringar till de faktorer som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey. Sociological abstracts, Google scholar och DiVa var databaserna som användes för att finna tidigare forskning. Sökorden var: Bourdieu ice hockey, Bourdieu sportsparticipation och Bourdieu ishockey. Jag sökte aktivt efter svenska och internationella studier som rörde Bourdieu och ishockey. Att finna svenska studier gick utan framgång, däremot hitta jag hitta en studie på DiVa som var intressant som var en svensk doktorsavhandling. Samtliga studier var peer-reviwed som ansågs vara lämpliga till att redovisas i denna studie som i sin tur vara en god
grund för denna studie. Detta avsnitt presenteras med hjälp av teman, där de artiklar som liknar varandra teoretiskt är grupperade under samma tema. Temat Kulturens betydelse för ishockeyn och idrottande i överlag tar upp studier som rör det kulturella kapitalet och det kulturella kapitalets betydelse för människors idrottande. Temat Habitus och fältets betydelse för idrottande och idrottsdeltagande samlar de studier som handlar om habitus och fält och dess betydelse för idrottsdeltagande. Temat Sociala kapitalets och det kulturella kapitalets betydelse för idrottsdeltagande tar upp de studier som rör det sociala och det kulturella kapitalet betydelse för människors idrottsdeltagande.
3.1 Kulturens betydelse för ishockeyn och idrottande i överlag
Studien Folkhemmet på is av Stark (2010) var en doktorsavhandling som beskrev utvecklingen av svenska ishockeyn och tre kronor. Ishockeyn importerades till Sverige från Nordamerika.
Studien analyserades utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv, det vill säga att den svenska identiteten konstrueras. Då tre kronor i detta fall var en del av formandet av den nationella identiteten. Svenska hockeyförbundet influerade svenska folket till att börja spela ishockey och uppmuntra till att forma ishockeyföreningar runt om i landet. Hockeyn var relativt billig i jämförelse med bandyn, då man inte behövde ha lika stora isytor som bandyn behöver.
Ishockeyn efter andra världskriget blev mycket populärt i Sverige, under kalla kriget så var tre kronor en representation för den svenska modellen när tre kronor mötte stormakterna under landskamperna. Tre kronor blev en symbol hos det svenska folket då tre kronor influera det svenska folket kulturellt samt så forma tre kronor en svensk nationell identitet.
Studien är relevant till frågeställningen eftersom ishockeyn har en anrik historia i Sverige.
Ishockeyn har berört och påverkat många människor i Sverige. Tre kronor har influerat många människor till att börja spela ishockey. Tre kronor har bidragit till formandet av människors identitet, då en nationell identitet har formats genom tre kronors framgångar. Det vill säga som nämnt ovan att tre kronor blev en symbol hos det svenska folket, då tre kronor influera det svenska folket kulturellt samt så forma tre kronor en svensk nationell identitet. Tre kronors symbolik och makt till att influera har troligen påverkat en stor del av det svenska folket, folkhemmet på is utifrån min interpretation går att förklara genom Bourdieus kapital teorier då tre kronor har influerat folket genom dess sociala kapital, och i hemmet så har hockeyn blivit en form av kulturellt kapital då ishockeyn kollas på tv, hockeyn pratas i hemmet då det krävs ett speciellt språk för att förstå eftersom hockeyn har många olika begrepp, detta bli en form av
”fin kultur” hemma. Eftersom hockeyn var en arbetarklass idrott innan sekelskiftet så är det ekonomiska kapitalet relevant då men framförallt idag, hockeyn förkroppsligade arbetarklassen och en stor del av det svenska folket vilket tre kronor representerade. Många som spelade för tre kronor innan sekelskiftet var arbetare, de arbetade och tillhörde arbetarklassen samtidigt som de spelade ishockeyn detta formade en identitet som många kunde relatera till. Idag har hockeyn ändrats och har blivit betydligt dyrare, ishockeyn idag är ingen arbetarklass idrott eftersom utrustning och medlemsavgifter har blivit betydligt dyrare jämfört med 1960-1990 tal.
Här ser man en tydlig förändring och hockeyn kräver från ungefär i början av 2000 talet till idag helt andra ekonomiska tillgångar för att kunna börja spela ishockey.
Studien The continued importance of family sport culture for sport participation during the teenage years av Strandbu, Bakken och Stefansen (2020) var kvantitativ med Bourdieus teorier som grund. Studien undersökte sport intresserade familjer och hur det påverkar familjens tonårsbarn till att vara aktiv inom föreningsidrott i Norge. Resultatet visade att familjer som hade en sportkultur ökade chansen till att deras tonårsbarn var aktiva inom föreningsidrott. Det
vill säga att det fanns en korrelation då tonåringar som har en familj med en sport kultur ökar sannolikheten till att tonåringen är aktiv i någon förenings idrott.
Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom denna studie understryker att en familjs kapital relaterat till sport ökar chansen till att barnet blir aktiv inom förenings idrott.
Eftersom en familjs kapital avgör i många fall barnets intressen och val. Det vill säga att en familjs kapital har en påverkan på en persons val till att idrotta.
3.2 Habitus och fältet betydelse för idrottande och idrottsdeltagande
Studien Anyone for tennis? Sport, class and status in New Zealand av Falcous och Mcleod (2012) var en etnografisk studie som studerade sambandet mellan tennis och aspiration habitus för idrottande ungdomar, man ville se vilka uttryck aspirations habitus hade för påverkan för medelklassen för de tennisspelande ungdomarna och deras föräldrar. Data samlades in genom fältobservationer och intervjuer med personer som var verksamma i tennisklubben. Med Bourdieus teorier (Bourdieu, 1978, 1984) så visade resultatet i studien att tennisklubben i Oakwood presenterade medelklassen aspirations habitus som fokuserade mycket på status, utveckling och social presentation. Barnen och ungdomarna socialiserades in i medelklassens habitus och dess sociala koder och livsstil. Då dessa sociala klassfaktorer påverkar barnens erfarenheter och upplevelser gällande deras erfarenheter inom sporten. Då den sociala klassen ges i uttryck tydligt inom idrotten, fast Nya Zealand aktivt försöker minska klass skillnader och menar att landet grundar sig i jämlikhet
Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom en idrott kan representera en viss status och klass, här är de bourdieanska teorier en stark anknytning till. En sport socialiserar dess deltagare till en viss typ av klass, beteende och de värderingar som präglar inom den givna statusen och klassen. Detta formar en identitet och status för de som idrottar den specifika idrotten. Ishockeyn formar en status och identitet för den som utövar sporten.
3.3 Sociala kapitalets och det kulturella kapitalets betydelse för idrottsdeltagande Studien Ominousness in sport: The importance of social capital and networks av Widdop, Cutts och Jarvie (2016) undersökte vilken relation idrott och socialt kapital har mellan varandra.
Författarna ville förstå symbiosen mellan sociala nätverk och idrottsföreningar och hur det i sin tur formar ett socialt kapital, för att sedan kunna undersöka hur det sociala kapitalet påverkar deltagandet i den givna idrottsföreningen. Resultatet visade att sociala nätverk kan antingen underlätta en persons deltagande i idrotten. Däremot så kan det sociala nätverket också hämma och begränsa en persons idrottande, exempelvis så kan hämmandet ske genom om personen har ett mindre socialt nätverk. Här blir familjen och vänskaps nätverket viktig för en persons aktiva livsstil. Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom det sociala kapitalet är en avgörande faktor till att en person beslutar till att börja spela ishockey. Det sociala nätverket är betydande för att en person ska kunna influeras till att börja spela, för nätverket kan inspirera en persons val till att börja spela och fortsätta spela. Däremot så kan det sociala nätverket begränsa en persons möjligheter till att välja börja spela ishockey. Studien understryker vikten av det sociala kapitalets betydelse för idrottandet.
Studien Social capital networks in sports spectatorship and participation av Gemar (2021) var kvantitativ och de undersökte relationen mellan idrotten och socialt kapital och hur vilken detta har på deltagandet och åskådande. Resultatet visade på att det sociala kapitalet hade en inverkan
på engagemang och åskådandet. Då det sociala kapitalet som hade kulturella mönster och prestigen som var riktad mot idrotten påverkade åskådandet och deltagandet för idrotten.
Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom det sociala kapitalet påverkar en människas intresse och deltagande gentemot en idrott. Relaterat till författarens studie så kan det sociala kapitalet vara en avgörande faktor till att väcka intresse och engagemang gentemot ishockeyn, då dessa faktorer kan påverka en människas val till att börja spela ishockey.
Studien Adult Participation Sports as Cultural Capital: A Test of Bourdieu's Theory of the Field of Sports av Stempel (2005) Studien var en kvantitativ studie som använde enkäter som datainsamling, studien var en amerikansk studie som gjordes av. Studien undersökte relationen gällande sport som kulturellt kapital och hur vuxet deltagande såg ut gällande detta. Studien resulterade i att de vuxna som idrottade var oftast verksamma inom idrotter som var exklusiva och högklassiga, då träningsformerna kunder variera mellan viktträning och sporter som var i huvudsak tävlingsinriktade. Studien visade att tävlingsaspekten var viktig för deltagandet i idrotten då man hade möjlighet till att vinna över motståndaren. Studien visade även på att en persons klass och kön spelade roll gällande vilken idrott personen utövade. Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom utövandet av en idrott kan forma ett kulturellt kapital och en människas kulturella kapital kan avgöra en människas deltagande och val till att börja med idrott som ishockey exempelvis.
Studien Social class, the elite hockey player career and educational paths av Orlan och Fabien (2019) handlar om elithockeyspelare och deras syn på utbildning och utbildningsmöjligheter, studien gjordes av studien genomfördes i Schweiz. Studien var både en kvalitativ och kvantitativ, 36 intervjuer genomfördes och 605 respondenter svarade på en enkät. Studien visade att familjer som tillhörde låg medelklass och medelklass som värderade sport kapitalet högt så tenderade hockeyspelaren i familjen att lämna skolan för att satsa fullt ut på ishockeyn.
Attityden till detta berodde på att familjerna och spelarna trodde att man får en bättre social positionering inom ishockeyn, man menade på att det sociala kapitalet ökade genom att satsa fullt ut på ishockeyn. Däremot de familjer och spelare som värderade skolan högt menade att skolan är ett bra alternativ om inte ishockeyn går vägen. Detta resulterade i att familjer med lägre sociala resurser som värderar det sociala kapitalet högt kring ishockeyn riskerar sin civila karriär om hockeyn inte går vägen, jämfört med familjer som har ett gott kulturellt kapital och ett ekonomiskt kapital. Studien visade även att globaliseringen inom hockeyn skapar ojämlikheter inom ishockeyn, då globaliseringen försvagar den lokala ishockeyn.
Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom studien poängterar vikten av de olika kapitalens betydelse för en hockeyspelare. Studien visar att dessa kapital påverkar inställningen till utbildning, då de olika kapitalen kan påverka ishockeyspelarnas val till att vidareutbilda sig eller inte. Det vill säga att kapitalen har en betydelse för en människas val i livet.
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Avsnittet presenterar en sammanfattning av den tidigare forskningen. Där samtliga artiklar från den tidigare forskningen kortfattat redogörs.
Den tidigare forskningen tyder på att kulturen i ett land eller i en region/kommun har en betydelse för idrottande och idrottsdeltagande. När ishockeyn importerades från Nordamerika till Sverige, så blev Tre kronor (det svenska ishockeylandslaget) en del av formandet av den nationella identiteten. Svenska hockeyförbundet spelade en viktig roll hos det svenska folket till att börja spela ishockey genom att vara en aktiv aktör i att forma ishockeyföreningar runt
om i landet. Tre kronor blev en symbol hos det svenska folket, då tre kronors framgångar bidrog till att forma en del av den svenska nationella identiteteten. Den tidigare forskningen visade att fält och habitus var betydande för idrottsdeltagande.
Tennisspelarna i Oakwood socialiserades in i tennisvärldens normer och sedvänjor, utifrån detta så blev de socialiserades tennisspelarna in i medelklassen och uttryckte klasstillhörigheten genom idrotten. Den tidigare forskningen tyder på att det sociala och kulturella kapitalet var betydande för idrottsdeltagande. Då relationen mellan idrott och socialt kapital har mellan varandra. Sociala nätverk och idrottsföreningar formar ett socialt kapital, då en människas sociala nätverk kan antingen underlätta en persons deltagande i idrotten. Däremot så kan det sociala nätverket också hämma och begränsa en persons idrottande.
Relationen gällande sport som kulturellt kapital där en studie visade att en persons klass och kön spelade roll gällande vilken idrott personen utövade, då utövandet av en idrott kan forma ett kulturellt kapital och en människas kulturella kapital kan avgöra en människas deltagande och val till att börja med idrott. En annan studie visade att värderandet av det sociala kapitalet resulterade i att familjer med lägre sociala resurser som värderar det sociala kapitalet högt kring ishockeyn riskerar sin civila karriär om hockeyn inte går vägen, jämfört med familjer som har ett gott kulturellt kapital och ett ekonomiskt kapital.
3.5 Tidigare forskningens brister och bidrag
Majoriteten av studierna i den tidigare forskningen var kvantitativ, etnografiska studier och en var kvalitativ. Bristerna med kvantitativa studier är att man inte kan ta del av människors upplevelser genom kommunikation gällande Bourdieus teorier kring idrottssociologisk forskning. Genom intervjuer så kan man ta del av intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser gällande det ämne man undersöker. Detta missar man i en studie om man genomför enkätundersökningar, alltså den djupgående analysen i människors berättelser, då man kan få fram mycket information genom att ta del av människors berättelser. Däremot så var den tidigare forskningen informationsrik som kan bidra till denna studie med en god grund till att bygga vidare Bourdieus teorier inom idrottssociologisk forskning, framförallt inom ishockeyn.
Eftersom enligt författarens uppfattning så fanns det inte så mycket forskning kring Bourdieu och ishockey och knappt någon som var kvalitativ. Därav så kan denna studie bidra till att tillämpa Bourdieus teorier till analys av rekrytering i ungdomsishockey i Sverige genom en kvalitativ ansats, då studien kan ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande deras val till att spela och fortsätta med ishockeyn.