Avsnittet redogör teorin som denna studie grundar sig på. Det vill säga att teorin utgör grunden för studiens analysprocess. Teorin för studien är Bourdieus kapitala teorier och fältet. Nedan redogörs de begrepp som studien kommer att använda sig av, de olika begreppen är Socialt kapital, ekonomiskt kapital, det kulturella kapitalet och fält. Begreppen är tolkade och hämtade från Bourdieus bok distinction (Bourdieu, 1984). Bourdieus teorier är tillämpbart för att genomföra och analysera idrottssociologisk forskning. Eftersom Bourdieus teorier är relevanta till att beskriva samhällsfenomen, idrotten har en signifikant betydelse för samhället då många människor utövar och är intresserade av idrott och lägger ned mycket av sin tid på det. Utifrån Bourdieus teorier så blir det intressant att analysera en människas berättelser om deras val till
att börja med och fortsätta med att spela ishockey. Bourdieus teorier och begrepp hänger ihop genom att dessa begrepp är beroende av varandra. Som fält, habitus och kapitalen begreppen hänger ihop genom att en persons dynamik i fältet, habitus och de olika kapital påverkar varandra, Exempelvis en persons kulturella och sociala kapital kan avgöra personens ekonomiska kapital, då dessa kapital möjliggör eller hämmar en persons möjligheter till yrkesval, livsstil, attityd. Kapitalen formas och uttrycks i fältet genom interaktion med andra personer i det givna fältet. Fältet, habitus och kapital antingen möjliggör eller hämmar en människas möjligheter till att idrotta, då det sociala, ekonomiska och kulturella kapitalet påverkar en människas möjlighet till att idrotta, då människans bakgrund, ekonomi och sociala omgivning påverkar.
4.1 Kapital
Kapital i synnerhet innebär att människor innehar ett visst typ kapital i ett visst sammanhang.
Det vill säga att en människa har ett kapital som är värderat genom socialisering med andra, då det är omgivningen som bedömer en individs kapital om hur mycket personens kapital är värt i det givna sammanhanget (Bourdieu, 1984). Kapital begreppet portioneras ut till tre del begrepp som är; socialt kapital, ekonomiskt kapital och det kulturella kapitalet. Samtliga kapital ärver en människa utifrån den givna sociala omgivning som präglas, det vill säga att man ärver oftast sina föräldrars och vänners kapital. Socialt kapital, det sociala kapitalet är en människas tillgångar gentemot en viss typ av nätverk av människor som har en funktion och roll i ett givet sammanhang (fält). Det sociala kapitalet består av en människas sociala omgivning, det kan vara personens familj, vänner, skola, den sociala omgivningen är nyckeln till en människas sociala anknytningar och eventuella framgångar och motgångar. Det sociala kapitalet kan ge en människa möjlighet till att komma in i ett visst typ av sammanhang såsom jobb, ett idrottslag, utbildning, detta sker genom människans sociala omgivning. Det ekonomiska kapitalet är en människas ekonomiska tillgångar. Det ekonomiska kapitalet beskriver en människas kunskaper gällande ekonomi, det vill säga kunskaper gällande ekonomins strukturella utformning och de spelregler som medföljer gällande den ekonomiska strukturen (Tomlinson, 2004, s.168).
Kulturella kapitalet innebär en människas tillgångar och kunskaper gentemot ”fin kulturen”, detta uttrycks genom en människas språkbruk, beteende, intresse och kunskaper gentemot den givna kulturen (Tomlinson, 2004, s.168). Människan ärver det kulturella kapitalet genom sina föräldrar, då föräldrarna förmedlar den givna kulturen genom deras språkbruk och kunskaper.
Detta kan tas i exempel genom antal böcker hemma och vilka typer av böcker det är. Det kan tas i uttryck av vilken mat familjen äter, det kan vara konst och så vidare, Avsnittet hämtade och tolkade kapital begreppen från sidorna och boken (Grenfell, 2014, s. 104-114). Dessa kapital samspelar med varandra, genom att en människa ärver sina föräldrars kulturella kapital.
Det vill säga att en människa socialiseras in i familjens egenskaper och attribut. Oftast så har man samma utbildningsnivå, egenskaper, livsåskådningar och framförhållningssätt som sina föräldrar. Man socialiseras in i en klass eller habitus som sina föräldrar utifrån de sedvänjor har integrerats in i, detta blir en form av symbolik inför andra. Det sociala kapitalet har en stark inverkan på en människas liv, man socialiseras in i det sociala kapitalet och tar till sig dess normer, värderingar, språk, klass och sedvänjor genom socialisation. Detta sker mer eller mindre för alla människor omedvetet. Dessa kapital inklusive det ekonomiska kapitalet kallas för de symboliska kapitalen, som symboliserar en människas grupptillhörighet. Alla dessa kapital förkroppsligas genom en människas klass, vilket språk som används, klädstil, yrke, fritidsintressen och beteende och så vidare. Detta formas genom socialisationen i en människas habitus.
4.2 Fält
Bourdieus begrepp socialt fält i sin enkelhet innebär en grupp personer har ett intresse som är gemensamt och intresset i sin tur sammanfogar dessa personer i det sociala rummet. Det sociala rummet eller fältet har en viss typ av uppsättning av normer, regler och värderingar som gäller i det specifika fältet/sociala rummet. Dessa värderingar och regler socialiseras en människa in i genom interaktion med andra personer i det sociala rummet. Varje person i det sociala rummet har en given position som är integrerat i en hierarkisk ordning, där det kan bli tydligt vilket värde en person har i det sociala rummet/fältet. Positionen bestäms och värderas av de andra i fältet och vilken typ av socialposition en person får värderas genom hennes kapital och habitus, det vill säga att det sociala rummet är fullt av olika kapital hos de enskilda individerna som sedan individerna positioneras efter (Bourdieu, 1984, 227-230).
4.3 Habitus
Habitus är en samling av en människas erfarenheter som formar morgondagens dispositioner.
Det vill säga att en människas identitet och förmåga till att hantera och uppfatta olika sociala situationer. Tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar en persons sociala handlingar, då hennes habitus ständigt omformas genom det sociala fältet och dess varierande dynamik. Ett givet habitus delas av en grupp personer, det vill säga om en grupp personer har växt upp i och lever i liknande sociala betingelser så kommer troligen samtliga personer ha liknande beteenden i det gemensamma sociala fältet och förenas med likasinnade. Personerna har troligen samma värderingar, förmåga att orientera sig i olika sociala händelser och liknande syn på världen.
Smak är en del av människans habitus, då människan tar del av likasinnade människors normer, klädstil, musiksmak, värderingar och livsstil. Dessa värden formas genom interaktion i det givna sociala fältet (Bourdieu, 1984, 170-175).
4.4 Bourdieu inom idrottssociologisk forskning
Kapital teorierna skapar en god grund till att analysera människors berättelser om deras val till att börja spela ishockey. Eftersom en människa blir oftast påverkad av sin omgivning omedvetet, man socialiseras in i en viss typ av livsstil och livssituation. Socialisationen och dess påverkningsbara effekter formar en människa och hennes val. Kapital teorierna grundar sig på det sociala samspelet med andra människor, genom interaktionen med andra så formas och värderas kapitalen. Dessa kapital påverkar som sagt en människas liv och formar en människa. Kapitalen uttrycks bland annat genom språket, omgivning, vänskapskrets, familj och klasstillhörighet vilket i sin tur formar hennes identitet. Kapitalen påverkar en människas olika val i livet. Detta skapar möjlighet till att ta varför en människa väljer att spela ishockey utifrån Bourdieus kapitala teorier som grund. Fältet har ett starkt inflytande på en människa och hennes val i livet, eftersom varje individ lever i, interagerar och socialiserar i flera olika sociala fält.
Fältet formar en människas identitet, då ett socialt fält har en form av symbolik som uttrycks via gruppens sociala identitet. En människa socialiseras in i fältets normer och värderingar, därmed så blir fältet en god grund till att analysera människors berättelser om valet till att börja och fortsätta spela ishockey. Då ett ishockeylag och själva sporten blir ett socialt fält där likasinnade människor förenas genom intresset för idrotten, olika normer och värderingar präglar inom ishockeyn och i ishockeylag, vilket spelarna socialiseras in i. Dessa faktorer tar Alan Tomlinson upp att en människas kapital, fält och habitus har en påverkan för en människas idrottande och möjligheter till det, eftersom genom att delta i en idrott så socialiseras människan in i ett medlemskap utifrån personens kapital och personens sätt att utrycka sitt habitus och förmåga att orientera sig i fältet (Tomlinson, 2004, s.169-171).