Att börja och fortsätta spela ishockey: en hermeneutisk studie inspirerad av Bourdieu

Att börja och fortsätta spela ishockey: en hermeneutisk studie inspirerad av Bourdieu

Uppsats kandidatnivå, 15 hp Författare: Johannes Harvisalo Handledare: Ilce Lace

Examinator: Mohammadrafi Mahmoodian

Sammanfattning

Studien handlade om att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar en människas val till att börja och fortsätta spela ishockey. Författaren blev inspirerad av Bourdieu och hans kapitala teorier och fältet. Studiens syfte är att ta del av intervjupersonernas berättelser om beslutet till att börja spela och fortsätta med ishockey i Sverige. Studien grundar sig på en hermeneutisk ansats, studien samlade in data genom intervjuer då 5 personer intervjuades. Resultatet i studien var att intervjupersonernas sociala, ekonomiska, kulturella kapital och intervjupersonernas sociala omgivning alltså deras fält bidrog till att de valde att börja och fortsätta att spela hockey.

Nyckelord: Pierre Bourdie ishockey, Sports participation, Bourdieu ice hockey

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

1. Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställning ... 5

3. Tidigare forskning ... 5

3.1 Kulturens betydelse för ishockeyn och idrottande i överlag ... 6

3.2 Habitus och fältet betydelse för idrottande och idrottsdeltagande ... 7

3.3 Sociala kapitalets och det kulturella kapitalets betydelse för idrottsdeltagande ... 7

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 8

3.5 Tidigare forskningens brister och bidrag ... 9

4. Teoretisk och begreppslig referensram ... 9

4.1 Kapital ... 10

4.2 Fält ... 11

4.3 Habitus ... 11

4.4 Bourdieu inom idrottssociologisk forskning ... 11

5. Metod ... 12

5.1 Hermeutikens grundantaganden ... 12

5.2 Urval ... 13

5.3 Förförståelse ... 13

5.4 Datainsamling ... 14

5.5 Analys ... 14

5.6 Tematisering ... 15

5.7 Citering ... 15

5.8 Etiska riktlinjer ... 15

5.9 Metodreflektion ... 16

6. Resultat ... 16

6.1 Sociala, kulturella, ekonomiska kapitalet och fältet förverkligade valet till att börja och fortsätta med ishockey ... 16

6.2 Närvarande och stödjande föräldrar möjliggjorde ishockeyspelandet ... 17

6.3 Vännerna och sammanhållningen bidrog till fortsatt hockeykarriär ... 20

6.4 Hockeykulturen i hemmet och i kommunen inspirerade till hockeyspelande ... 23

6.5 Föräldrarnas ekonomiska kapital möjliggjorde hockeyspelande ... 26

6.6 Huvudtolkning ... 31

7. Diskussion ... 32

7.1 Resultatets relation till uppsatsens problemformulering och syfte ... 32

7.2 Resultatets relation till studiens teoretiska och begreppsliga referensram ... 33

7.3 Resultatets relation gentemot den tidigare forskningen ... 34

7.4 Studiens styrkor och brister ... 35

7.5 Vidare forskning ... 35

Referenslista ... 36

Bilaga 1 ... 38

Bilaga 2 ... 40

1. Inledning

Hockeyn bygger gemenskap menar en artikel som är skriven av (Hockeysverige, 2020) artikeln tog upp att ett svenskt lag och ett amerikanskt lag hade ett utbytesprogram där de tar del av varandras kulturer, artikeln menar att sporten förenar och bildar gemenskap. Jag tror att hockeyn skapar gemenskap mellan människor, då idrotten förenar människor med liknande intressen. Detta formar vänskapsband och minnen som är en betydande del för en människas liv. Hockeyn idag är en dyr sport och många människor har inte råd med att finansiera hockeyns kostnader för sitt barn. Aftonbladet skrev en debattartikel om problematiken med att hockeyn är idag en dyr sport där utrustning i snitt kostar 19 000 kronor per säsong för en 14 åring. En tidigare professionell ishockeyspelare varnade för hockeyns kostnader och att något behöver åtgärdas genom att klubbar köper utrustning som man får låna, då arbetarklass familjer inte idag har råd att finansiera ishockeyn idag jämfört med innan då hockeyn var en folkidrott. Utan idag så är hockeyn snarare en överklassidrott såsom segling och golf (Aftonbladet, 2017). Utifrån debattartikeln så blir det tydligt att en familjs kapital har en betydande roll för en person till att börja och fortsätta att spela ishockey. Det vill säga att ett barns föräldrar bör ha ett gott ekonomiskt kapital för att kunna finansiera ishockeyn. Det krävs också andra kapital såsom socialt och kulturellt kapital för att ett barn ska kunna spela ishockey, dels så att barnet kan socialiseras in i ishockeyvärlden. Detta motiverade studiens teoretiska grund, då denna studie har Bourdieus teorier som teoretisk grund med syftet att undersöka intervjupersonernas motivation till att börja och fortsätta spela ishockey. De olika kapital enligt Bourdieu har ett inflytande i formandet av människors liv, eftersom människor oftast ärver det ekonomiska, sociala och kulturella kapitalet utifrån sina sociala omständigheter. En annan artikel som har skrivits av Aftonbladet visar på att vissa lag har en dålig kultur där det finns en hård jargong mellan lagkamraterna. Detta leder till att det finns unga spelare som vill sluta med att spela ishockey, eftersom kulturen och den sociala omgivningen är negativ. Artikeln lyfte fram hur spelare, ledare och föräldrar tycker om den negativa kulturen i vissa lag inom ishockeyn (Aftonbladet, 2019).

Utifrån debattartikeln så blir det tydligt att sociala omgivningen har en stor betydelse för att en person ska fortsätta med sin ishockey. Detta visar vilken vikt positioneringen har i omklädningsrummet och vilken status som tilldelas till spelarna, samt hur de möjliggör förutsättningarna till att fortsätta spela ishockey. En människas sociala kapital och förmåga att orientera sig i fältet kan avgöra möjligheterna till att börja och fortsätta spela ishockey. På grund av detta så är Bourdieus fält och kapitala teorier lämplig till att beskriva vilka faktorer det är som påverkar en människas val till att börja och fortsätta spela ishockey. Eftersom fältet och kapital teorierna som en analytisk grund kan ge rimliga förklaringar till varför en människa börjar och fortsätter att spela ishockey. Utifrån gemenskapen som kan formas genom ishockeyn och ishockeyns kostnader kan vara faktorer som påverkar en människas förutsättningar till att kunna börja och fortsätta spela ishockey. Det är på grund av detta som gjorde att Bourdieus teorier skapade ett intresse hos författaren gällande fältets och kapitalens påverkan, vilket väckte en nyfikenhet gällande människas motivation till att börja och fortsätta spela ishockey.

Det väckte tankar om författarens egna erfarenheter kring idrotten och vilka faktorer som påverkade till att börja med att spela ishockey. Kommunen som författaren växte upp i gällde bara hockey, de flesta vänner spelade ishockey och generationerna innan det spelade också ishockey. Detta skapade tankar kring att det var det sociala kapitalet i kommunen som författaren växte upp i skapade ett hockeyintresse, eftersom det var det som gällde om man skulle idrotta. Eftersom det var den sociala omgivningen som gjorde att författaren började att spela hockey, vilket kom naturligt eftersom alla vännerna gjorde det också. Studien kommer

rikta in sig på vuxna människor som har valt att börja spela ishockey någon gång i sitt liv.

Studien vill ta reda på informanternas upplevelse gällande deras val till att börja spela ishockey utifrån Bourdieus kapitala teorier som grund för analysen. Detta motiverar studiens samhällsrelevans genom att en människas val till att börja och fortsätta med ishockey beror delvis på människans olika kapital, då fältet och kapitalen avgör möjligheten till att spela ishockey. Det vill säga att en människa möjligheter beroende på värderingen av kapitalen och positioneringen på det sociala fältet antingen möjliggör eller hämmar hockeyspelande. Därför kan det vara intressant att genomföra denna studie, då man kan ta del av intressanta berättelser från intervjupersonerna om deras val till att börja och fortsätta med ishockey utifrån Bourdieus teorier. Detta blir en samhällsfråga då studien undersöker vad som motiverar en person att spela ishockey.

Uppsatsen innehåller flera olika delar, en del är syfte och frågeställning där studiens frågeställning och syfte redogörs. Sedan kommer en del som tar upp den tidigare forskningen som innehåller redogörelser kring forskning som har gjorts av andra som anses att vara relevant och bidra till studien. Sedan tas upp studiens teori i avsnittet teoretisk och begreppslig referensram, där studiens teori redogörs. Därefter så redogörs metodavsnittet där studiens metodik framställs. Efter metodavsnittet så framställs resultatet i studien, och slutligen så tas diskussions delen upp där uppsatsen i sin helhet diskuteras.

2. Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att ta del av intervjupersonernas berättelser om deras val till att börja och fortsätta spela ishockey i Sverige. Samt så syftar studien att undersöka kring vad som motiverar att en ung människa börjar och fortsätter att spela ishockey i Sverige. Detta blir intressant att undersöka dels på grund av att det inte finns så mycket idrottssociologisk forskning gällande ishockey i Sverige utifrån Bourdieus fält och kapitala teorier. Intervjupersonernas berättelser analyseras med hjälp av Bourdieus kapitala teorier och det sociala fältet. Detta skapar en möjlighet till att forma en helhetsbild och en rimlig beskrivning om varför en person väljer att börja spela och fortsätta spela ishockey utifrån Bourdieus teorier som grund. Det blir intressant att ta reda på vilka faktorer det är som gör att en person väljer att börja spela samt att fortsätta med ishockey. Därav formulerades studiens frågeställning: Vad motiverar en människa att börja och fortsätta spela ishockey?

3. Tidigare forskning

Avsikten med sökandet av den tidigare forskningen var att ta del av intressant forskning som rör Bourdieus teorier gällande fält och de olika kapitalen inom ishockey och idrott, för att kunna finna kunskapsluckor och ta del av kunskap som kan vidare utvecklas för att i sin tur bidra till denna studie. Att ta del av Bourdieu inom idrottssociologisk forskning var lämplig i litteraturundersökningen eftersom Bourdieus analyser kan ge rimliga förklaringar till de faktorer som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey. Sociological abstracts, Google scholar och DiVa var databaserna som användes för att finna tidigare forskning. Sökorden var: Bourdieu ice hockey, Bourdieu sportsparticipation och Bourdieu ishockey. Jag sökte aktivt efter svenska och internationella studier som rörde Bourdieu och ishockey. Att finna svenska studier gick utan framgång, däremot hitta jag hitta en studie på DiVa som var intressant som var en svensk doktorsavhandling. Samtliga studier var peer- reviwed som ansågs vara lämpliga till att redovisas i denna studie som i sin tur vara en god

grund för denna studie. Detta avsnitt presenteras med hjälp av teman, där de artiklar som liknar varandra teoretiskt är grupperade under samma tema. Temat Kulturens betydelse för ishockeyn och idrottande i överlag tar upp studier som rör det kulturella kapitalet och det kulturella kapitalets betydelse för människors idrottande. Temat Habitus och fältets betydelse för idrottande och idrottsdeltagande samlar de studier som handlar om habitus och fält och dess betydelse för idrottsdeltagande. Temat Sociala kapitalets och det kulturella kapitalets betydelse för idrottsdeltagande tar upp de studier som rör det sociala och det kulturella kapitalet betydelse för människors idrottsdeltagande.

3.1 Kulturens betydelse för ishockeyn och idrottande i överlag

Studien Folkhemmet på is av Stark (2010) var en doktorsavhandling som beskrev utvecklingen av svenska ishockeyn och tre kronor. Ishockeyn importerades till Sverige från Nordamerika.

Studien analyserades utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv, det vill säga att den svenska identiteten konstrueras. Då tre kronor i detta fall var en del av formandet av den nationella identiteten. Svenska hockeyförbundet influerade svenska folket till att börja spela ishockey och uppmuntra till att forma ishockeyföreningar runt om i landet. Hockeyn var relativt billig i jämförelse med bandyn, då man inte behövde ha lika stora isytor som bandyn behöver.

Ishockeyn efter andra världskriget blev mycket populärt i Sverige, under kalla kriget så var tre kronor en representation för den svenska modellen när tre kronor mötte stormakterna under landskamperna. Tre kronor blev en symbol hos det svenska folket då tre kronor influera det svenska folket kulturellt samt så forma tre kronor en svensk nationell identitet.

Studien är relevant till frågeställningen eftersom ishockeyn har en anrik historia i Sverige.

Ishockeyn har berört och påverkat många människor i Sverige. Tre kronor har influerat många människor till att börja spela ishockey. Tre kronor har bidragit till formandet av människors identitet, då en nationell identitet har formats genom tre kronors framgångar. Det vill säga som nämnt ovan att tre kronor blev en symbol hos det svenska folket, då tre kronor influera det svenska folket kulturellt samt så forma tre kronor en svensk nationell identitet. Tre kronors symbolik och makt till att influera har troligen påverkat en stor del av det svenska folket, folkhemmet på is utifrån min interpretation går att förklara genom Bourdieus kapital teorier då tre kronor har influerat folket genom dess sociala kapital, och i hemmet så har hockeyn blivit en form av kulturellt kapital då ishockeyn kollas på tv, hockeyn pratas i hemmet då det krävs ett speciellt språk för att förstå eftersom hockeyn har många olika begrepp, detta bli en form av

”fin kultur” hemma. Eftersom hockeyn var en arbetarklass idrott innan sekelskiftet så är det ekonomiska kapitalet relevant då men framförallt idag, hockeyn förkroppsligade arbetarklassen och en stor del av det svenska folket vilket tre kronor representerade. Många som spelade för tre kronor innan sekelskiftet var arbetare, de arbetade och tillhörde arbetarklassen samtidigt som de spelade ishockeyn detta formade en identitet som många kunde relatera till. Idag har hockeyn ändrats och har blivit betydligt dyrare, ishockeyn idag är ingen arbetarklass idrott eftersom utrustning och medlemsavgifter har blivit betydligt dyrare jämfört med 1960-1990 tal.

Här ser man en tydlig förändring och hockeyn kräver från ungefär i början av 2000 talet till idag helt andra ekonomiska tillgångar för att kunna börja spela ishockey.

Studien The continued importance of family sport culture for sport participation during the teenage years av Strandbu, Bakken och Stefansen (2020) var kvantitativ med Bourdieus teorier som grund. Studien undersökte sport intresserade familjer och hur det påverkar familjens tonårsbarn till att vara aktiv inom föreningsidrott i Norge. Resultatet visade att familjer som hade en sportkultur ökade chansen till att deras tonårsbarn var aktiva inom föreningsidrott. Det

vill säga att det fanns en korrelation då tonåringar som har en familj med en sport kultur ökar sannolikheten till att tonåringen är aktiv i någon förenings idrott.

Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom denna studie understryker att en familjs kapital relaterat till sport ökar chansen till att barnet blir aktiv inom förenings idrott.

Eftersom en familjs kapital avgör i många fall barnets intressen och val. Det vill säga att en familjs kapital har en påverkan på en persons val till att idrotta.

3.2 Habitus och fältet betydelse för idrottande och idrottsdeltagande

Studien Anyone for tennis? Sport, class and status in New Zealand av Falcous och Mcleod (2012) var en etnografisk studie som studerade sambandet mellan tennis och aspiration habitus för idrottande ungdomar, man ville se vilka uttryck aspirations habitus hade för påverkan för medelklassen för de tennisspelande ungdomarna och deras föräldrar. Data samlades in genom fältobservationer och intervjuer med personer som var verksamma i tennisklubben. Med Bourdieus teorier (Bourdieu, 1978, 1984) så visade resultatet i studien att tennisklubben i Oakwood presenterade medelklassen aspirations habitus som fokuserade mycket på status, utveckling och social presentation. Barnen och ungdomarna socialiserades in i medelklassens habitus och dess sociala koder och livsstil. Då dessa sociala klassfaktorer påverkar barnens erfarenheter och upplevelser gällande deras erfarenheter inom sporten. Då den sociala klassen ges i uttryck tydligt inom idrotten, fast Nya Zealand aktivt försöker minska klass skillnader och menar att landet grundar sig i jämlikhet

Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom en idrott kan representera en viss status och klass, här är de bourdieanska teorier en stark anknytning till. En sport socialiserar dess deltagare till en viss typ av klass, beteende och de värderingar som präglar inom den givna statusen och klassen. Detta formar en identitet och status för de som idrottar den specifika idrotten. Ishockeyn formar en status och identitet för den som utövar sporten.

3.3 Sociala kapitalets och det kulturella kapitalets betydelse för idrottsdeltagande Studien Ominousness in sport: The importance of social capital and networks av Widdop, Cutts och Jarvie (2016) undersökte vilken relation idrott och socialt kapital har mellan varandra.

Författarna ville förstå symbiosen mellan sociala nätverk och idrottsföreningar och hur det i sin tur formar ett socialt kapital, för att sedan kunna undersöka hur det sociala kapitalet påverkar deltagandet i den givna idrottsföreningen. Resultatet visade att sociala nätverk kan antingen underlätta en persons deltagande i idrotten. Däremot så kan det sociala nätverket också hämma och begränsa en persons idrottande, exempelvis så kan hämmandet ske genom om personen har ett mindre socialt nätverk. Här blir familjen och vänskaps nätverket viktig för en persons aktiva livsstil. Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom det sociala kapitalet är en avgörande faktor till att en person beslutar till att börja spela ishockey. Det sociala nätverket är betydande för att en person ska kunna influeras till att börja spela, för nätverket kan inspirera en persons val till att börja spela och fortsätta spela. Däremot så kan det sociala nätverket begränsa en persons möjligheter till att välja börja spela ishockey. Studien understryker vikten av det sociala kapitalets betydelse för idrottandet.

Studien Social capital networks in sports spectatorship and participation av Gemar (2021) var kvantitativ och de undersökte relationen mellan idrotten och socialt kapital och hur vilken detta har på deltagandet och åskådande. Resultatet visade på att det sociala kapitalet hade en inverkan

på engagemang och åskådandet. Då det sociala kapitalet som hade kulturella mönster och prestigen som var riktad mot idrotten påverkade åskådandet och deltagandet för idrotten.

Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom det sociala kapitalet påverkar en människas intresse och deltagande gentemot en idrott. Relaterat till författarens studie så kan det sociala kapitalet vara en avgörande faktor till att väcka intresse och engagemang gentemot ishockeyn, då dessa faktorer kan påverka en människas val till att börja spela ishockey.

Studien Adult Participation Sports as Cultural Capital: A Test of Bourdieu's Theory of the Field of Sports av Stempel (2005) Studien var en kvantitativ studie som använde enkäter som datainsamling, studien var en amerikansk studie som gjordes av. Studien undersökte relationen gällande sport som kulturellt kapital och hur vuxet deltagande såg ut gällande detta. Studien resulterade i att de vuxna som idrottade var oftast verksamma inom idrotter som var exklusiva och högklassiga, då träningsformerna kunder variera mellan viktträning och sporter som var i huvudsak tävlingsinriktade. Studien visade att tävlingsaspekten var viktig för deltagandet i idrotten då man hade möjlighet till att vinna över motståndaren. Studien visade även på att en persons klass och kön spelade roll gällande vilken idrott personen utövade. Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom utövandet av en idrott kan forma ett kulturellt kapital och en människas kulturella kapital kan avgöra en människas deltagande och val till att börja med idrott som ishockey exempelvis.

Studien Social class, the elite hockey player career and educational paths av Orlan och Fabien (2019) handlar om elithockeyspelare och deras syn på utbildning och utbildningsmöjligheter, studien gjordes av studien genomfördes i Schweiz. Studien var både en kvalitativ och kvantitativ, 36 intervjuer genomfördes och 605 respondenter svarade på en enkät. Studien visade att familjer som tillhörde låg medelklass och medelklass som värderade sport kapitalet högt så tenderade hockeyspelaren i familjen att lämna skolan för att satsa fullt ut på ishockeyn.

Attityden till detta berodde på att familjerna och spelarna trodde att man får en bättre social positionering inom ishockeyn, man menade på att det sociala kapitalet ökade genom att satsa fullt ut på ishockeyn. Däremot de familjer och spelare som värderade skolan högt menade att skolan är ett bra alternativ om inte ishockeyn går vägen. Detta resulterade i att familjer med lägre sociala resurser som värderar det sociala kapitalet högt kring ishockeyn riskerar sin civila karriär om hockeyn inte går vägen, jämfört med familjer som har ett gott kulturellt kapital och ett ekonomiskt kapital. Studien visade även att globaliseringen inom hockeyn skapar ojämlikheter inom ishockeyn, då globaliseringen försvagar den lokala ishockeyn.

Studien är relevant till syftet och frågeställningen eftersom studien poängterar vikten av de olika kapitalens betydelse för en hockeyspelare. Studien visar att dessa kapital påverkar inställningen till utbildning, då de olika kapitalen kan påverka ishockeyspelarnas val till att vidareutbilda sig eller inte. Det vill säga att kapitalen har en betydelse för en människas val i livet.

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Avsnittet presenterar en sammanfattning av den tidigare forskningen. Där samtliga artiklar från den tidigare forskningen kortfattat redogörs.

Den tidigare forskningen tyder på att kulturen i ett land eller i en region/kommun har en betydelse för idrottande och idrottsdeltagande. När ishockeyn importerades från Nordamerika till Sverige, så blev Tre kronor (det svenska ishockeylandslaget) en del av formandet av den nationella identiteten. Svenska hockeyförbundet spelade en viktig roll hos det svenska folket till att börja spela ishockey genom att vara en aktiv aktör i att forma ishockeyföreningar runt

om i landet. Tre kronor blev en symbol hos det svenska folket, då tre kronors framgångar bidrog till att forma en del av den svenska nationella identiteteten. Den tidigare forskningen visade att fält och habitus var betydande för idrottsdeltagande.

Tennisspelarna i Oakwood socialiserades in i tennisvärldens normer och sedvänjor, utifrån detta så blev de socialiserades tennisspelarna in i medelklassen och uttryckte klasstillhörigheten genom idrotten. Den tidigare forskningen tyder på att det sociala och kulturella kapitalet var betydande för idrottsdeltagande. Då relationen mellan idrott och socialt kapital har mellan varandra. Sociala nätverk och idrottsföreningar formar ett socialt kapital, då en människas sociala nätverk kan antingen underlätta en persons deltagande i idrotten. Däremot så kan det sociala nätverket också hämma och begränsa en persons idrottande.

Relationen gällande sport som kulturellt kapital där en studie visade att en persons klass och kön spelade roll gällande vilken idrott personen utövade, då utövandet av en idrott kan forma ett kulturellt kapital och en människas kulturella kapital kan avgöra en människas deltagande och val till att börja med idrott. En annan studie visade att värderandet av det sociala kapitalet resulterade i att familjer med lägre sociala resurser som värderar det sociala kapitalet högt kring ishockeyn riskerar sin civila karriär om hockeyn inte går vägen, jämfört med familjer som har ett gott kulturellt kapital och ett ekonomiskt kapital.

3.5 Tidigare forskningens brister och bidrag

Majoriteten av studierna i den tidigare forskningen var kvantitativ, etnografiska studier och en var kvalitativ. Bristerna med kvantitativa studier är att man inte kan ta del av människors upplevelser genom kommunikation gällande Bourdieus teorier kring idrottssociologisk forskning. Genom intervjuer så kan man ta del av intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser gällande det ämne man undersöker. Detta missar man i en studie om man genomför enkätundersökningar, alltså den djupgående analysen i människors berättelser, då man kan få fram mycket information genom att ta del av människors berättelser. Däremot så var den tidigare forskningen informationsrik som kan bidra till denna studie med en god grund till att bygga vidare Bourdieus teorier inom idrottssociologisk forskning, framförallt inom ishockeyn.

Eftersom enligt författarens uppfattning så fanns det inte så mycket forskning kring Bourdieu och ishockey och knappt någon som var kvalitativ. Därav så kan denna studie bidra till att tillämpa Bourdieus teorier till analys av rekrytering i ungdomsishockey i Sverige genom en kvalitativ ansats, då studien kan ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande deras val till att spela och fortsätta med ishockeyn.

4. Teoretisk och begreppslig referensram

Avsnittet redogör teorin som denna studie grundar sig på. Det vill säga att teorin utgör grunden för studiens analysprocess. Teorin för studien är Bourdieus kapitala teorier och fältet. Nedan redogörs de begrepp som studien kommer att använda sig av, de olika begreppen är Socialt kapital, ekonomiskt kapital, det kulturella kapitalet och fält. Begreppen är tolkade och hämtade från Bourdieus bok distinction (Bourdieu, 1984). Bourdieus teorier är tillämpbart för att genomföra och analysera idrottssociologisk forskning. Eftersom Bourdieus teorier är relevanta till att beskriva samhällsfenomen, idrotten har en signifikant betydelse för samhället då många människor utövar och är intresserade av idrott och lägger ned mycket av sin tid på det. Utifrån Bourdieus teorier så blir det intressant att analysera en människas berättelser om deras val till

att börja med och fortsätta med att spela ishockey. Bourdieus teorier och begrepp hänger ihop genom att dessa begrepp är beroende av varandra. Som fält, habitus och kapitalen begreppen hänger ihop genom att en persons dynamik i fältet, habitus och de olika kapital påverkar varandra, Exempelvis en persons kulturella och sociala kapital kan avgöra personens ekonomiska kapital, då dessa kapital möjliggör eller hämmar en persons möjligheter till yrkesval, livsstil, attityd. Kapitalen formas och uttrycks i fältet genom interaktion med andra personer i det givna fältet. Fältet, habitus och kapital antingen möjliggör eller hämmar en människas möjligheter till att idrotta, då det sociala, ekonomiska och kulturella kapitalet påverkar en människas möjlighet till att idrotta, då människans bakgrund, ekonomi och sociala omgivning påverkar.

4.1 Kapital

Kapital i synnerhet innebär att människor innehar ett visst typ kapital i ett visst sammanhang.

Det vill säga att en människa har ett kapital som är värderat genom socialisering med andra, då det är omgivningen som bedömer en individs kapital om hur mycket personens kapital är värt i det givna sammanhanget (Bourdieu, 1984). Kapital begreppet portioneras ut till tre del begrepp som är; socialt kapital, ekonomiskt kapital och det kulturella kapitalet. Samtliga kapital ärver en människa utifrån den givna sociala omgivning som präglas, det vill säga att man ärver oftast sina föräldrars och vänners kapital. Socialt kapital, det sociala kapitalet är en människas tillgångar gentemot en viss typ av nätverk av människor som har en funktion och roll i ett givet sammanhang (fält). Det sociala kapitalet består av en människas sociala omgivning, det kan vara personens familj, vänner, skola, den sociala omgivningen är nyckeln till en människas sociala anknytningar och eventuella framgångar och motgångar. Det sociala kapitalet kan ge en människa möjlighet till att komma in i ett visst typ av sammanhang såsom jobb, ett idrottslag, utbildning, detta sker genom människans sociala omgivning. Det ekonomiska kapitalet är en människas ekonomiska tillgångar. Det ekonomiska kapitalet beskriver en människas kunskaper gällande ekonomi, det vill säga kunskaper gällande ekonomins strukturella utformning och de spelregler som medföljer gällande den ekonomiska strukturen (Tomlinson, 2004, s.168).

Kulturella kapitalet innebär en människas tillgångar och kunskaper gentemot ”fin kulturen”, detta uttrycks genom en människas språkbruk, beteende, intresse och kunskaper gentemot den givna kulturen (Tomlinson, 2004, s.168). Människan ärver det kulturella kapitalet genom sina föräldrar, då föräldrarna förmedlar den givna kulturen genom deras språkbruk och kunskaper.

Detta kan tas i exempel genom antal böcker hemma och vilka typer av böcker det är. Det kan tas i uttryck av vilken mat familjen äter, det kan vara konst och så vidare, Avsnittet hämtade och tolkade kapital begreppen från sidorna och boken (Grenfell, 2014, s. 104-114). Dessa kapital samspelar med varandra, genom att en människa ärver sina föräldrars kulturella kapital.

Det vill säga att en människa socialiseras in i familjens egenskaper och attribut. Oftast så har man samma utbildningsnivå, egenskaper, livsåskådningar och framförhållningssätt som sina föräldrar. Man socialiseras in i en klass eller habitus som sina föräldrar utifrån de sedvänjor har integrerats in i, detta blir en form av symbolik inför andra. Det sociala kapitalet har en stark inverkan på en människas liv, man socialiseras in i det sociala kapitalet och tar till sig dess normer, värderingar, språk, klass och sedvänjor genom socialisation. Detta sker mer eller mindre för alla människor omedvetet. Dessa kapital inklusive det ekonomiska kapitalet kallas för de symboliska kapitalen, som symboliserar en människas grupptillhörighet. Alla dessa kapital förkroppsligas genom en människas klass, vilket språk som används, klädstil, yrke, fritidsintressen och beteende och så vidare. Detta formas genom socialisationen i en människas habitus.

4.2 Fält

Bourdieus begrepp socialt fält i sin enkelhet innebär en grupp personer har ett intresse som är gemensamt och intresset i sin tur sammanfogar dessa personer i det sociala rummet. Det sociala rummet eller fältet har en viss typ av uppsättning av normer, regler och värderingar som gäller i det specifika fältet/sociala rummet. Dessa värderingar och regler socialiseras en människa in i genom interaktion med andra personer i det sociala rummet. Varje person i det sociala rummet har en given position som är integrerat i en hierarkisk ordning, där det kan bli tydligt vilket värde en person har i det sociala rummet/fältet. Positionen bestäms och värderas av de andra i fältet och vilken typ av socialposition en person får värderas genom hennes kapital och habitus, det vill säga att det sociala rummet är fullt av olika kapital hos de enskilda individerna som sedan individerna positioneras efter (Bourdieu, 1984, 227-230).

4.3 Habitus

Habitus är en samling av en människas erfarenheter som formar morgondagens dispositioner.

Det vill säga att en människas identitet och förmåga till att hantera och uppfatta olika sociala situationer. Tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar en persons sociala handlingar, då hennes habitus ständigt omformas genom det sociala fältet och dess varierande dynamik. Ett givet habitus delas av en grupp personer, det vill säga om en grupp personer har växt upp i och lever i liknande sociala betingelser så kommer troligen samtliga personer ha liknande beteenden i det gemensamma sociala fältet och förenas med likasinnade. Personerna har troligen samma värderingar, förmåga att orientera sig i olika sociala händelser och liknande syn på världen.

Smak är en del av människans habitus, då människan tar del av likasinnade människors normer, klädstil, musiksmak, värderingar och livsstil. Dessa värden formas genom interaktion i det givna sociala fältet (Bourdieu, 1984, 170-175).

4.4 Bourdieu inom idrottssociologisk forskning

Kapital teorierna skapar en god grund till att analysera människors berättelser om deras val till att börja spela ishockey. Eftersom en människa blir oftast påverkad av sin omgivning omedvetet, man socialiseras in i en viss typ av livsstil och livssituation. Socialisationen och dess påverkningsbara effekter formar en människa och hennes val. Kapital teorierna grundar sig på det sociala samspelet med andra människor, genom interaktionen med andra så formas och värderas kapitalen. Dessa kapital påverkar som sagt en människas liv och formar en människa. Kapitalen uttrycks bland annat genom språket, omgivning, vänskapskrets, familj och klasstillhörighet vilket i sin tur formar hennes identitet. Kapitalen påverkar en människas olika val i livet. Detta skapar möjlighet till att ta varför en människa väljer att spela ishockey utifrån Bourdieus kapitala teorier som grund. Fältet har ett starkt inflytande på en människa och hennes val i livet, eftersom varje individ lever i, interagerar och socialiserar i flera olika sociala fält.

Fältet formar en människas identitet, då ett socialt fält har en form av symbolik som uttrycks via gruppens sociala identitet. En människa socialiseras in i fältets normer och värderingar, därmed så blir fältet en god grund till att analysera människors berättelser om valet till att börja och fortsätta spela ishockey. Då ett ishockeylag och själva sporten blir ett socialt fält där likasinnade människor förenas genom intresset för idrotten, olika normer och värderingar präglar inom ishockeyn och i ishockeylag, vilket spelarna socialiseras in i. Dessa faktorer tar Alan Tomlinson upp att en människas kapital, fält och habitus har en påverkan för en människas idrottande och möjligheter till det, eftersom genom att delta i en idrott så socialiseras människan in i ett medlemskap utifrån personens kapital och personens sätt att utrycka sitt habitus och förmåga att orientera sig i fältet (Tomlinson, 2004, s.169-171).

5. Metod

Studien är en kvalitativ studie som grundar sig på den hermeneutiska ansatsen. Syftet med den valda ansatsen är att den hermeneutiska ansatsen skapar goda förutsättningar till att forma en förståelse för intervjupersonernas berättelser om deras val till att börja och fortsätta spela ishockey. Hermeneutiken är då grunden till datainsamlingsmetoden. Den hermeneutiska ansatsen betraktar personers erfarenheter och livsvärldsperspektiv som central till att förstå och bilda kunskap (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 65-72). Den hermeneutiska ansatsen skapar förutsättningar till att besvara frågeställningen i studien, eftersom ansatsen ger förutsättningar till att ta del av intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter genom intervjupersonernas utsagor. Därav kan man tolka och analysera intervjupersonernas utsagor tack vare den hermeneutiska ansatsen. Det vill säga att genom den hermeneutiska ansatsen, så kan studiens syfte uppnås genom ansatsen eftersom ansatsen kan ta del av intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser gällande de faktorer som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey.

5.1 Hermeutikens grundantaganden

Förståelse och tolkning är själva grunden för den hermeneutiska ansatsen, det vill säga hermeneutiken syftar till att nå förståelse kring olika fenomen genom att ta del av människans livsvärld och förståelsen når man genom att tolka den information som givits. Den valda ansatsen lämpar sig väl till att besvara den givna frågeställningen i studien: Vilka faktorer är det som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey? Lämpligheten med detta är att en människas livsvärldsperspektiv är central i en människas val till att börja och fortsätta med ishockey. Hermeneutiska ansatsen är väl lämpat för att författaren ska finna förståelse genom att tolka intervjupersonernas utsagor. Utsagorna analyseras utifrån det teoretiska ramverket, det vill säga att Bourdieus teorier blir i sin tur grunden för det analytiska arbetet.

Nedan i metodavsnittet beskrivs hermeneutikens grunder, tillvägagångsätt för urval, förförståelse, datainsamling, analysen och de etiska riktlinjerna.

Hermeneutiken i grund och botten handlar om tolkning och förståelse (Ödman, 2016, s. 23-25).

Hermeneutiken söker inte efter en absolut sanning, utan snarare så är ansatsen lämpad för att ge rimliga beskrivningar på fenomen, yttranden, upplevelser och uppfattningar som är betydelsefulla för människan. För att kunna ge rimliga beskrivningar så behöver den hermeneutiska forskaren tolka och förstå den text eller utsaga som återges. Det vill säga att hermeneutiken är ett verktyg till att förstå och tolka olika fenomen och andra människors livsvärldsperspektiv (Ödman, 2016, s.23-26). Genom att tolka och förstå intervjupersonernas utsagor är en förutsättning för att kunna besvara den givna frågeställningen i studien. Eftersom tolkning och förståelse är central i den hermeneutiska ansatsen. Förstår man inte intervjupersonernas utsagor, så kan man inte tolka den, därav så kan man inte uppnå syftet med studien eller besvara frågeställningen. Tolkning och förståelse principen är viktig och tillämpas till studien. Livsvärldsperspektiv är tongivande i den hermeneutiska ansatsen, eftersom livsvärldsperspektivet är nyckeln till kunskap och förståelse, då andra människors förmedlade erfarenheter och upplevelser är information som kan senare betraktas som kunskap. Här blir språket en central faktor för att kunna förstå och tolka andra människors livsvärldsperspektiv, eftersom språket förmedlar människors uppfattningar och upplevelser. Därmed blir språket nyckeln till människans livsvärldsperspektiv och det är utifrån språket författaren kan tolka och analysera informanternas förmedlade perspektiv för att i sin tur bilda kunskap (Ödman, 2016, s. 29-30). Livsvärldsperspektivet och språket är viktiga principer för studien, eftersom genom

att ta del av intervjupersonernas livsvärld så kan förståelse uppnås genom att ta del av och sympatisera med intervjupersonernas utsagor, detta uppnås genom att förstå och ta del av språket som intervjupersonen brukar samt. Studien tillämpade hermeneutikens grundläggande principer eftersom den givna ansatsen har en god grund till att besvara studiens frågeställning.

Eftersom den hermeneutiska ansatsen kan ta del av intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser gällande de faktorer som gör att en person väljer att börja och fortsätta spela ishockey. Hermeneutikens principer möjliggör att studiens syfte uppnås, som i sin tur skapar förutsättningar till att besvara frågeställningen i studien.

5.2 Urval

Intervjupersonerna i studien rekryterades genom ett så kallat bekvämlighetsurval kombinerat med kriterieurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att de intervjupersoner som rekryteras har en form av anknytning till författaren. Däremot så hade inte de flesta intervjupersoner någon nära personlig anknytning till författaren utan anknytningen var snarare en bekantskap. Urvalets kriterier är att intervjupersonerna ska ha spelat ishockey åtminstone en längre period enda upp till tonåren, det vill säga att intervjupersonerna ska ha haft en form av ”karriär” inom ishockeyn (Patton, 2002, s. 238). Intervjupersonerna kontaktades genom en Facebook grupp som är hockeyinriktad där gruppens medlemmar samlas för att spela ishockey tillsammans. En del intervjupersoner kontaktades direkt av författaren eftersom författaren känner dessa personer.

Information om studien och missivbrevet publicerades i den givna Facebook gruppen.

Intervjupersonerna i studien hade varit aktiva inom ishockeyn, då personerna började som barn mellan 6-7 år upp till junioråldrarna och vissa upp till seniornivå. Intervjupersonerna bestod av två kvinnor och tre män, intervjupersonerna var mellan 23-31 år. Ishockeyklubbarna som intervjupersonerna var aktiva i lokaliserades i mellersta Sverige. Intervjuperson 1 var var 23 år gammal student, hen var aktiv ishockeyspelare från 7-8 årsålder upp till 20 årsåldern. Hen hade spelat på barn, ungdoms och seniornivå som varierade allt från elit till bredd nivå.

Intervjuperson 2 var 28 år gammal, hen arbetade som mäklare och hade spelat ishockey från 7- 8 årsåldern fram till hen var ungefär 22 år gammal. Hen spelade som vuxen på professionell nivå. Intervjuperson 3 var 23 år gammal, hen arbetade som ingenjör. Hen började spela ishockey när hen var 7-8 år fram till hen var 15 år gammal då hen enbart har spelat ungdomsishockey. Intervjuperson 4 var 23 år gammal hen arbetade också som ingenjör. Hen började från 7-8 årsåldern fram till hen fyllde 20, hen har spelat barn, ungdom och junior ishockey både i elit och bredd verksamhet. Intervjuperson 5 var 31 år gammal, hen hade spelat hockey från 7 årsåldern upp till 15-16 årsåldern som målvakt. Hen var avdelningschef i en organisation.

5.3 Förförståelse

Författaren har en god förförståelse eftersom författaren är en aktiv hockeyspelare och har spelat ishockey sen 10 års åldern och har haft erfarenhet i både bredd och juniorelitverksamhet, författaren har spelat hockey i barn/ungdom, junior och senior verksamhet. Förförståelsen är ett verktyg för författaren eftersom författaren har bra koll på hur hockeyn fungerar och har en övergripande förståelse till varför man börjar spela och fortsätta med ishockey och vilka faktorer som bidrar till det. Författaren är införstådd med studiens teori då författaren har studerat litteratur som rör Bourdieus teorier. Som sagt så är förförståelsen en fördel för att kunna analysera, tolka och förstå intervjupersonernas utsagor, eftersom författaren har insiderkunskaper samt får möjlighet till att relatera till intervjupersonernas berättelser om deras

val till att börja och fortsätta med ishockeyn. Däremot så kan förförståelsen också vara en nackdel, eftersom författarens förutfattade meningar gällande intervjupersonernas berättelser om deras val till att börja och fortsätta med ishockeyn, detta kan riskera att ge ett missledande resultat som har färgats av författarens fördomar. Dock så har författaren varit införstådd med förförståelsens nackdelar för att minimera risken till att snedvrida intervjupersonernas utsagor och studiens resultat. Författaren kände tre av intervjupersonerna vilket var dem tre männen i studien medan kvinnorna i studien var främmande personer till författaren.

5.4 Datainsamling

Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med semistrukturerade intervjuerna beror på att författaren får möjlighet till att ställa frågor och följdfrågor anknutet till studiens syfte och frågeställning. Semistrukturerade intervjuer har syftet till att skapa goda förutsättningar för intervjupersonerna till att reflektera kring frågorna ställs för att sedan kunna ge beskrivande och reflekterande svar på frågorna som ställs (Kvale & Brinkmann, 2014, s.

176-182). Intervjuguiden hade ungefär 9 temaområden som rörde frågor utifrån Bourdieus kapitala teorier, fält och habitus. Frågorna som liknade varandra och rörde ett tema sammanfogades till ett tema. Det framkom biografiska teman, teman som rörde familjebakgrund, reflektions teman etc. Frågorna var anknutna till studiens teoretiska begrepp och frågorna var formulerade utifrån studiens frågeställning, med syftet att besvara den givna frågeställningen. Frågorna formulerades på så vis att författaren skulle kunna forma sig en uppfattning kring intervjupersonernas berättelser gällande deras val till att börja och fortsätta spela ishockey utifrån Bourdieus teorier som grund. Intervjuerna genomfördes via telefon där samtalen var 50-80 minuter långa. Samtalen var öppna och i positiv stämning då författaren fick ta del av relevant och intressant information från intervjupersonerna.

5.5 Analys

Analysen grundade sig på Bourdieus teorier, då resultatet i studien analyserades genom att tolka och förstå intervjupersonernas utsagor, alltså transkriberade material som samlades in i studien.

Bourdieus teoretiska koncept tillämpades i analysen av materialet genom att analysera intervjupersonernas utsagor utifrån kunskapen om Bourdieus teorier, där materialet analyserades med Bourdienska tankegångar och utifrån detta så strukturerades materialet utifrån Bourdieus kapitala teorier och fält. Del och helhetsprincipen användes för att analysera studiens resultat. Del och helhetsprincipen innebär att författaren formar en helhetsbild av det som undersöks genom att förstå delarna (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 236-238).

Det vill säga att författaren analyserar delar av utsagorna för att sedan se hur delarna hör ihop med varandra, utifrån detta så kan författaren forma en helhetsbild genom att analysera delarna.

Detta grundar sig på hermeneutikens grunder tolkning och förståelse, genom att förstå samspelet mellan delarna från deltagarnas utsagor så formas en helhetsbild. När väl författaren har uppnått förståelse för sammanhanget och helheten från intervjupersonernas utsagor så kan författaren återge intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser som kunskap, när förståelse för delarna och helhet har uppnåtts så har den hermeneutiska cirkeln slutits (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 282-285). Med detta sagt så analyserades det transkriberade materialet med hjälp av författarens förförståelse och Bourdieus teorier för att kunna förstå intervjupersonernas utsagor för att senare forma en helhetsbild gällande intervjupersonernas berättelser om valet att börja och fortsätta spela ishockey. Utifrån analysen av materialet så kunde slutsatser dras för att senare kunna framställa ett resultat i studien. Det vill säga att intervjuerna spelades in för att sedan transkribera ljudfilen till textformat på ett Word-dokument

(Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 234) Sedan så analyserades texten i Word- dokumentet genom del och helhetsprincipen, då delar av utsagorna analyserades för at se hur delarna hör ihop med varandra för att kunna forma en helhetsbild (Dahlberg, Dahlberg &

Nyström, 2007, s. 236-238). Efter detta så identifiera författaren teman som kan besvara frågeställningen genom att identifiera gemensamma berättelser som intervjupersonerna återgav för att sedan kunna presentera ett resultat i studien (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 147-151).

Detta skedde genom att författaren kodade det transkriberade materialet genom att kategorisera intervjupersonernas utlåtanden (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 241). Resultatet som framkom i studien presenteras genom 4 teman. De teman som återgavs representerade frågeställningen i studien. Citaten är delar av intervjupersonernas berättelser som anses vara relevant till att besvara frågeställningen i studien. Resultatet tematiserades genom att analysera intervjupersonernas berättelser utifrån Bourdieus teorier. Nedan framställdes det en beskrivning om intervjupersonerna, tematiseringen och därefter framställs resultaten med teman och citat.

5.6 Tematisering

Tematiseringen gick till på så sätt att intervjupersonernas berättelser kodades av författaren genom att finna liknande utsagor som intervjupersonerna återgav i intervjuerna, utifrån detta så skapades det teman som besvarade frågeställningen i studien.

5.7 Citering

Citaten är bortklippta från transkriberingen. Citaten har skrivits om från talspråk till skriftspråk så att det blir lättare för läsaren att ta del av resultatet. Delar av citaten har skrivits ihop då svaren till följdfrågorna blev en del av citeringen. Den automatiska transkriberingen på Word hade sina brister eftersom transkriberingen matade inte ut orden exakt, däremot så förstods meningarna i det transkriberade dokumentet. Citaten blev inte hundra procent ordagranna på grund av dessa faktorer. Dock så har intervjupersonernas berättelser samma innebörd.

5.8 Etiska riktlinjer

Forskningsetiska principerna i studien säkerställdes genom att upprätthålla individskyddskravet, det vill säga de Vetenskapsrådets fyra etiska principer. Kraven som studien tillämpade är Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Missivbrev gavs till intervjupersonerna och samtliga krav och dess innebörd förmedlades till informanterna innan intervjuerna genomfördes. Informationskravet är ett krav där forskaren har en skyldighet till att förklara för informanten om syftet med studien, forskaren informerar om informantens rättigheter för att vara med i studien, rättigheterna förmedlas genom forskaren, forskaren betonar att deltagandet i studien är helt frivilligt och deltagandet kan avbrytas om så önskas (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Kravet tillämpades i studien och förmedlades till intervjupersonerna. Samtyckeskravet innebär att det är informanten som bestämmer sitt godkännande till deltagandet i studien (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Kravet tillämpades i studien och förmedlades till intervjupersonerna. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga uppgifter som har samlats in i studien behandlas konfidentiellt, då anonymitet garanteras och att ingen obehörig person kan ta del av uppgifterna som har insamlats (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Detta krav förmedlades till intervjupersonerna och tillämpades i studien. Nyttjandekravet betyder att alla insamlade uppgifter och data är enbart ämnat för forskning (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Nyttjandekravet tillämpades i studien och förmedlades till intervjupersonerna.

5.9 Metodreflektion

Metoderna som valdes i studien fungerade väl enligt författaren. Eftersom de valda metoderna gick väl ihop med studiens syfte och frågeställning, då metoderna underlättade analysen, urvalet var rätt för att kunna få svar på frågeställningen samt så var den hermeneutiska ansatsen bäst lämpad till att besvara frågeställningen. Metoden var väl lämpade verktyg för författaren och genomförandet av studien. I sin helhet så var de valda metoderna bäst lämpade för att besvara frågeställningen samt för genomförandet av studien.

6. Resultat

Resultatet som framkom i studien presenteras genom fyra teman som är: Närvarande och stödjande föräldrar, Detta tema beskriver betydelsen av föräldrar stöttning och närvaro för intervjupersonernas möjligheter till att börja och fortsätta med ishockey. Vännerna och sammanhållningen bidrog till fortsatt hockeykarriär, detta tema beskrev betydelsen av vännernas inflytande på intervjupersonerna till att börja och fortsätta spela ishockey.

Hockeykulturen i hemmet och i kommunen inspirerade till hockeyspelande, detta tema beskrev betydelsen av hockeyintresset i hemmet och i kommunen och dess inflytande på intervjupersonerna till att börja och fortsätta spela ishockey. Föräldrarnas ekonomiska kapital möjliggjorde hockeyspelande, detta tema beskrev betydelsen av föräldrarnas ekonomi för intervjupersonernas möjligheter till att börja och fortsätta spela ishockey. Resultatet presenteras genom citat vilket är delar av intervjupersonernas berättelser som anses vara relevant till att besvara frågeställningen i studien. Nedan framställdes först en resultatintroduktion därefter framkommer resultatet med teman och citat.

6.1 Sociala, kulturella, ekonomiska kapitalet och fältet förverkligade valet till att börja och fortsätta med ishockey

Det blev uppenbart i studien att det sociala, kulturella, ekonomiska kapitalet och fältet var dem främsta faktorerna till att intervjupersonerna valde att börja och fortsätta med ishockeyn. Det sociala kapitalet manifesterades genom intervjupersonernas tillgångar gentemot ishockeyn, då samtliga deltagare hade människor runtomkring sig som var ishockeyintresserade. Det kunde variera allt från föräldrar, släkt och vänner var aktiva i att spela hockey. Dessa sociala anknytningar möjliggjorde valet till att börja spela och fortsätta med hockeyn. Föräldrarna spelade en viktig roll för intervjupersonernas hockeyspelande de skjutsade, stöttade både emotionellt och praktiskt och var väldigt engagerade i intervjupersonernas idrott. Vännerna och sammanhållningen i laget möjliggjorde fortsatt karriär inom hockeyn eftersom vännerna och laget var oftast en bra plats med mycket glädje och minnen som motiverade intervjupersonerna att fortsätta med ishockeyn. Fältet för intervjupersonerna var liberal eftersom intervjupersonerna inte upplevde sig lika som sina lagkompisar utan det var naturligt att man skiljde sig på ett personligt plan, detta ledde till en harmoni i lagen. Därmed så hade fältet en avgörande betydelse för intervjupersonerna till att börja och fortsätta att spela hockey eftersom de socialiserades in i hockeyintresset. Intervjupersonerna gick i samma klass och i samma skola med sina lagkompisar, och efter skolan så tränade dem ishockey eller spelade landhockey. Så det blev naturligt att vara i ishallen eftersom alla kompisarna var där vilket gjorde att intervjupersonerna socialiserades in i intresset genom fältet. Föräldrarnas ekonomiska kapital möjliggjorde hockeyspelande då de kunde finansiera utrustning och medlemsavgifter.

Hockeykulturen i kommunerna intervjupersonerna växte upp i var stark vilket var en del av intervjupersonernas fält, även detta kan ha socialiserat intervjupersonerna in i hockeyintresset.

Nedan presenteras det teman som besvarade frågeställningen. Närvarande och stödjande föräldrar, Vännerna och sammanhållningen bidrog till fortsatt hockeykarriär, Hockeykulturen i hemmet och i kommunen inspirerade till hockeyspelande och Föräldrarnas ekonomiska kapital möjliggjorde hockeyspelande.

6.2 Närvarande och stödjande föräldrar möjliggjorde ishockeyspelandet

Samtliga intervjupersoner betonade betydelsen av stödjande föräldrar för deras möjligheter till att börja och fortsätta spela ishockey. Intervjupersonerna menade att deras föräldrar stöttade deras ishockeyspelande genom att vara stöttande på flera olika sätt. Föräldrarna skjutsade och spenderade mycket tid i ishallen och var investerande i deras barns idrott stöttande emotionellt, ekonomiskt och praktiskt. Kvinnorna i studien kunde uppleva negativa kommentarer från vänners föräldrar på grund av att de var tjejer som spelade ishockey, och i ett av fallen för en intervjuperson så meddelade tränaren helt enkelt inte information till henne utan till andra killarna i laget. Däremot så stöttade hennes mamma henne och kunde stå upp mot orättvisan.

Intervjuperson 1 menade att hens föräldrar var engagerade i hens idrott då de hjälpte till att skjutsa, kolla på matcher och funnits där för hen emotionellt då intervjuperson 1 sa:

Föräldrarna har varit otroligt stöttande och jag tror dem har tyckt att det var kul att jag har spelat hockey det är något vi säger idag att det är ju den sporten vi föredrar och kolla på.

Så de har varit otroligt stöttande genom alla åren, flera timmar att kolla på ishockey, vara i hallen. Alltså runt omkring pappa hade ju körkort så han har ju skjutsat mig otroligt

mycket, och sen att de faktiskt har varit där och stöttat mig när vi har spelat matcher. Det fanns ju många kompisar jag har haft där föräldrar knappt har varit där och kollat på matcherna, men mina föräldrar har varit där och kollat och stöttat och skjutsat. (IP1) Intervjuperson 1 menade att hen hade format en nära relation till hens föräldrar utifrån att föräldrarna var väldigt engagerade, stöttande och närvarande för intervjupersonens hockeyspelande, intervjupersonen spenderade mycket tid med föräldrarna genom hockeyn vilket formade nära relationen mellan intervjupersonen och föräldrarna. Detta kan ha varit en bidragande faktor till att intervjupersonen var aktiv inom ishockeyn:

Det har ju varit en gemenskap med att jag har spelat, har ju dock har det ju blivit kanske då att min äldre syster att har inte haft så mycket tid med mina föräldrar. Eftersom de har varit med på matcher och så, men jag upplever att det har gjort att jag är väldigt nära mina föräldrar idag. De har lärt känna mig väldigt bra genom att jag har spelat hockey. För att jag har haft väldigt svårt med att kanske förklara hur jag känner vilket hockeyn har hjälpt mig kanske att förklara. (IP1)

Intervjuperson 1 har fått mycket stöttning av sina föräldrar under hens hockeykarriär. Hens föräldrar har ställt upp och skjutsat. Hens föräldrar har varit i ishallen i många timmar och kollat på hens matcher. Hen har fått en nära anknytning till hens föräldrar genom deras stöttande och engagemang, hen känner då en tacksamhet gentemot dem eftersom hen var medveten om att det inte alltid fanns andra föräldrar som var där och stöttade.

Intervjuperson 2 menade att hen också blev stöttad med sitt hockeyspelande vilket var betydelsefullt för hen, då hens föräldrar möjliggjorde hens hockeykarriär på högsta nivån i Sverige, intervjuperson 2 sa:

Som sagt mina föräldrar skjutsade ju mig väldigt mycket när jag var yngre. Jag gick ju fortfarande i skolan när jag börja spela med det professionella laget och på den tiden så gick tåget varannan timme. Det hade inte gått om inte hade skjutsat mig med bil varje dag upp till den staden jag spelade i. Så jag skulle säga de har ju spelat en jättestor roll i att jag dels när började spela men också att jag kunde satsa och kunde fortsätta på den nivå som jag ville. (IP2)

Intervjuperson 2 och hens föräldrar var väldigt engagerade i hens ishockeykarriär. Hens föräldrar skjutsade till träningar var aktiva i föreningen då hens pappa var ofta i ishallen och körde ismaskin och slipade skridskor, detta visar på att hens föräldrar var väldigt närvarande och stödjande för hen. Detta var en av flera faktorer som möjliggjorde hens hockeyspelande, hen fortsatte:

Mamma och pappa skjutsade mig till träningar och pappa körde ismaskinen för mitt lag och jag tror att han var materiellare för brorsans lag. Så att de var ju väldigt involverade så de var ju där och tittade på varje match. Sen sa jag men ni får inte komma och titta jag vill inte ha er här det va så att tonårs jag klarar mig själv. Men de har varit väldigt stöttande och framför allt ja men min pappa och han har varit med som sagt kört ismaskin, slipa skridskor och sånt där. Men mamma kanske stöttade på ett sätt att hon förstod lite den orättvisan som att vara tjej i en klubb med nästan bara killar liksom. Orättvisan kom från föräldrarnas sida, tränaren sida och lagledare de kunde ju droppa ganska mycket mindre bra kommentarer om man säger så att mamma har ju varit väldigt stöttande. (IP2)

Intervjuperson 2 har också fått mycket stöttning från sina föräldrar där även dem har varit många timmar i ishallen, framförallt hens pappa som har varit materiellare, kört ismaskin. Hens mamma visade stöttning på ett emotionellt plan, när intervjupersonen kände orättvisa så ställde hens mamma upp på hen och stöttade. Även här så skjutsade hens föräldrar hen till träningar och match. Detta underlättar intervjupersonens ishockeyspelande då föräldrarna var väldigt engagerade i hens ishockey, vilket var en faktor till att hockeyspelandet var möjligt.

Intervjuperson 3 menade att hens föräldrar hade en stor betydelse för hockeyspelandet, då föräldrarna investerade mycket av sin tid och engagemang på hens ishockey. Intervjupersonen menade att föräldrarna spelade en väldigt viktig roll i hens hockeyspelande, vilket intervjupersonen var väldigt tacksam över. Föräldrarna möjliggjorde en rolig tid för intervjupersonen med både laget och med föräldrarna, vilket gjorde att hen kände tacksamhet gentemot sina föräldrar, då hen sa:

Mina föräldrar hade en viktig roll jag var ganska lyckligt ovetande om allt vad det innebar att det har varit som en livsstil. Det var att det var kul tider man hade både med laget och föräldrarna. Man känner skulle man vara själv indragen, skulle man ha barn så känns det lite konstigt att man skulle ställa om sin lediga tid till hockeyn. Men man skulle nog göra det.

Man vet ju själv vilka minnen man har alltså jag tror man skulle göra har ungefär exakt samma som mina föräldrar. (IP3)

Intervjuperson 3 fortsatte med att berätta att föräldrarna har varit väldigt engagerade i hens idrott då de har skjutsat mycket till både matcher, träningar och cuper, de har tvättat, lagat mat och stöttat. Detta är också viktiga faktorer som möjliggör ishockeyspelande:

Många helger man varit borta på match och cuper och föräldrarna har skjutsat dit och lagat mat och tvättat och packat underställ i förbannelse, och ja ställt upp på allt. Så hade man inte haft det stödet hemma så hade man inte orkat. Har blivit hämtad från träningarna och helgerna så kunde en hel dag försvinna för att dem lagen man mötte låg relativt långt borta.

(IP3)

Intervjuperson 3 föräldrar hade skjutsat hen till träningar, matcher och cuper, packat utrustning och kläder. Föräldrarna hade stöttat hen på flera olika sätt, då hen menar att hen hade gjort likadant mot sina barn då hen kände tacksamhet mot sina föräldrar. Även här så hade intervjupersonen mycket stöttning hemifrån vilket möjliggjorde hens ishockeyspelande.

Intervjuperson 4 fick också stöttning från sina föräldrar genom skjuts och hen kände stöd hemifrån då hen inte upplevde tvång utan hen kunde utöva idrotten i lugn och ro. Föräldrarna skjutsade och fixade utrustning vilket intervjupersonen upplevde som stöttning. Intervjuperson 4 menade:

Föräldrarna försökte inte styra upp på något sätt, utan att de lät en att göra det man tycker om och inte tvinga på något sätt. Ja men det var nog ganska viktigt ändå man känner man vill vara där ja det var ju bra att känna att man är intresserad av att spela hockey. (IP4) Intervjuperson 4 fortsatte med att berätta att hens föräldrar var spelade en viktig roll för intervjupersonens ishockeyspelande genom stöttning, köpa utrustning samt att de var väldigt mån om intervjupersonens glädje för ishockeyn vilket bidrog till glädjen till hockeyspelandet:

Familjen påverkade väl ingenting egentligen att börja med hockey det var kompisar egentligen Föräldrarna var ju väldigt stöttande och fixade all utrustning som behövdes det har ju varit väldigt bra. Hade det inte varit så då hade man nog inte fortsatt, det tror jag det blir inte riktigt lika kul om man inte får stöd hemifrån. (IP4)

Intervjuperson 5 menade att hens föräldrar var engagerade i hockeyn och stöttade hen genom att kolla på matcher och skjutsa intervjupersonen till träningar och matcher:

Jag upplevde dem som engagerade de tyckte också att det var kul att umgås med andra föräldrar och så. Så att det var alltid ett intresse av att följa med och skjutsa på matcher och träningar och så vidare. Jag upplevde att de att de också tyckte det var kul. Ja men det de har, ja typ skjuts kolla på matcher, de ville ju alltid kolla på matchen och så. De skjutsade alltid när det fanns möjlighet att hämta och så vidare så de ställde alltid upp i det. (IP5) Föräldrarna spelade en viktig roll för intervjupersonernas hockeyspelande de skjutsade, stöttade både emotionellt och praktiskt och var väldigt engagerade i intervjupersonernas idrott.

Intervjupersonernas föräldrar var en del av intervjupersonernas sociala kapital. Eftersom föräldrarna var intervjupersonernas närmaste sociala kontakt, då föräldrarna hade sina förkunskaper om att ta kontakt med klubb vilket blev föräldrarnas sociala kapital gentemot hockeyn. Föräldrarna hade möjlighet att skjutsa intervjupersonerna till ishallen, föräldrarna hade ett ekonomiskt kapital som möjliggjorde hockeyspelandet då de hade råd att finansiera ishockeyn. Dessa faktorer tyder på att intervjupersonernas sociala omgivning därav deras föräldrar hade ett socialt kapital som möjliggjorde valet att börja och fortsätta spela hockey.

6.3 Vännerna och sammanhållningen bidrog till fortsatt hockeykarriär

Lagets sammanhållning, vännerna och känslan av samhörighet vännerna bidrog till att intervjupersonerna valde att fortsätta att spela ishockey och till och med i två av fallen att börja med hockeyn. Många av spelarna i lagen var vänner och i många fall vänner för livet, intervjupersonerna kände en anknytning till laget och vännerna. Intervjuperson 1 sa:

För mig har det varit en jättestor betydelse för jag trivdes väl kanske inte med att spela fotboll och jag klickade inte riktigt med dem tjejerna, så för mig har åter varit otroligt stor betydelse för mig, jag har så mycket minnen så det är något jag alltid liksom säger hockey och liksom allmänt liksom alla lagsporter är fantastiskt med alla minnen man får. (IP1)

Intervjuperson 1 kände sig som mest hemma inom hockeyn och i hockeylaget där alla hens vänner fanns. Hen hade format många fina minnen med hockeylaget vilket troligtvis bidrog till att fortsätta spela ishockey.

Intervjuperson 2 upplevde att samhörigheten i laget var bra eftersom dem hade samma ålder jämfört med det andra lag hen hade spelat för. Det var lättare att bygga upp en samhörighet med jämnåriga personer då man hade lättare att relatera till varandra. Intervjuperson 2 sa:

Först och främst har jag spelat in väldigt många olika lag men det som jag har spelat mest med är killarna födda 1993 och det var ju de killarna jag började spela med och där var det väldigt bra. Vi kände ju varandra väldigt väl och de verkade tycka att det är kul att jag är tjej också att man känner sig vara med i laget, för det är ingen självklarhet men nej men de verkar ju tycka att det var roligt. Och om jag var borta någon gång så frågar de alltid.

Samhörigheten var väldigt bra men inte lika bra kanske när jag spelade i flicklaget och damlaget. På den tiden men det var också väldigt stor åldersskillnad jag var ung när jag klev upp i damlaget och den äldsta var 45 blir ju ganska naturligt att man kanske inte har så mycket gemensamt. Så jag valde att spela mer med killar och att jag känner mig lite mer hemma där, jag menar det var personer i min ålder. (IP2)

Intervjuperson 2 kände ganska bra samhörighet med laget fast hen oftast spelade med killarna, det var framförallt åldersfaktorn som bidrog till en bättre samhörighet. Då i de andra lagen så var samhörigheten bristande eftersom åldersskillnaden var större.

Intervjuperson 3 tycket att samhörigheten i laget var bra då laget förde samman genom deras gemensamma intresse ishockey, det ansågs naturligt att man skiljde sig från varandra personlighetsmässigt men de som förenade dem var intresset. Detta ledde till en trygghet i laget då man kunde komma som den person man är. Intervjuperson 3 sa:

Jag tyckte samhörigheten var bra här jag var jag tycker det som var gemensamt är väl att man tyckte det var kul men ja jag tänker att hockeyn är bred så den lockar många typer av människor så det blir det blir en salig blandning av människor som kommer in i hockeyn.

Och ja där om att det blir lite ja men det kommer in lite olika typer försöka spela som ett lag. Och vem som redan satt i omklädningsrummet ja men det är ju liksom det spelar ingen roll man kunde gå in ändå. Man var inte tvungen att vänta på att det skulle komma in sina bästa vänner för att man skulle vilja gå in och sätta sig eller komma på träningen liksom på så sätt så kändes det tryggt på något vis. (IP3)