I avsnittet om resurser har jag visat hur deltagarna använder sig av textens meningspotential, som kan förstås i former av metafunk- tionernas samspel, som resurs i sitt meningsskapande arbete. Meta- funktionerna i en text får fortsatt betydelse i den nya text som ska- pas när deltagarna agerar vid receptionerna. Här, i avsnittet om förändring, intresserar jag mig för hur deltagarnas användande av textens meningspotential förändras under receptionernas gång. Jag kommer att visa hur samtliga metafunktioner synliggörs i både sep- tembers och januaris receptioner, men att de uppträder vid olika tillfällen.
Först en rekapitulation: Den ideationella metafunktionen handlar om hur texten innehåller representationer av något som händer i världen, den interpersonella metafunktionen skapar relationer mel- lan människor och den textuella metafunktionen handlar om hur texten är uppbyggd och håller samman som text. Min tidigare
genomgång har visat att textens meningspotential används som re- surser i deltagarnas meningsskapande arbete, nu funderar jag över
när den används och hur användandet förändras,särskilt i relation till de olika medieformerna film och ljud och de teckensystem dessa erbjuder.
8.1.1 Förändring – interpersonell metafunktion
En analys av resultatet visar att deltagarna i septembers receptioner inledningsvis fokuserar textens mening i form av den ideationella och textuella metafunktionen, för att i tolkningsskedet även ägna sig åt den interpersonella metafunktionen. Detta agerande föränd- ras så att deltagarna vid det andra receptionstillfället i januari väl- jer att lyfta in de interpersonella metafunktionerna även i de inle- dande beskrivningsfaserna. Jag inleder med ett exempel från den fjärde receptionen (ljud) i september. Läraren:
Ja... vi känner ju till tågordningen. Är det någon som vill försö- ka att sammanfatta detta, vad är det vi har hört?
Josef: Vi får höra fyra stycken olika intervjuer, fyra stycken oli- ka kvinnliga intervjudeltagare. Första intervjun så frågar de vad man tänker på när det gäller en likvärdig utbildning och att man då kan tolka det på olika sätt...
Här är det textens mening i form av den textuella metafunktionen som uppmärksammas först och senare i samma yttrande den idea- tionella. Den interpersonella metafunktionen blir aktuell i först i tolkningsarbetet, som hos Jenny:
… det som slog mig var ju att man inte fick reda på vem som pratade... alltså man fick inte reda på någonting om personen, man fick bara höra röster och deras åsikter, det är två stycken och det tycker jag är lite frustrerande. Man vill ju gärna veta liksom ”vad heter människan, hur gammal är den”...
Så till januari och den interpersonella metafunktionen i de inledan- de beskrivningsfaserna. I den första receptionen diskuterar delta- garna mening i form av textuella metafunktioner i filmtexten, som exempelvis val av närbilder och kamerateknik. De kombinerar det- ta med resonemang om hur texten skapar relationer med åskåda- ren (interpersonell metafunktion):
Lotta: Alltså man kan ju prata om andra drag också, jag tänkte på hur de använder kameran... Är det någon som har något att säga...
Marta: Ja, det var ju alltså närbilder på lärar- na... hela tiden, det var liksom sådan här an- sikts-, eller halvbild på dem som pratade. (Marta för sin hand runt sitt ansikte). Det var inte så mycket om... alltså så runt om i rum- met, utan det var verkligen bara lärarna, per-
sonen som pratade mest och även de som tittade så, men det var ju väldigt fokus på själv personen, det var ju ingenting runt om- kring...
Carina: Jag tänkte också på det här med handkameran, att det lite skakiga intrycket gjorde väl också att det skapade en viss känsla...
Thea: Mmm... Att det var dokumentär.
Även i följande exempel kommer den interpersonella metafunktio- nen in under beskrivningen (reception 8).
Olga: Jag tyckte det var jättebra med de här autentiska röster- na. Det blev liksom att man alltså på riktigt vad folk tycker också och inte bara uppspelat liksom...
Resultatet skiljer sig från en studie gjord av Hansson (2009) som visar hur en grupp elever som talar om en skriven text främst foku- serar interpersonell metafunktion, i någon mån ideationell funktion och i lägst grad textuell funktion. I min studie får ingen metafunk-
tion företräde. De används dock i viss mån i olika skeden av un- dervisningen. Resultatet visar att deltagarna förändrar sitt använ- dande genom att tidigare fokusera textens mening i form av samt- liga metafunktioner vid det andra receptionstillfället.
8.1.2 Utvecklad förmåga att utnyttja textens mening
Förstudien, som presenterades i bakgrundsavsnittet, påvisar att studenterna är vana mediebrukare när de inleder arbetet med me- dieproduktionerna. Det borde också innebära att de har en viss vana vid att tolka mediespråk. Trots denna vana tyder resultatet på att deltagarna utvecklar sin förmåga att utnyttja en texts menings- potential i form av metafunktioner i ett meningsskapande arbete från den ena receptionen till den andra. Detta menar jag kan bero på följande: I januari har deltagarna ytterligare en medieproduk- tion bakom sig, med val av design som innebär utnyttjande av me- diernas erbjudanden. Denna kunskap bär deltagarna med sig in i receptionerna. Vid själva receptionstillfällena rör de sig åter en gång mellan att vara producenter som får sin text tolkad av andra till att vara åskådare och läsare av andras texter. De har också övat sig i receptionens särskilda form, med tydligt fokus på en beskri- vande och tolkande del. Formen bjuder in till ett utnyttjande av medierna och teckensystemens mångfacetterade erbjudanden.