inom genus- och etnicitetsforskningen som har presenterats ovan kommer förelig gande avhandling att huvudsakligen koncentreras till fyra ämnesområden. Avsikten är att analysera det samiska samhällets förändrade levnadsförhållanden och de maktrelationer som har existerat mellan könen.
För det första görs en analys av vilka förändringar som faktiskt har skett i svenska Sâpmi under 1900-talet med avseende på bl.a. samernas livsföring och levnadssätt, t.ex. mathållning, klädsel och bosättning.
Den andra huvudfrågan är inriktad på den svenska renbetes- och rennäringslagstift ningen, som kommer att studeras både från ett genus- och ett etnici tetsperspektiv. Hur har relationen mellan staten och samerna gestaltat sig sedan slutet av 1800- talet och har lagen varit lika för samiska män och samiska kvinnor? Studiet av lag stiftningen från detta etnicitetsperspektiv kommer särskilt att behandla maktrelatio nen mellan den svenska och den samiska befolkningen såsom olika etniska grup per.
Den tredje huvudfrågan handlar om hur relationerna mellan könen har föränd rats under ett drygt sekel. Särskild tonvikt läggs på hur övergången från en intensiv till en extensiv renskötsel har påverkat arbetsdelningen mellan könen och även hur andra förändringsprocesser har påverkat arbetsdelningen fram till i dag. Kvinnor nas position i familjen, samebyn, Sameting och staten analyseras utifrån ett makt perspektiv och i ett historiskt perspektiv.
Slutligen analyseras den samiska etniska identiteten och hur den har förändrats över tid. En viktig frågeställning är också hur samerna själva definierar vem som är same, samt hur det är att leva som same inom det svenska majoritetssamhälle. Fö rekommer det att samer underkommunicerar eller överkommunicerar sin etniska identitet?
Undersökningen omfattar tiden från 1880-talet, då den första renbeteslagen kom till i Sverige och fram till sekelskiftet 2000, och den behandlar förhållandena i den svenska delen av Sâpmi. För att ge en nyanserad bild av olika samiska bosätt ningsområden delas Sâpmi in i tre undersökningsområden: sydsamiskt, lulesamiskt och nordsamiskt område (se karta l).1
1 Denna indelning är naturligtvis inte den enda tänkbara, men den för avhandlingen mest praktiska. En indelning efter län hade också varit möjlig, men gjordes inte för att därigenom bättre kunna bevara de enskilda informanternas identitet. Avgränsningen av de tre samiska bosättningsområdena gjordes i stället på basis av de olika samiska varieteter/dialekter som länge har talats i respektive område. Språkskillnaderna implicerar även att vissa kulturella skillnader har existerat mellan de samiska grup perna i respektive område. Språksituationen i dag är emellertid delvis annan än den som visas på kartan. Vid sidan av de ursprungliga varieteterna talas nämligen nordsamiska numera i alla delar av Sâpmi.
Källmaterial
Undersökningen utnyttjar flera olika typer av källmaterial. Det tryckta källmateri alet består av författningssamlingar, offentliga utredningar, propositioner, riks dagstryck, publicerad statistik och facklitteratur. Det arkivmaterial som har ge- nomgåtts är 1919 års lappkommittés material, den särskilde sakkunnige Johan Wi- déns efterlämnade material (båda i Riksarkivet), samt material i det Lapska arkivet (Nordiska museets arkiv).
En betydande del av källmaterialet utgörs av intervjuer, som jag i regel utförde i informanternas hem under hösten 1997. Varje intervju varade mellan 90 och 120 minuter och spelades in på band. Analysen av intervjumaterialet baseras på bandut skrifter.1 Intervjuerna var halvstrukturerade, vilket innebär att alla informanter i
princip lämnade information om samma ämnesområden, men frågorna anpassades efter varje informants speciella livsvillkor.2 Varje informant berättade sin livs his
toria i kronologisk ordning. Under samtalet ställde jag frågor rörande följande åtta teman: 1) allmän bakgrund om informanten och hennes/hans familj, 2) om boende- förhållanden, 3) om renskötsel, lappväsendet och lagstiftningens följder, 4) om ansvarsområden, status och makt, 5) om etniska relationer och etniska markörer, 6) om hushållets ekonomiska bas, 7) om barnuppfostran, förväntningar och värde ringar, och slutligen 8) om skolgång, utbildning, yrke och valmöjligheter.
En huvudmålsättning har varit att spegla den samiska mångfalden och de arton informanterna representerar därför olika kategorier av samer: unga, medelålders och äldre kvinnor och män; renskötande och icke-renskötande samer; fjällsamer, skogssamer och fiskesamer; nord-, syd- och lulesamer samt samer bosatta innanför och utanför det traditionella samiska bosättningsområdet. Trots att jag har arbetat för att uppnå en jämn könsfördelning är de manliga informanterna i medelåldern och i lägre åldrar starkt underrepresenterade. Den ojämna fördelningen balanseras med hjälp av det omfattande intervjumaterial, som har samlats in av den samiska dokumentationsgruppen i Jämtland under slutet av 1970-talet och under 1980-talet. Det materialet förvaras vid MinnesBanken i Jämtlands Läns Museum (JLM) och innehåller intervjuer med mer än sjuttio äldre samer, varav den äldsta är född år 1882. Såväl dessa informanter som mina egna informanter är anonyma. Inga namn, exakt ålder eller informanternas bostadsorter uppges därför i texten. För att skydda informanternas identitet har det i några enstaka fall även varit nödvändigt att för en
1 Banden och bandutskrifterna finns i mitt privata ägo.
2 För en utförlig beskrivning av denna intervjumetod (general interview guide approach), se Patton, Michael Quinn (1987), How to Use Qualitative Methods in Evaluation. Newbury Park, s. 108-110, s.l 1 If och s. 116f. Mina informanter valdes slumpmässigt. Urvalet skedde bland de 399 personer som slumpmässigt var utvalda ur Sametingets röstlängd och 236 personer i Jordbruksverkets renlängd att ingå i en enkätundersökning (se nästa fotnot). Mina urvalskriterier var kön, ålder, geografiskt område samt innehav av renmärke.
Sâpmi iförändringens tid
viss individ förändra vissa uppgifter, vilket dock inte har haft någon betydelse i sakfrågor. Intervjuerna utgör det grundläggande källmaterialet för alla kapitel med undantag för kapitel 3 som baseras på lagtexter (SFS) och offentliga utredningar (SOU).
Förutom det statistiska material som har getts ut i samarbete mellan Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Statistiska centralbyrån (1999) utnyttjas egna statistiska beräkningar som baserar sig på Sametingets röstlängd från år 1997 samt på Jordbruksverkets företagsregister för rennäringen från år 1996.1
1 Sammanställningen av de statistiska uppgifterna om Sâpmi skedde inom ramen för ett projekt samarbete mellan docent Mikael Svonni, universitetsadjunkt Krister Stoor och Andrea Amft vid Samiska studier, Umeå universitet.