En förbättrad integration

De flesta som invandrat till Sverige försörjer sig själva. Tiden det tar att etablera sig på arbets-marknaden och finna egen försörjning varierar för olika grupper av invandrare. Arbetskrafts-invandrare och deras anhöriga, studenter och i allmänhet även EU- och EES-medborgare med uppehållsrätt etablerar sig snabbare. Många utrikes födda har dock svårt att hitta ett första jobb. Det gäller i synnerhet de som kommit till Sverige som skyddsbehövande och anhörig-invandrare. Det behövs därför ytterligare insatser för att sänka trösklarna till jobb och öka anställningsbarheten för breda grupper.

Kunskaper i svenska är viktiga för möjlig-heterna att få jobb. En väl fungerande under-visning i svenska är därför av stor vikt för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Skolsystemet har inte i tillräcklig ut-sträckning kunnat stödja elever som kommer till Sverige under skolåldern, vilket påverkat förutsättningarna för dessa att få ett arbete eller gå vidare till högre studier. Skillnaderna mellan elever födda i Sverige och nyanlända elever födda utomlands har enligt Statistiska centralbyrån ökat. Elever som anländer till Sverige sent under sin skoltid möter särskilt stora utmaningar.

Många elever får inte den extra hjälp som de hade behövt för att fullfölja sin utbildning med godkända resultat.

Mottagandet i kommunerna är också av stor betydelse för integrationen och etableringen på arbetsmarknaden. Mottagningskapaciteten i landets kommuner har inte ökat i samma ut-sträckning som behovet av hjälp med bosättning, vilket kan innebära en försenad start och försämrad kvalitet på etableringsinsatserna.

Utrikes föddas problematiska arbetsmark-nadssituation kan också förklaras av att till-gången till bra jobbrelaterade nätverk ofta är sämre bland utrikes än inrikes födda. Därtill förekommer diskriminering på arbetsmark-naden, vilket oftare drabbar personer med utom-europeisk bakgrund. Många utrikes födda bor i stadsdelar med utbrett utanförskap. Personers livsvillkor tenderar att gynnas om de närboende i hög utsträckning har arbete. Att skapa syssel-sättning i utsatta områden är därför av stor vikt för att förbättra de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden samt för långsiktig tillväxt och sammanhållning.

Regeringens åtgärder

Etableringsprocessen utvecklas

För att stärka måluppfyllelsen i etableringsrefor-men har ett antal förändringar av etablerings-uppdraget genomförts. Regeringen har vidare aviserat att ytterligare justeringar kan behövas.

Antalet åtgärder som Arbetsförmedlingen förfogar över i sitt arbete med att påskynda etableringen har utvidgats. Regeringen föreslår i denna proposition att Arbetsförmedlingen också får möjlighet att använda målgruppsanpassade utbildningar vid folkhögskolor som etablerings-insats. Regeringen avser vidare att under 2014 återkomma till riksdagen med en proposition om en förlängning av tiden i etableringsinsatser för vissa nyanlända föräldrar.

I budgetpropositionen för 2012 föreslogs åtgärder för att minska marginaleffekterna för arbetsinkomster för individer i etableringsupp-draget. Regeringen avser nu ta ytterligare ett steg på detta område genom att avskaffa inkomstav-räkningen för etableringstillägg och bostads-ersättning.

Antalet nyanlända personer förväntas förbli högt de närmaste åren. Efter förslag i budget-propositionen för 2013 avsattes medel för att skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmottagande. Regeringen föreslår att detta system kompletteras med en ersättning till kommuner som har ett högt mottagande i för-hållande till sin befolkning. Vidare avser regerin-gen förtydliga att Arbetsförmedlinregerin-gens bosätt-ningsansvar för personer som har ett eget boende enbart ska gälla dem som har behov av att flytta av arbetsmarknadsskäl. För att möjlig-göra effektivare etableringsinsatser för vissa nyanlända och underlätta kommunernas mot-tagande föreslår regeringen att medel avsätts för att etableringsplanens start för de som bor i anläggningsboende senareläggs till dess per-sonerna är kommunmottagna. Dessa åtgärder förväntas minska ledtiderna och öka effek-tiviteten i etableringsprocessen.

Etableringsplanen flyttas fram

För att förhindra att delar av etableringstiden då individen har rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning har förbrukats när in-dividen blir kommunmottagen, bör etablerings-planens start flyttas fram för personer boende i anläggningsboende. Etableringsplanen bör starta

i anslutning till att personen blir kommun-mottagen eller senast en månad efter mottagan-det, i stället för inom två månader från att uppehållstillstånd beviljats som gäller i dag.

Ändringen innebär att personen får dager-sättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så länge han eller hon är in-skriven i Migrationsverkets mottagande. Per-sonen får därmed rätt till maximalt 24 månader med etableringsersättning och etableringsin-satser efter kommunplacering.

Syftet med förändringen är att uppnå snabbare bosättning och mer effektiv etablering. Samman-taget bör tiden i anläggningsboende i genomsnitt minska då kommunernas vilja att ta emot nyanlända förväntas öka. Förändringen innebär initialt lägre utgifter eftersom kostnader skjuts upp som en konsekvens av att individer i anlägg-ningsboende får den lägre dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Förbättrade kunskaper i svenska språket för nyanlända elever

Undervisningstiden i svenska är viktig för den nyanlända elevens möjlighet att klara sin skol-gång. Som en del i arbetet för att stärka nyan-lända elevers resultat har regeringen avsatt medel för en försöksverksamhet med utökad under-visningstid i svenska med tre timmar i veckan för årskurserna 6–9. Denna försöksverksamhet utökas fr.o.m. hösten 2014 till att även omfatta årskurserna 1–5.

Kompletterande utbildningar till bristyrken Utrikes födda har svårare att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetensnivå. Komplet-terande högskoleutbildning för akademiker med utländsk examen har visat sig underlätta deras inträde på arbetsmarknaden på rätt kompetens-nivå. Fortsatta satsningar bör i huvudsak riktas mot bristyrken. Därför föreslås ytterligare platser för kompletterande utbildning av lärare samt en förstärkning av den tidigare satsningen på kompletterande utbildningar för bl.a. läkare och jurister för att upprätthålla de anvisade helårsstudieplatserna.

Nystartszoner införs

Regeringen aviserar i denna proposition ett för-slag om införande av ett system med nystarts-zoner. Förslaget innebär att företag inom nystartszonerna som uppfyller vissa villkor, bl.a.

vad gäller de anställdas bosättning, får göra avdrag vid beräkning av socialavgifterna.

Nystartzoner är ett verktyg för att minska utanförskapet i de områden där högst andel personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Inter-nationella erfarenheter visar att nystartszoner i kombination med andra åtgärder kan ha positiva effekter. Effekterna ligger främst i ekonomisk aktivitet i form av företagsetableringar. För att effekterna på arbetslöshet och sysselsättning ska vara varaktiga bör systemet kombineras med t.ex. utbildningssatsningar.

Vilka områden som ska utgöra nystartszoner kommer att omprövas vart femte år. Systemet med nystartszoner ska utvärderas.

Regeringen beslutade den 18 april 2013 en lagrådsremiss där det föreslås att ett system med nystartszoner införs. Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det av statsstödsskäl godkännas av Europeiska kom-missionen. Förslaget notifierades den 31 maj 2013, men ärendet är ännu inte avslutat. Om kommissionen godkänner avdraget kommer det att vara tidsbegränsat. Inför en eventuell förnyad notifiering kommer åtgärden att utvärderas.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014.

1.3.5 En flexibel och trygg arbetsmarknad En väl fungerande arbetsmarknad präglas av en god förmåga till omställning vid struktur-omvandling och ekonomiska kriser. Samtidigt som företag behöver flexibilitet för att kunna anpassa produktionen efter nya förutsättningar, måste arbetstagares behov av trygghet, förut-sägbarhet och rättssäkerhet vägas in. Viktiga områden för regeringen har varit att i samarbete med arbetsmarknadens parter verka för ökade möjligheter till omställning och att hitta lös-ningar för att överbrygga djupa lågkonjunkturer.

Regeringens åtgärder

Statligt stöd vid korttidsarbete införs

Regeringen föreslår i denna proposition att det införs ett statligt subventionerat system – tillfälligt stöd vid korttidsarbete – som syftar till att i synnerligen djupa lågkonjunkturer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande

efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön.

Under finanskrisen ingicks inom industrin ett antal krisavtal som innebar att parterna på en-skilda arbetsplatser kom överens om att korta arbetstiden och samtidigt gå ned i lön, s.k. kort-tidsarbete. För företag som tillfälligt mötte en kraftig nedgång i efterfrågan och behövde minska antalet arbetade timmar innebar avtalen att uppsägningar kunde motverkas. För de an-ställda som omfattades innebar avtalet att arbets-löshet kunde undvikas i stor utsträckning. Kort-tidsarbete kan i en djup lågkonjunktur bidra till att sysselsättningen hålls uppe och att arbetslös-heten ökar mindre än vad som annars skulle vara fallet. Korttidsarbete är ett sätt att fördela bördan av en lågkonjunktur mer jämnt mellan arbetstagarna och kan även bidra till att företagen kan öka produktionsvolymerna snabbare när konjunkturen vänder eftersom företagens behov av att nyrekrytera minskar.

I ett flertal andra EU-länder, bl.a. Tyskland, gavs under krisen statligt stöd vid korttidsarbete.

OECD bedömer att det tyska systemet har bidragit till att hålla sysselsättningen uppe under krisen.⁵

Stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående. Det ska också krävas att stödet inte i beaktansvärd omfattning hindrar en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvand-ling eller medför andra betydande samhälls-ekonomiska nackdelar. Det främsta skälet till att stöd vid korttidsarbete endast bör aktiveras i synnerligen djupa lågkonjunkturer, som t.ex. vid den senaste finanskrisen, är att det annars finns en risk att strukturomvandlingstakten, och därmed också produktivitetstillväxten, dämpas.

Det är också möjligt att lönebildningen påverkas negativt, vilket i förlängningen kan innebära att det blir svårare för inträdande grupper att få jobb.

Staten, arbetsgivare och arbetstagare ska dela på kostnaderna för korttidsarbete enligt tre fasta

5 Se OECD Employment Outlook – Moving Beyond the Jobs Crisis (OECD 2010). Olika utvärderingar som gjorts av användningen av statligt subventionerat korttidsarbete under finanskrisen tyder på att åt-gärden hade positiva effekter på sysselsättningen under krisen, även om det är svårt att uppskatta hur stora effekterna var. De är ännu för tidigt för att uttala sig om de långsiktiga effekterna på sysselsättningen.

nivåer. Staten ska bära en tredjedel av kost-naderna. Under perioder då systemet är aktivt beräknas det medföra minskade intäkter för staten motsvarande 4,7 miljarder kronor per tolvmånadersperiod.

Regeringens bedömning av när förutsätt-ningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda bör vila på ett allsidigt underlag. Till grund för prövningen bör i första hand ligga en bedömning från Konjunkturinstitutet.

Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden Det är viktigt att flexibiliteten på arbetsmark-naden ökar och att trösklarna till jobb blir lägre.

Arbetsmarknadens parter är de som har bäst kunskap om företagens och arbetstagarnas vill-kor och är därför också bäst lämpade att göra av-vägningar mellan olika former av trygghet och flexibilitet. Regeringen bedömer att en parts-överenskommelse är en mer effektiv åtgärd på detta område än lagstiftning. Regeringen ser därför positivt på att Svenskt Näringsliv och PTK för samtal om ett nytt omställningsavtal och vill stödja parternas arbete med att nå en överenskommelse.

I den gemensamma avsiktsförklaringen har Svenskt Näringsliv angett att de vill få till stånd ändrade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist och ändringar av företrädes-rätten vid återanställning. Svenskt Näringsliv vill att turordningsreglerna ska tillgodose behovet av att, efter en driftsinskränkning, ha kvar den personal som har den kompetens som krävs för att den fortsatta verksamheten ska kunna bedrivas med bästa möjliga konkurrenskraft.

PTK vill se åtgärder som förbättrar möjligheter-na till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet och som därigenom stärker individens anställningsbarhet och om-ställningsförmåga. Vidare har PTK framfört önskemål om omställningsstöd för personer som förlorar arbetet till följd av ohälsa och för visstidsanställda.

Samtalen med parterna har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. er-bjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens försörjning under tiden i utbildning.

För att möjliggöra ett ökat utbud av yrkesut-bildningar avser regeringen att införa en möjlig-het att få studiemedel även för utbildningar inom yrkeshögskolan som inte omfattas av

stats-bidrag. Detta kommer att gälla ett begränsat antal utbildningar.

Vidare avser regeringen förbättra möjligheter-na till utbildning i omställning genom att bestämmelsen om skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd vid personalavveckling ut-vidgas och förtydligas. Dessutom föreslås inkomstskatteändringar för vissa stiftelser, däribland kollektivavtalsstiftelser. Förslaget innebär att antalet ändamål som är skattemässigt gynnade utvidgas, bl.a. när det gäller att lämna understöd vid utbildning till arbetstagare.

För att underlätta försörjning under tid i ut-bildning föreslår regeringen också vissa justeringar inom ramen för dagens studiemedels-system. Personer som har fyllt 25 år och har haft viss tidigare förvärvsinkomst kan i dag få tilläggslån vid heltidsstudier. Tilläggslånet föreslås nu fördubblas samt kunna ges även vid deltidsstudier. Vidare avser regeringen höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel med två år, liksom den ålder vid vilken låne-begränsningen påbörjas. Som en följd därav bör även avskrivningsåldern för studiemedel höjas.

Regeringen avser också höja fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet med 30 000 kronor till ca 172 400 kronor per år.

Regeringen förbereder även förslag om att förtydliga gällande regelverk för rätt till a-kassa vid deltidsutbildningar, samt att med bibehållen ersättning möjliggöra kortare kurser som ges inom ramen för en omställningsinsats.

1.3.6 Bättre möjligheter till uppföljning En fungerande arbetslinje innebär att det utöver drivkrafter och stöd för att hitta ett arbete ställs krav på att alla som kan söker egen försörjning.

Det är därför viktigt att de som på grund av ar-betslöshet uppbär ersättning i form av arbetslös-hetsersättning, aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd verkligen står till arbetsmarknadens för-fogande.

Regeringens åtgärder

Regeringen har tidigare vidtagit flera åtgärder för att tydliggöra kraven på och förbättra uppfölj-ningen av de arbetslösas sökaktivitet inom främst arbetslöshetsförsäkringen. För de arbets-lösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska

program bedömer regeringen att det finns skäl att genomföra ytterligare reformer. I september 2013 remitteras en departementspromemoria med förslag om att införa i princip samma åtgärder som nu införs inom arbetslöshets-försäkringen även för dem som deltar i arbets-marknadspolitiska program.

I budgetpropositionen för 2013 aviserade regeringen flera åtgärder för att säkerställa jobbsökandet för personer som på grund av arbetslöshet uppbär ekonomiskt bistånd. Ytter-ligare kompletterande åtgärder bedöms dock vara nödvändiga. Regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över hur socialtjänstens möj-ligheter att ställa krav och följa upp individens jobbsökande kan förbättras.

Ett väl fungerande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och socialtjänsten är vidare en förutsättning för att kunna ställa krav och följa upp jobbsökande för personer med försörj-ningsstöd. Regeringen avser att ge ett gemen-samt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsför-medlingen om att ta fram modeller för hur en mer formaliserad och strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedling kan utformas. Regeringen avser vidare att besluta om nödvändiga förordningsändringar för att ge socialtjänsten bättre möjlighet att ta del av upp-gifter i den aktivitetsrapport där den arbetslösa rapporterar om sitt jobbsökande till Arbetsför-medlingen.

Regeringen arbetar även med att se över kraven på nyanlända att aktivt söka arbete inom ramen för Arbetsförmedlingens etablerings-uppdrag.

Det är viktigt att de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen använder medlen till det som de avsetts för. Fusk och felaktiga utbetal-ningar innebär ett ineffektivt användande av resurser och riskerar att försämra stödens legitimitet. Den 1 april 2013 tillsatte regeringen en särskild utredare som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i ekonomiska ersätt-ningar till arbetsgivare samt föreslå åtgärder som syftar till att motverka sådana felaktigheter (dir. 2013:31). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014.

1.4 Satsningar på kunskap och stärkt