Förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa att komma i långtidsarbetslösa att komma i

arbete

Dagens höga arbetslöshet förklaras huvud-sakligen av att arbetslöshetstiderna har förlängts.

Även om Sverige är ett av länderna med lägst långtidsarbetslöshet i EU går många utan arbete en längre tid. Långa tider utan arbete kan drabba den enskilde hårt och dessutom leda till lägre varaktig sysselsättning. Stora skillnader i olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden skapar även orättvisor och kan leda till sociala spänningar i samhället.

Långtidsarbetslöshet är särskilt problematiskt eftersom sannolikheten att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Detta kan bero på att individens motivation att söka arbete minskar efter hand eller att kunskaper inte längre är gångbara på arbetsmarknaden. Det kan även bero på att arbetsgivare anser att personer som varit arbetslösa länge, trots i övrigt likvärdig kompetens, är mindre produktiva än personer med kortare arbetslöshetstider.

Förmedlingsinsatser och aktiva åtgärder såsom arbetsmarknadsutbildning och praktik kan bidra till att stärka motivationen och upp-rätthålla kompetensen. Ett viktigt komplement till praktik och utbildning är subventioner till arbetsgivare som anställer någon som varit arbetslös en längre tid. Erfarenheten visar att lönesubventionerade anställningar har relativt god effekt på möjligheterna att efter insatsen få ett jobb med en lön som svarar mot rådande lönestruktur.

Regeringens åtgärder

Jobb- och utvecklingsgarantin innebär att långtidsarbetslösa ska erbjudas aktiva insatser.

Antalet deltagare har ökat de senaste åren, vilket medfört svårigheter för Arbetsförmedlingen att

hålla aktivitetsnivån på avsedd nivå. Regeringen har satsat betydande resurser för att förbättra garantins innehåll. Detta har börjat ge resultat.

De arbetsplatsförlagda aktiviteterna i garantins första faser, såsom arbetspraktik, arbetsträning och arbetsmarknadsutbildning, har ökat. Fler av deltagarna i sysselsättningsfasen får en subven-tionerad anställning och en majoritet av del-tagarna med en sysselsättningsplats uppger att arbetsuppgifterna är meningsfulla. Mer måste dock göras.

Det är särskilt viktigt att fler långtidsarbets-lösa kan få en anställning. Samtidigt måste in-satserna i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till individuella behov. Regeringen har successivt infört ett bredare utbud av insatser i sysselsätt-ningsfasen, bl.a. möjlighet till arbetsmarknads-utbildning. Denna möjlighet föreslås nu per-manentas.

För att öka arbetsgivarnas vilja att anställa långtidsarbetslösa personer föreslås ytterligare satsningar på det särskilda anställningsstödet som erbjuds långtidsarbetslösa. Anställnings-stödet till långtidsarbetslösa har de senaste åren i flera steg gjorts mer generöst. Ett handledarstöd har införts, med en tillfällig satsning på ett högre belopp för de i sysselsättningsfasen. Regeringen föreslår nu att den tillfälliga höjningen av hand-ledarstödet i sysselsättningsfasen permanentas.

Samtidigt införs möjlighet till tvååriga anställ-ningsstöd till långtidsarbetslösa. Regeringen föreslår även en fyraårig satsning på tillfälliga an-ställningar vid Samhall. Anledningen till för-slaget är att en relativt stor andel av deltagarna i sysselsättningsfasen har nedsatt arbetsförmåga och att behovet av stöd för att komma i arbete därför ofta är stort.

Regeringen bedömer att satsningarna sam-mantaget kan öka arbetsgivarnas vilja att anställa fler, och därmed kan antalet personer som om-fattas av de subventionerade anställningarna öka.

År 2015 bedöms reformerna ge 9 000 fler sub-ventionerade anställningar, varav 8 000 från sysselsättningsfasen. En stor del av dessa anställ-ningar är en följd av att det förstärkta särskilda anställningsstödet permanentas.

För att fler arbetsgivare ska våga satsa på att anställa en person som är långtidsarbetslös, är det viktigt att Arbetsförmedlingen erbjuder kon-takt och stöd. Stödet bör erbjudas såväl före som under anställningen. Regeringen anser också att det är viktigt att ge mer tid till aktiva förmed-lingsinsatser, bl.a. i form av arbetsgivarkontakter.

Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad

Regeringen tog hösten 2011 initiativ till samtal med arbetsmarknadens parter. Bakgrunden till samtalen är den långdragna lågkonjunkturen, som slår mot jobben i Sverige. Det finns vidare strukturella problem på svensk arbetsmarknad, med höga trösklar för grupper med svag förank-ring på arbetsmarknaden. Utgångspunkter för trepartssamtalen är att parterna och regeringen tillsammans ansvarar för arbetsmarknadens funktionssätt, att ansvaret för lönebildningen vilar på parterna och att överenskommelser bygger på initiativ från parterna. Syftet med samtalen är att finna gemensamma lösningar som varaktigt förbättrar arbetsmarknadens funk-tionssätt. Regeringen vill åstadkomma varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.

Tre områden är i fokus:

1. Yrkesintroduktionsanställningar innebär fler vägar till jobb för unga

Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för individer som saknar relevant yrkeserfarenhet, där en del av tiden används för utbildning och handledning. Avtalen specificerar hur anställ-ningarna ska se ut i varje enskild bransch vad gäller t.ex. anställningsvillkor och vilken ut-bildning/handledning som ska ingå.

Yrkesintroduktionsanställningar kan komma att utgöra en viktig väg in i arbetslivet och ett viktigt sätt för arbetsgivare att säkra sin kompetensförsörjning. För att uppmuntra fler parter att teckna avtal, och säkra att antalet yrkesintroduktionsanställningar ökar, föreslår regeringen en lönesubvention och ett handledarstöd för arbetsgivare som anställer unga (15–24 år) enligt sådana avtal.

Vidare föreslår regeringen under en uppbyggnads- och spridningsfas ett riktat stats-bidrag så att parterna kan bygga upp strukturer för handledning på arbetsplatserna. Därtill har regeringen tidigare beslutat om bidrag till partsorganisationer för informationsinsatser med koppling till yrkesintroduktionsavtal.

Yrkesintroduktionsavtal har redan tecknats i viktiga ungdomsbranscher som handeln, metallindustrin samt kommunal vård och omsorg. Diskussioner och förhandlingar om avtal pågår i många andra branscher. Det är

regeringens målsättning att fler branscher ska välja att teckna avtal och att fler arbetsgivare ska anställa inom ramen för dessa avtal till följd av de stödåtgärder som nu lanseras.

I trepartssamtalen har det vidare framförts önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten.

Inte minst de framsteg som nu görs i treparts-samtalen motiverar ett borttagande av avgiften och regeringen föreslår i denna budget-proposition att avgiften avskaffas.

2. Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden

Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin ställs allt större krav på arbetsmarknadens om-ställningsförmåga. Förhandlingar om ett utvecklat omställningsavtal förs mellan Privat-tjänstemannakartellen (PTK) och Svenskt Näringsliv. Regeringen vill underlätta för parterna att träffa avtal som förbättrar arbets-marknadens funktionssätt. Samtalen har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. erbjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens försörjning under tiden i utbildning. För att förbättra omställningsmöjligheterna på arbets-marknaden föreslår regeringen ett antal föränd-ringar i denna proposition avseende studie-medelssystemet och möjligheten att bedriva studier på eftergymnasial nivå. Vidare föreslås vissa förändringar och förtydliganden i skattelag-stiftningen. Inom Regeringskansliet förbereds också förslag gällande möjligheten att kombinera arbetslöshetsersättning och studier.

3. Statligt stöd vid korttidsarbete under synnerligen djup ekonomisk kris

I ett flertal andra EU-länder gavs under finans-krisen statligt stöd vid s.k. korttidsarbete. Kort-tidsarbete innebär att parterna kommer överens om att korta arbetstiden och samtidigt minska lönen, för att minska behovet av personalned-dragningar och ge företagen möjligheter att behålla nödvändig kompetens. Erfarenheterna från bl.a. Tyskland av denna typ av stöd är goda.

Regeringen föreslår i denna budgetproposition att ett statligt stöd vid korttidsarbete inrättas i Sverige. Systemet där kostnaden delas mellan stat, företag och anställda, ska endast kunna aktiveras i synnerligen djupa lågkonjunkturer.