Stärkt ekonomi för hushållen stöttar tillväxt och jobb tillväxt och jobb

Den utdragna lågkonjunkturen riskerar medföra att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.

Det är därför motiverat att stödja tillväxten genom att ytterligare stärka hushållens ekonomi.

Fortsatta förstärkningar till hushållen är ett viktigt komplement till den ökade offentliga konsumtionen och de ökade offentliga inves-teringarna som genomförts under krisen.

Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att stärka arbetsutbudet eftersom det är utbudet som långsiktigt bestämmer syssel-sättningen. För många lönar det sig fortfarande inte tillräckligt att gå från utanförskap till arbete.

En central del i regeringens politik för att var-aktigt höja arbetsutbudet är jobbskatteavdraget.

Den statliga inkomstskatten bidrar till att finansiera välfärden och till en jämnare inkomst-fördelning. Men samtidigt minskar den driv-krafterna för att utbilda sig, ta på sig mer ansvar samt öka sin arbetstid. Regeringen anser därför att för många i dag betalar statlig inkomstskatt.

Många pensionärer har små ekonomiska mar-ginaler. För att förbättra ekonomin för dem har regeringen vid fyra tillfällen, 2009, 2010, 2011 och 2013, sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år. Den samlade sänkningen, räknat vid respektive års ikraft-trädande, motsvarar 13,95 miljarder kronor.

Regeringens åtgärder

Förstärkt jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

För att stödja tillväxten i ekonomin och öka den varaktiga sysselsättningen föreslår regeringen en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Förslagen är motiverade både ur ett stabiliseringspolitiskt och strukturellt perspektiv.

Mellan 2006 och 2012 har jobbskatteavdraget tydligt bidragit till hushållens ökade disponibla inkomster. För att ytterligare stärka hushållens ekonomi och på så vis stödja tillväxten och sysselsättningen och samtidigt stärka drivkraf-terna till arbete, föreslås i denna proposition att jobbskatteavdraget förstärks med 12 miljarder kronor. Förslaget innebär att en sjuksköterska i genomsnitt får sin skatt sänkt med ytterligare ca 330 kronor per månad. Det samlade jobbskatte-avdraget innebär en total skattelättnad om ca 2 200 kronor per månad eller 26 200 kronor per år för samma person.

Det är även viktigt att skattesystemet är utformat så att det lönar sig för personer att genomgå en högre utbildning eller att vidare-utbilda sig inom arbetslivet. Sänkta marginal-skatter i form av sänkt statlig inkomstskatt leder till att utbildning lönar sig bättre och bidrar därmed till ökad produktivitet. Sänkta marginal-skatter stimulerar också entreprenörskap. Med hänsyn härtill bör en sänkning även ske av den statliga inkomstskatten. Sänkningen inriktas mot den nedre delen av den statliga inkomst-skatteskalan för att öka drivkrafterna till större arbetssatsningar och högre produktivitet för så stora grupper av sysselsatta som möjligt.

I denna proposition föreslås en höjning av brytpunkten för uttag av statlig inkomstskatt från 433 900 kronor per år, vilket motsvarar en månadslön om 36 150 kronor, till 449 000 kro-nor per år, dvs. en månadslön om 37 400 krokro-nor.

Detta innebär att ytterligare ca 110 000 personer slipper betala statlig inkomstskatt och bedöms öka arbetade timmar med motsvarande 4 000 helårsarbetskrafter.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag och minskat uttag av statlig inkomstskatt leder till lägre genomsnitts- och marginalskatt för vissa in-komstgrupper, men påverkar inte den högsta marginalskatten. De föreslagna skattesänknin-garna bör av förenklingsskäl och administrativa skäl även kombineras med en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta.

Regeringen gör bedömningen att existerande jobbskatteavdrag på sikt leder till 106 000 fler sysselsatta bland de under 65 år. Samtidigt väljer de som redan i dag är sysselsatta att arbeta fler timmar till följd av jobbskatteavdraget. De totalt arbetade timmarna ökar med motsvarande 120 000 helårsarbetskrafter. Den nu föreslagna förstärkningen beräknas på sikt leda till en ytterligare ökning av antalet sysselsatta med ca 13 000 och totalt sett en ökning av antalet arbetade timmar med motsvarande ca 16 000 helårsarbetskrafter.

Sänkt skatt för pensionärer

Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och kanske behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera.

Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen vid fyra tillfällen sänkt skatten för

pensionärer. Regeringen anser att det finns skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra välfärden för dem som har fyllt 65 år och föreslår därför en höjning av det förhöjda grundavdraget för äldre.

Den ytterligare skattelättnaden föreslås uppgå till 2,5 miljarder kronor. Sammantaget har regeringen därmed sänkt skatten för pensionärer med drygt 16 miljarder kronor. Denna skatte-sänkning bidrar vidare till att stödja tillväxten och sysselsättningen genom ökad efterfrågan.

Skattesänkningen berör alla inkomstnivåer.

För en garantipensionär innebär förslaget om-kring 1 250 kronor lägre skatt per år. Den årliga skattesänkningen för olika inkomstskattenivåer visas i tabell 1.6. Av tabellen framgår också den samlade effekten av regeringens tidigare genom-förda och nu föreslagna skattesänkningar för pensionärer.

Tabell 1.6 Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomstnivåer, kommunalskattesats 31,73 procent Kronor per år

Inkomst

Skatte-sänkning som andel av Källa: Egna beräkningar.

Arbetslöshetsförsäkringen

I trepartssamtalen har det framförts önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten, de s.k.

differentierade a-kasseavgifterna. Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att det inte längre är förknippat med en högre avgift till arbets-löshetsförsäkringen att gå från arbetslöshet till sysselsättning. De steg som parterna i samband med trepartssamtalen har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga motiverar att avgiften tas bort.

Förslaget innebär att de disponibla inkomsterna ökar för ett stort antal hushåll, varav många med lägre inkomster, vilket väntas bidra till en högre konsumtion och en snabbare tillväxt. Regeringen föreslår därför i denna budgetproposition att arbetslöshetsavgiften avskaffas.

Förslaget medför att ca 2,2 miljoner av totalt 3,4 miljoner sysselsatta medlemmar i alla arbets-löshetskassor får en sänkning av avgiften med cirka 2,8 miljarder kronor 2014. Den genom-snittliga medlemsavgiften är för närvarande ca 200 kronor per månad och sysselsatt medlem, men varierar från 85 kronor för Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa till 390 kronor för Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa. Avskaffandet av arbetslös-hetsavgiften leder till en genomsnittlig avgift om ca 110 kronor per månad, med en variation mellan ca 85 och 165 kronor givet nuvarande avgiftsbelopp. Den genomsnittliga avgiftsminsk-ningen uppgår därmed till ca 90 kronor per månad och sysselsatt medlem. För de tio arbets-löshetskassor som med nuvarande avgifts-struktur har de högsta medlemsavgifterna motsvarar minskningen i genomsnitt ca

170 kronor per månad och för

arbetslöshetskassan med högst avgift, Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa, drygt 250 kronor per månad.

En förstärkning av jobbskatteavdraget ökar hushållens inkomster och sysselsättningen Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess förstärkts vid tre tillfällen. Syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Jobbskatteavdrag är ett effektivt sätt att få fler i arbete och återfinns i många länder.²

Eftersom jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta förväntas avdraget leda till ökad sysselsättning. Fler söker sig till arbetskraften och arbetslösa söker arbete mer intensivt. Nuvarande jobbskatteavdrag bedöms på sikt öka den varaktiga sysselsättningen med 106 000 personer. Det finns inte anledning att tro att effekterna av jobbskatteavdraget är avtagande i nuläget eller inom ramen för den nu föreslagna förstärkningen. Förr eller senare är dock effekterna avtagande men simuleringar indikerar att detta inträffar först vid betydligt större förändringar. Den nu föreslagna förstärkningen beräknas på sikt leda till en ytterligare ökning av antalet sysselsatta med ca 13 000.³

De ekonomiska drivkrafterna att arbeta har stärkts avsevärt genom införandet av jobbskatte-avdraget. Jobbskatteavdragets utformning innebär att marginalskatten sänkts för låg- och medelinkomsttagare. Marginalskatten har hittills sänkts upp till en månadsinkomst på 25 900 kronor (se diagram 1.5). Efter denna nivå är nuvarande jobbskatteavdrag inte tilltagande.

Trots de redan genomförda jobbskatteav-dragen är det för många människor med låga inkomster fortfarande inte tillräckligt lönsamt att gå från utanförskap till arbete. Ett vårdbiträde som går från arbetslöshet till heltidsarbete mister i genomsnitt 69 procent av inkomstökningen genom minskade bidrag och ökade skatter.

Innan jobbskatteavdraget infördes var mot-svarande andel 76 procent. I ett internationellt perspektiv är beskattningen av arbete fortfarande hög i Sverige.

2 Se 2012 års ekonomiska vårproposition (2012/13:100, bilaga 5).

3 Se Ds 2010:37.

Diagram 1.5 Marginalskatter 2014 för olika månadsinkomster

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 1.6 visar inkomstskatt som andel av inkomsten för en genomsnittlig inkomst i Sverige jämfört med OECD i genomsnitt.

Sverige ligger fortfarande över genomsnittet i OECD, även om skillnaden har minskat betydligt sedan 2004.

Diagram 1.6 Inkomstskatt som andel av inkomst i Sverige, genomsnittet för OECD för en ensamstående person utan barn och med två tredjedelar av genomsnittlig inkomst Procent

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Sverige OECD

Anm.: Inkomstskatt inkl. skattereduktioner men exkl. arbetsgivarens sociala avgifter.

Källa: OECD.

Den föreslagna förstärkningen av jobbskatteav-draget leder till en lägre genomsnittsskatt för alla som betalar skatt på sina arbetsinkomster och en lägre marginalskatt upp till ca 29 800 kronor per månad. Det samlade jobbskatteavdraget innebär störst procentuell skattesänkning för dem med låga inkomster (se tabell 1.7).

Tabell 1.7 Jobbskatteavdrag vid olika månadslöner 2014 efter föreslagen förstärkning

Kronor per månad Lön

Förstärk-ning av

jobbskatte-avdraget

Totalt jobbskatte-avdrag

Ökning av netto-inkomst till följd av förstärkning (procent)

Ökning av nettoinkomst till följd av hela jobbskatte-avdraget (procent)

10 000 59 868 0,7 11,2

15 000 141 1 212 1,2 11,0

20 000 166 1 546 1,1 10,8

25 000 192 1 881 1,0 10,7

30 000 337 2 184 1,5 10,5

35 000 337 2 184 1,3 9,0

Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor och en kommunalskattesats på 31,73 procent (vägt genomsnitt 2013).

Källa: Egna beräkningar.

1.3.2 Nya och bredare vägar in i