Risker och alternativscenarier .1 Risker .1 Risker

Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4.3 Risker och alternativscenarier .1 Risker .1 Risker

Betydande risker för en svagare utveckling

En internationell konjunkturuppgång är en förutsättning för en ökad tillväxt de närmaste åren. Även om indikatorer i nuläget antyder att det internationella konjunkturläget kommer att förbättras, framför allt i OECD-länderna, är läget fortfarande osäkert och en konjunkturuppgång långt ifrån garanterad. En fortsatt stark konsumtionstillväxt bland hushållen är också en viktig förutsättning för en återhämtning i svensk ekonomi. Både den internationella utvecklingen och prognosen för hushållens konsumtion omgärdas av stora risker; tillväxten kan bli antingen lägre eller högre än vad som nu väntas. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsatt dominerar. Risken för en kraftig nedgång av det slag som drabbade världs-ekonomin 2008 och 2009 framstår emellertid som betydligt lägre än vad den varit de senaste åren.

Fortsatt osäker politisk utveckling i euroområdet Den politiska situationen i euroområdet är fortfarande osäker. Även om läget har stabiliserats finns fortfarande en risk för förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Om det politiska stödet för finanspolitiken i krisländerna vacklar kan krishanteringen och reformpolitiken försvåras. Förtroendet för flera länders förmåga att klara sina åtaganden skulle då kunna minska ytterligare. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror vidare till stor del på utfästelser från ECB om att vid behov genomföra stödköp på obligationsmarknaderna.

En ytterligare riskfaktor är att många parter är

inblandade i krishanteringen i euroområdet, allt från enskilda länders regeringar till institutionella och privata långivare. Att väga samman dessa intressen har visat sig vara svårt och avgörande beslut har många gånger dragit ut på tiden.

Osäkerhet kring utvecklingen av finans- och penningpolitiken i USA

Även USA står inför stora utmaningar i hanteringen av sina offentliga finanser. Om en överenskommelse om fortsatt finansiering av den federala budgeten inte träffas i tid kan det leda till finansiell oro. Inriktningen på penning-politiken i USA är också en osäkerhetsfaktor.

Försök från den amerikanska centralbanken att förbereda marknaderna på en eventuell neddragning av dess köp av statsobligationer, har bidragit till en påtaglig ränteuppgång i stora delar av världen. Det finns en fortsatt risk att de internationella räntorna stiger mer än väntat och att svängningarna på ränte- och valuta-marknaderna ökar. Det skulle slå mot länders möjligheter att låna, framför allt i tillväxt-ekonomierna och för länder med stora bytes-balansunderskott. Stigande räntor riskerar också att leda till stora och snabba valutautflöden med svåröverblickbara effekter på världsekonomin.

I alternativscenario 1 nedan redovisas en analys av hur en avtrappning av USA:s expansiva penningpolitik skulle kunna leda till svagare omvärldsefterfrågan och högre marknadsräntor än tidigare väntat och därmed påverka den svenska ekonomins utveckling mer än vad som antagits i huvudscenariot.

Starkare internationell konjunkturuppgång möjlig Om förtroendet bland hushåll och företag, särskilt i USA och i Europa, återvänder snabbare än förväntat kan tillväxten bli starkare än i prognosen. I ett sådant scenario kan efterfrågan på svensk export stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen. Detta skulle få positiva effekter på BNP-tillväxten genom hushållens konsumtion och företagens investeringar. Även utvecklingen på arbetsmarknaden skulle då bli starkare än enligt prognosen. En återhämtning av svensk ekonomi skulle påskyndas och resursutnyttjandet balanseras tidigare än vad som nu antas.

I alternativscenario 2 redovisas en analys av hur svensk ekonomi skulle kunna utvecklas om den internationella konjunkturåterhämtningen inleds tidigare och blir starkare än i huvud-scenariot.

Risker omgärdar prognosen för hushållens konsumtion

Då hushållens konsumtion bedöms komma att stå för en större del av BNP-tillväxten jämfört med i tidigare konjunkturuppgångar är prognosen särskilt känslig för förändringar i hushållens konsumtion.

Ett högre internationellt ränteläge skulle få negativa effekter även för svensk ekonomi genom lägre omvärldsefterfrågan men också via högre finansieringskostnader för framför allt företag och hushåll. En sådan utveckling skulle i sin tur medföra en mer dämpad utveckling av hushållens konsumtion och företagens investeringar jämfört med huvudscenariot.

Utöver ett högre ränteläge utgör även hushållens höga skuldsättningsgrad en risk i prognosen för hushållens konsumtion (se fördjupningsrutan Hushållens skuldsättning). Hushållens skulder steg som andel av den disponibla inkomsten kraftigt från slutet av 1990-talet till 2011. Sedan dess har skuldsättningsgraden legat relativt still, men den höga nivån riskerar att förstora effekterna av stigande räntor.

Bostadsprisernas utveckling utgör också en risk. I prognosen förutsätts bostadspriserna öka, om än i en måttlig takt de närmaste åren. Detta följer bl.a. av att ökningen av de disponibla inkomsterna förväntas vara god och att arbetslösheten gradvis minskar. Samtidigt kan bostadspriserna stiga snabbare än vad prognosen förutsätter. Detta kan få till följd att hushållens skulder också ökar i en snabbare takt. Snabbt stigande bostadspriser ökar dessutom risken för stora fall i bostadspriser. En sådan utveckling vore inte önskvärd eftersom en kombination av höga skulder och fallande priser riskerar att få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten och den makroekonomiska utvecklingen.

I prognosen hålls hushållens inkomster uppe av förstärkningar som föreslås i denna proposition. Samtidigt bedöms sparkvoten fortsatt vara hög 2014, även om den faller något (se diagram 4.25). Därmed finns fortsatt ett stort

konsumtionsutrymme för hushållen. En risk i prognosen är att hushållens konsumtion blir starkare än förväntat. I alternativscenario 2 redovisas utvecklingen av svensk ekonomi med ett antagande om ett starkare konsument-förtroende än förväntat. Detta utöver den starkare utveckling av svensk ekonomi som följer av den högre tillväxt internationellt som även antas i scenariot.

4.3.2 Alternativscenarier

Alternativscenario 1: Högre räntor i omvärlden I detta alternativscenario antas att avtrappningen av den expansiva penningpolitiken får större realekonomiska effekter än vad som antas i huvudscenariot. Detta skulle kunna orsakas av en avtrappning i den amerikanska centralbankens kvantitativa lättnader som leder till större ränteökningar än väntat, för framförallt obligationer med lång löptid. De oväntat stora ränteökningarna leder även till att de europeiska bankernas finansieringskostnader ökar, direkt genom högre räntekostnader, men även genom förhöjda riskpremier på grund av den ökade osäkerheten. Det högre ränteläget i, först och främst, USA och Europa attraherar även valuta från framför allt tillväxtländer. Dessa länder svarar med att höja sina räntor för att motverka valutautflödet, med dämpad ekonomisk utveckling och minskad import från bl.a. Europa och Sverige till följd.

Sammantaget dämpas tillväxten för den internationella efterfrågan mer än väntat, vilket slår hårdare mot svensk export än vad som antagits i huvudscenariot (se tabell 4.15). Det högre internationella ränteläget innebär också högre finansieringskostnader för svenska banker, som till viss del antas föra dessa vidare i form av högre räntor på lån till företag och hushåll.

Högre bolåneräntor håller tillbaka hushållens disponibla inkomster, vilket bidrar till att konsumtionen dämpas 2014.

Försämrade globala tillväxtutsikter och en förhöjd finansiell osäkerhet leder till en svagare krona, vilket till viss del motverkar den svagare efterfrågans negativa effekt på exporten.

Företagens investeringar dämpas av den svagare exporten, men även till följd av högre lånekostnader och en generell osäkerhet om framtiden.

Sammantaget utvecklas BNP svagare än i huvudscenariot (se diagram 4.29). Företagen anställer även i mindre utsträckning än i huvudscenariot och arbetslösheten stiger till 8,5 procent 2014 (se diagram 4.30). Den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden ger ett lägre lönetryck jämfört med i huvudscenariot.

Konsumtionstillväxten tar fart först 2015.

Riksbanken sänker reporäntan under 2014 för att sedan börja höja räntan i långsam takt 2015.

Konjunkturåterhämtningen kommer först under 2016 och BNP-gapet är fortfarande negativt i slutet av prognosperioden.

Tabell 4.15 Alternativscenario 1: Högre räntor i omvärlden Prognos enligt huvudscenariot inom parentes

Procentuell förändring om annat ej anges

2013 2014 2015 2016 2017

BNP¹ 1,2 1,8 2,4 3,0 3,4

1 Kalenderkorrigerad.

2 Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

4 Slutkurs.

5 Timlön enligt nationalräkenskaperna.

6 Årsgenomsnitt.

7 Procent av BNP.

Källa: Egna beräkningar.

Den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP försämras med som mest

0,6 procentenheter jämfört med i

huvudscenariot. Det beror i huvudsak på att lönesumman utvecklas betydligt långsammare till följd av färre arbetade timmar och lägre löner.

Dessutom blir mervärdesskatteintäkterna lägre eftersom hushållens konsumtion ökar långsammare än i huvudscenariot. Bland utgifterna är det främst räntekostnaderna för statsskulden och arbetslöshetsersättningen som

ökar. En viss motverkande effekt följer av att även de offentliga utgifterna minskar till följd av den svagare efterfrågan.

Diagram 4.29 BNP-tillväxt 2011–2017 Procentuell förändring

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Alternativscenario 2: En starkare omvärlds-efterfrågan och högre konsumentförtroende I detta alternativscenario inleds den inter-nationella konjunkturåterhämtningen tidigare och blir starkare än i huvudscenariot. Ländernas utveckling tillbaka till långsiktigt hållbara offentliga finanser antas bli stabilare och kantas av mindre osäkerhet än förväntat, samtidigt som centralbankernas avtrappning av kvantitativa lättnader får mycket begränsade realekonomiska effekter.

Den starkare efterfrågan i omvärlden leder till en starkare exporttillväxt jämfört med i huvudprognosen (se tabell 4.16). Den internationella konjunkturåterhämtningen bidrar till att svenska hushåll blir mer optimistiska om framtiden. Ett högre konsumentförtroende driver på konsumtionen som växer med i genomsnitt 3,8 procent per år 2014–2017, jämfört med 3,4 procent i huvudscenariot. Även investeringstillväxten blir starkare än i prognosen och BNP-gapet sluts i början av 2016.

Företagen möter initialt den högre efterfrågan med en högre produktivitet, men börjar successivt anställa i större utsträckning jämfört med i huvudscenariot. Detta medför att arbetslösheten sjunker från ca 8 procent 2014 till strax över 5 procent 2017 (se diagram 4.30). Den starka arbetsmarknadsutvecklingen ger ett högre lönetryck och inflationen blir något högre än

inflationsmålet 2017. Riksbanken inleder en höjning av reporäntan 2014, dvs. tidigare än i huvudscenariot.

Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn förstärks i denna alternativa beräkning med som mest 0,6 procentenheter som andel av BNP jämfört med huvudscenariot. Det är framför allt en effekt av den beräknat starkare utvecklingen av lönesumman som följer av att antalet arbetade timmar är högre än i huvudscenariot. Även skatteintäkterna från mervärdesskatten blir högre som en följd av att hushållens konsumtion ökar.

Tabell 4.16 Alternativscenario 2: Starkare

omvärldsefterfrågan och högre konsumentförtroende Prognos enligt huvudscenariot inom parentes

Procentuell förändring om annat ej anges

2013 2014 2015 2016 2017

BNP¹ 1,2 3,2 3,9 3,6 2,9

(1,2) (2,6) (3,3) (3,5) (3,1)

Hushållens 2,1 4,0 4,4 4,0 2,9

konsumtion¹ (2,1) (3,1) (3,8) (3,5) (3,2) Investeringar¹ -2,5 4,8 7,6 6,4 4,6

(-2,5) (4,4) (6,5) (6,3) (4,7) Reporänta⁴ 1,00 1,50 2,50 3,50 3,75

(1,00) (1,00) (1,75) (2,75) (3,25)