Forskning, innovation och entreprenörskap entreprenörskap

För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet. Hindren för att starta, driva och

utveckla företag ska därför vara så få och låga som möjligt.

För att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till en hög ekonomisk tillväxt sänktes den svenska bolagsskatten från 26,3 till 22 procent fr.o.m.

den 1 januari 2013. Den sänkta bolagsskatte-satsen förväntas stärka drivkrafterna att investera i Sverige.

Kontinuerliga satsningar på forskning och innovation är en viktig faktor för att företagen ska behålla sin konkurrenskraft och ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar.

I regeringens forsknings- och innovations-proposition (prop. 2012/13:30) presenterades insatser som innebär en succesiv ökning av anslagen till forskning till 4 miljarder kronor i ökad nivå 2016. Internationella jämförelser av forskning och utveckling som andel av BNP visar att Sverige är ett av de länder som satsar mest på detta område (se diagram 1.10). Flera OECD-länder har under senare år infört särskilda skattelättnader för att ge företagen in-citament att öka investeringarna i forskning och utveckling.⁸ Det är nödvändigt att kontinuerligt pröva behovet av åtgärder för att tillse att investeringarna i forskning och utveckling ligger på en samhällsekonomiskt önskvärd nivå.

Diagram 1.10 Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP 2010

Finland Sverige Japan USA Tyskland OECD snitt Frankrike Belgien EU28 snitt Nederländerna Storbritannien Norge Italien

Källa: OECD.

Världsbanken genomför varje år en global jämförande studie om de hinder som finns för

8 Bland annat Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Island och Norge.

företagande. För att få stöd i att utveckla företagandet i Sverige har Världsbanken fått i uppdrag att göra en särskild granskning för att identifiera de svårigheter som finns för företagandet i Sverige. Granskningen kommer att leda till två separata rapporter som avses presenteras under 2014.

Regeringens åtgärder

Skatteincitament för forskning och utveckling införs

Regeringen har de senaste åren genomfört flera satsningar för att ytterligare utveckla Sverige som framstående forskningsnation. Ett antal stora internationella företag svarar för en betydande del av näringslivets satsningar. Även de mindre företagen möter dock en tilltagande internationell konkurrens med krav på anpassning och utveckling. Med ökade in-vesteringar i forskning och utveckling i mindre företag blir Sverige bättre rustat för att möta den tilltagande konkurrensen.

För att ge framför allt mindre företag förbättrade möjligheter att bedriva forskning och utveckling föreslår regeringen att arbets-givaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sätts ned med 10 procentenheter. Sammanlagt får dock ned-sättningen uppgå till högst 230 000 kronor per koncern och månad.

Goda och likvärdiga skattevillkor för företagande och entreprenörskap

För att förbättra skattevillkoren för företagande har regeringen tillsatt Företagsskattekommittén (dir. 2011:1). Kommitténs huvuduppdrag består i att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. Med utgångspunkt i Företagsskattekommitténs första delbetänkande överlämnade regeringen i april 2013 ett förslag om införande av ett investeraravdrag (prop.

2012/13:134). Investeraravdraget ska stimulera investeringar i mindre företag och därigenom öka de mindre företagens tillgång till kapital.

Investeraravdraget, som nu har godkänts av kommissionen bedöms, efter avslutad riksdags-behandling, träda i kraft den 1 december 2013.

Företag och deras ägare ska ha goda skatte-mässiga villkor och skatter ska tas ut på ett effektivt och rättvist sätt. De s.k. 3:12-reglerna tillämpas av personer som är verksamma i

betydande omfattning i de företag som de äger.

Dagens löneunderlagsregel har dock använts på ett sätt som inte var avsett. I stora företag med många anställda och många verksamma delägare är det inte lika motiverat med en sådan skatte-lättnad som tillämpningen av löneunderlags-regeln ger utrymme för. Detta bl.a. mot bak-grund av att det med det spridda ägandet är naturligt att det även följer en spridning av den risk, som löneunderlagsregeln är avsedd att kom-pensera för. Behovet av en sådan kompensation är större i fåmansföretag med ett koncentrerat ägande än i företag med ett spritt ägande. Av denna anledning föreslås ett krav på en minsta kapitalandel på 4 procent i företaget för att få utnyttja löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna.

Regeringen kommer, med anledning av Lag-rådets kritik, inte att gå vidare med förslaget om ett höjt löneuttagskrav.

Regeringen bedömer att det offentlig-finansiella utrymme som frigörs främst ska omfördelas inom 3:12-systemet. Därför föreslås generella lättnader för att reglerna i högre grad än i dag ska stimulera delägarna i de mindre företagen och förstärker deras incitament att anställa. Det föreslås även en höjning av ränte-nivån för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare.

Villkoren för enskilda näringsidkare förbättras också genom det aviserade förslaget om sänkta egenavgifter, genom ett förstärkt avdrag vid beräkningen av avgifterna.

För att främja entreprenörskap och jobb-skapande investeringar i snabbväxande företag kommer regeringen att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning. Syftet med utredningen är att skattereglerna för optioner och andra aktie-relaterade incitament som framför allt snabb-växande företag erbjuder sina anställda ska förbättras. I detta arbete ska grundläggande skatterättsliga principer beaktas.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om inkomstskattefrihet för fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter av-skaffas. Verksamhet som tidigare i huvudsak bedrevs inom den offentliga sektorn är nu kon-kurrensutsatt och bedrivs i allt högre utsträck-ning av privaträttsliga subjekt. Att aktiebolag eller privatpersoner som bedriver närings-verksamhet i stor utsträckning skattebefrias för

fastighetsinkomster är inte lämpligt. Reglerna är dessutom svåra att tillämpa och är inte kon-kurrensneutrala, vilket har föranlett många rätts-processer.

Nya insatser för utveckling i hela landet

Till följd av beslutet om EU:s långtidsbudget för perioden 2014–2020 lämnar regeringen förslag till svensk medfinansiering för den kommande sjuårsperioden för genomförande av EU:s sammanhållningspolitik (regionalfondsprogram, socialfondsprogram och territoriella samarbets-program) och landsbygdsprogrammet.

Sammanhållningspolitiken i Sverige finan-sieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden och syftar bl.a. till att främja forskning, innovation och entre-prenörskap, öka sysselsättningen och främja anställbarhet samt utveckling mot en hållbar tillväxt. Politiken genomförs i nationella och regionala program.

Medlen från den regionala utvecklingsfonden fördelas i huvudsak till åtta regionala struktur-fondsprogram samt en mindre del till ett nationellt regionalfondsprogram. Regeringen beräknar att medlen från regionala utvecklings-fonden kommer att uppgå till cirka 945 miljoner euro. Därutöver beräknas 342 miljoner euro att tilldelas de territoriella samarbetsprogrammen.

Medlen från Europeiska socialfonden fördelas till ett nationellt socialfondsprogram. Regerin-gen beräknar att medlen från socialfonden kom-mer att uppgå till cirka 827 miljoner euro in-klusive ungdomsarbetslöshetsinitiativet.

Det nya landsbygdsprogrammet 2014–2020 kommer fortsatt att syfta till att främja miljö, jobb, och tillväxt på den svenska landsbygden.

Utformningen av landsbygdsprogrammet är fortfarande under beredning inom Regerings-kansliet.

Landsbygdsprogrammets sammanlagda bud-get uppgår till cirka 32,5 miljarder kronor för programperioden 2014–2020. Jämfört med nuvarande programperiod höjer regeringen den statliga medfinansieringsgraden i landsbygds-programmet från drygt 50 procent till knappt 55 procent.

Minskade administrativa bördor för företagen Enligt internationella jämförelser är hindren för företagande relativt låga i Sverige. Exempelvis visar OECD:s indikator att bara Storbritannien och Nederländerna har lägre hinder.⁹ Det finns dock mer att göra för att minska hindren och förenkla för företagen att göra rätt. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen att reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler förenklas.

Andra åtgärder som syftar till förenklingar för företagen inkluderar ändrad hantering av mer-värdesskatt för företag som importerar varor till Sverige. För att underlätta för företagen att lämna sina uppgifter samlat och vid ett tillfälle föreslår regeringen, i enlighet med förslagen från utredningen om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dir. 2012:35), att ett uppgiftslämnarregister inrättas. I dag tvingas företag rapportera in uppgifter till olika myndigheter och vid olika tillfällen. Vidare aviserar regeringen ett förslag om att tidpunkten för när vissa företag ska lämna sin mervärdes-skattedeklaration ska samordnas med inkomst-deklarationen. Internprisättningsreglerna som syftar till att företagen ska betala rätt skatt i rätt land uppfattas som betungande av näringslivet.

Nuvarande krav på dokumentation för sådana transaktioner har tillämpats i drygt sex år.

Regeringen avser att ge Skatteverket i uppdrag att utvärdera regelverket för att bedöma regler-nas funktionalitet samt analysera möjligheten till förenklingar.

Arbetet inom Regeringskansliet med att analysera möjligheten att förenkla skatte-redovisningen för små företag genom att införa en rak kontantmetod fortsätter.

Satsning inom sjöfarten

Regeringen föreslår i denna proposition en satsning på sjöfarten. Som en del av denna satsning permanentas resurserna för flyg- och sjöräddning. Därutöver föreslås åtgärder som bedöms ge utrymme för att bibehålla eller sänka farledsavgifterna. Detta är i sin tur ett led i regeringens ambition att stärka basindustrins konkurrenskraft.

9 Product Market Regulation Database (OECD 2008).

Effektivare upphandling och möjlighet till innovationsupphandling

Inom offentlig sektor upphandlas varor och tjänster till ett samlat värde av ca 600 miljarder kronor per år. Väl fungerande upphandlingar innebär ett ansvarsfullt användande av de offent-liga resurserna. Utredningar och rapporter ger dock en entydig bild av att kunskapen om effektiv offentlig upphandling vid upphandlande enheter är bristfällig. Därtill genomförs i Sverige relativt få innovationsupphandlingar jämfört med länder som Storbritannien och Neder-länderna. Regeringen bedömer därför att stöd, information och vägledning om offentlig upp-handling inklusive innovationsuppupp-handling behöver förbättras och avser att under 2014 samla dessa verksamheter vid Konkurrensverket.

De verksamheter vid Miljöstyrningsrådet, Kam-markollegiet och Vinnova som rör offentlig upp-handling överförs till Konkurrensverket. Ytter-ligare 35 miljoner kronor satsas på området, sammantaget innebär detta att stödet för offentlig upphandling förstärks och förbättras.

1.4.3 Ökad rörlighet och bättre