Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga arbetslivet för unga

Ungdomsarbetslösheten är en av våra största samhällsutmaningar. Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och arbets-lösheten inom gruppen är fortsatt hög (se diagram 1.7). Det är därför viktigt att skapa nya och bredare vägar till jobb för unga.

Diagram 1.7 Arbetslöshet i åldersgruppen 15–24 år Procent

Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och antaganden.

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

Arbetsmarknadsanknytningen och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig åt inom gruppen unga arbetslösa. En stor del av de unga arbetslösa söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. För de flesta unga är också arbetslös-hetsperioderna relativt korta och de lyckas ganska snabbt etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten sjunker och sysselsättnings-graden stiger snabbt med åldern (se diagram 1.8). Samtidigt finns en betydande grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. De möter höga trösklar in på arbetsmarknaden. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga.

Att unga ofta blir arbetslösa kan till viss del ses som en del av etableringsprocessen på arbets-marknaden och hänger samman med att de är på väg från skola till arbetsliv. Både för individen och för samhället som helhet finns det emellertid behov av att förenkla och korta vägen in i

arbetslivet. Brister i utbildningssystemet och en för svag koppling mellan skola och arbetsliv gör att etableringen försenas generellt och vissa unga riskerar mer varaktiga problem med att få en fast förankring på arbetsmarknaden.

Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) kan också medföra svårigheter för unga att komma in på arbetsmarknaden. Många unga har inte tillräckliga kunskaper för att arbetsgivarna ska anse det lönsamt att anställa dem till rådande kostnader för att anställa. Det kan också vara särskilt svårt för arbetsgivare att bedöma produktiviteten hos en ung person, bl.a.

om denne saknar tidigare arbetslivserfarenhet och jobbrelaterade nätverk.

Diagram 1.8 Ungdomars sysselsättning och arbetslöshet 2012

Sysselsättning i procent av befolkningen Arbetslösa i procent av arbetskraften Arbetslösa (exkl. heltidsstuderande) i procent av arbetskraften

Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringens åtgärder

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Avgörande steg för nya och bredare vägar till jobb för unga har tagits inom ramen för trepartssamtalen mellan regeringen och arbets-marknadens parter.

Partena har inom ett antal avtalsområden på arbetsmarknaden tecknat s.k. yrkesintroduk-tionsavtal i syfte att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbets-givarnas långsiktiga kompetensförsörjning.

Dessa avtal bygger normalt sett på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Yrkesintroduktionsavtalen inne-bär att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa personer utan yrkeserfarenhet.

Regerin-gen bedömer att yrkesintroduktionsanställningar har potential att väsentligt bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och därigenom minska ungdomsarbetslösheten.

För att stimulera till anställning av unga (15–

24 år) på yrkesintroduktion föreslår regeringen ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare. Stödet utformas som en lönesubvention, i form av en kreditering på skattekontot, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förutsätter att anställ-ningen pågår minst 6 månader och lämnas som längst under 12 månader. För att kvalificera för stöd ska lönen uppgå till minst 75 procent av den kollektivavtalade minimilönen i den berörda branschen. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbild-ning/handledning.

Lönesubventionen till yrkesintroduktion före-slås ges utöver de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga. För att ytterligare underlätta arbets-marknadsinträdet för unga aviserar regeringen i denna proposition ett förslag till ny utformning som kortfattat innebär att nedsättningen för de yngsta förstärks. Det förväntas också öka möjligheterna att få en yrkesintroduktionsan-ställning snabbare efter gymnasiet.

I samtalen om yrkesintroduktionsavtal har parterna påtalat den centrala betydelsen av strukturerad handledning och utbildning på arbetsplatsen för att arbetsgivare bättre ska kunna ta emot en ungdom. För att skapa ut-rymme för arbetsgivaren att avsätta tid för hand-ledning och att handledaren har tillräcklig kompetens för uppgiften förslår regeringen ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivarna om 2 500 kronor per anställd och månad. Hand-ledarstödet lämnas under samma period som lönesubventionen. Arbetsgivaren kommer att kunna ansöka hos Arbetsförmedlingen om stöd i form av lönesubvention och handledarstöd.

Tabell 1.8 visar arbetsgivarens lönekostnad för en ungdom vars ordinarie lön är 18 000 kronor per månad, och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden.

Tabell 1.8 Exempel på lönekostnad för arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställning

Kronor per månad

Från 15 Ordinarie lön enligt

kollektivavtal 18 000 18 000 18 000 Arbetsgivarens

lönekostnad för ordinarie lön

20 800 19 800 20 800

Socialavgift 15,49% 10,21% 15,49%

Lön motsvarande 75 %

av ordinarie lön 13 500 13 500 13 500

nettokostnad vid stöd för yrkesintroduktions-anställning (inkl.

handledarstöd)

8 800 8 100 8 800

Anm.: Tabellen visar arbetsgivarens lönekostnad för en ung person vars ordinarie lön är 18 000 kronor per månad och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden.

1 För personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år föreslås socialavgifterna uppgå till endast ålderspensionsavgiften (10,21 procent). Det betyder att även personer som fyller 23 år under året omfattas av den lägre avgiften. För personer som vid årets ingång fyllt 23 år men inte 25 år gäller nuvarande nedsättning.

Källa: Egna beräkningar.

För att stödja parternas arbete med att bygga upp stödstrukturer för handledning och lärande på arbetsplatsen inom respektive bransch föreslår regeringen att, under en tillfällig upp-byggnadsperiod, införa ett riktat statsbidrag för detta ändamål. Statsbidraget ska kunna lämnas till organisationer som åtar sig att genomföra utvecklingsinsatser i form av framtagande av kompetensprofiler och valideringsmodeller, ut-veckling av system för certifiering eller godkän-nande av utbildningsanordnare och av hand-ledarutbildningar. Regeringen anser att bran-VFKHUQD XQGHU XSSE\JJQDGVIDVHQ ï

bör ges operativt stöd i syfte att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet vad gäller de stöd-strukturer som byggs upp. Formerna hur detta stöd ska utformas bereds inom Regerings-kansliet och ett arbetsmöte med arbetsmark-nadens parter planeras för att få in synpunkter.

För att sprida kunskap och erfarenhet och därigenom redan nu främja användningen av yrkesintroduktionsavtal har regeringen under 2013 beslutat om bidrag till partsorganisationer för informationsinsatser. Denna satsning kommer att fortsätta under 2014.

Det är centralt att systemet för stöd till yrkesintroduktion byggs upp i god ordning, med kvalitet i handledning och lärande på arbets-platsen, och i fortsatt dialog med parterna.

Regeringen har till kommissionen initialt notifierat stödet för yrkesintroduktionsanställ-ningar för en treårsperiod. Under dessa tre år omfattas endast arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. Denna period kan komma att förlängas med ytterligare två år innan icke kollektivavtalsbundna arbetsgivare inkluderas.

Regeringen kommer att följa implementeringen noga och en utvärdering planeras under det tredje året avseende effekter på arbetsmarknaden och konkurrensförhållanden.

Det föreslagna stödet till yrkesintroduktions-anställningar bedöms öka arbetsgivarnas vilja att anställa personer utan relevant yrkeserfarenhet och utbildningsinnehållet förväntas bidra till att höja individens produktivitet så att denne blir anställningsbar till rådande lönestruktur.

Regeringen bedömer att yrkesintroduktions-avtalen potentiellt kan få stor betydelse för att minska arbetslösheten bland unga.

Att bygga upp ett system för yrkes-introduktion i Sverige är dock ett långsiktigt arbete. När systemet för yrkesintroduktion väl är etablerat, uppskattas det kunna omfatta upp emot 30 000 anställda per år.

För att åstadkomma en mer inkluderande arbetsmarknad är det regeringens förhoppning att yrkesintroduktionsavtal på sikt även kan komma att användas vid anställning av andra med särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, som utrikes födda och lång-tidsarbetslösa.

Parterna inom vissa sektorer förhandlar också om avtal för s.k. studentmedarbetare. Detta innebär att studenter på högskoleutbildningar erbjuds studierelevanta extrajobb. Det kan underlätta deras övergång från utbildning till arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarnas kom-petensförsörjning underlättas. Regeringen följer förhandlingarna med intresse och vill, när parterna slutit avtal, erbjuda parterna möjlighet att söka bidrag för informationsinsatser kopp-lade till avtalen. Denna fråga bereds i Regerings-kansliet.

De gymnasiala lärlings- och yrkesprogrammen stärks

En bättre fungerande skola är grunden för en snabbare etablering för unga på

arbetsmark-naden. En viktig del i att öka ungas anställnings-barhet och göra unga mer förberedda för yrkes-livet efter avslutad yrkesutbildning, är att öka omfattningen och kvaliteten på det arbetsplats-förlagda lärandet. Regeringen föreslår i denna proposition ett antal åtgärder för att förbättra den skolförlagda yrkesutbildningen och för att göra den gymnasiala lärlingsutbildningen mer attraktiv.

I många andra europeiska länder ges yrkes-utbildningarna på gymnasienivå främst i form av lärlingsutbildningar, vilket innebär att eleverna praktiserar på arbetsplatser en stor del av utbildningstiden. Det finns många fördelar med sådana system. Eleverna får en direkt yrkes-kunskap, lär sig mer om de sociala koderna som kan vara nödvändiga för att både få och behålla ett jobb samt får kontaktnät och referenser för sitt senare jobbsökande. Regeringen bedömer att den gymnasiala lärlingsutbildningen är viktig för att ge ungdomar goda möjligheter att skaffa sig yrkeskunskaper som är relevanta för arbetslivet och därmed underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

För att stimulera fler arbetsgivare att erbjuda lärlingsutbildningar och för att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet bör det s.k.

anordnarbidraget, som utgår till arbetsplatser som tar emot lärlingar, höjas med 17 500 kronor till 47 500 kronor per elev och år. För de arbets-givare som har en handledare som gått en god-känd handledarutbildning föreslås att anordnar-bidraget ökas med ytterligare 10 000 kronor per elev och år. Det innebär att bidraget för en arbetsplats med en utbildad handledare totalt kan bli 57 500 kronor per lärling. Därutöver får huvudmännen ett bidrag på 10 000 kr som kan användas för att täcka egna kostnader eller vidarebefordras till arbetsgivarna.

För att öka lärlingsutbildningens attraktions-kraft föreslås en kostnadsersättning till lärlingar på 1 000 kronor per studiemånad under den tid som lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar ca 100 kronor per dag som lärlingen är på arbetsplatsen. Kostnadsersättningen syftar till att kompensera för eventuella merkostnader som uppstår då lärlingarna är på arbetsplatsen.

Utöver en satsning på lärlingsutbildningar är det också viktigt att stärka intresset för och kvaliteten på de gymnasiala yrkesprogrammen.

Den gymnasiala yrkesutbildningen förstärks också genom stöd för ökat samarbete mellan myndigheter och branscher och utvecklingsstöd

för branscher. Arbetet inom de olika branscherna för att utveckla yrkesutbildningens innehåll och kvalitet behöver förstärkas. Sär-skilda utvecklingsmedel föreslås för att framför allt öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Från och med hösten 2013 är det möjligt för huvudmännen att erbjuda samtliga elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolestudier utan att behöva läsa utökad studiekurs.

Arbetsmarknaden efterfrågar personer med kortare ingenjörsutbildning. Regeringen har följt den pågående försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan och bedömer nu att ett permanent fjärde tekniskt år bör införas fr.o.m. läsåret 2015/16 för att öppna en utbildningsväg till gymnasieingenjör.

Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Regeringen sänkte 2007 och 2009 socialavgif-terna för unga. Denna åtgärd bedöms ha medfört en ökad efterfrågan på att anställa ungdomar och därmed en lägre ungdomsarbetslöshet. Detta framför allt genom att de sänkta socialavgifterna för unga bedöms minska skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna betalar.⁴

Arbetslösheten är särskilt hög för de unga som söker sig in på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet, men minskar gradvis med åldern (se diagram 1.9). För unga med högskoleutbildning går arbetsmarknadsinträdet snabbare och arbets-lösheten är bland dessa betydligt lägre. Dagens nedsättning av socialavgifterna bedöms främst underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbets-livserfarenhet. Att rikta en större del av subven-tionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Förslaget till ny utformning av socialavgifts-nedsättningen kommer att medföra att även subventionsgraden inom

4 Det bedöms generellt vara samhällsekonomiskt effektivt med lägre socialavgifter för grupper med en relativt sett svagare ställning på arbets-marknaden. Givet att dessa grupper har en låg sysselsättningsgrad och i större utsträckning än andra grupper har en hög lön relativt deras för-väntade produktivitet kan höga kostnader för att anställa vara speciellt skadliga för dessa grupper.

avtalen kommer att variera med åldern då sub-ventionerna går att kombinera. Detta förväntas underlätta möjligheterna att snabbare få en yrkesintroduktionsanställning efter avslutade gymnasiestudier.

Diagram 1.9 Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012 Procent av befolkningen

Anm.: Arbetslöshet (inklusive heltidsstuderande) som andel av befolkningen.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringen aviserar i denna proposition att socialavgifterna, inklusive den allmänna löneav-giften, sänks för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år föreslås att dagens nedsättning bibehålls i nuvarande utformning. För personer som vid årets ingång fyllt 25 år tas nedsättningen bort. Den offentlig-finansiella kostnaden efter justeringen beräknas bli något högre än kostnaden för dagens ned-sättning. Företagens lönekostnader på en agg-regerad nivå kommer därmed minska till följd av förslaget. Förslaget bedöms öka effektiviteten i åtgärden och leda till högre sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med ovanstående förändringar i socialavgiftsnedsättningen för unga. Regeringen avser därefter återkomma till riksdagen med ett förslag till lagändringar senare under riksmötet.

Ändringarna bedöms kunna träda i kraft den 1 juli 2014.

Effektivare arbetsmarknadspolitiska insatser för unga

Regeringens föreslagna stöd för yrkesintroduk-tionsanställningar och den nya utformningen av socialavgiftssänkningen för unga bedöms på-skynda och underlätta arbetsmarknadsinträdet för breda grupper av unga. Det är viktigt att också särskilt stärka jobbchanserna för de unga som står längre från arbetsmarknaden. Arbets-marknadspolitiken spelar här en viktig roll för att rusta och matcha unga arbetslösa till jobb eller utbildning. Det finns en stor spridning i vilket stöd som unga är i behov av från Arbets-förmedlingen. Samtidigt som unga personer med relativt sett starka arbetsmarknadsförutsätt-ningar inte ska fastna i en onödig åtgärd är det viktigt att ungdomar som riskerar mer varaktiga problem tidigt får det stöd de behöver. Det är därför av stor vikt att arbetsförmedlarna ges tid för att göra en individuell behovsbedömning.

Bedömningen bör avspeglas i den handlingsplan som varje arbetslös ungdom, enligt Arbetsför-medlingen, ska få inom fem dagar.

Vidare är det viktigt att förmedlarna jobbar med att etablera goda arbetsgivarkontakter.

Goda arbetsgivarkontakter är ett särskilt viktigt stöd för unga som ofta saknar jobbrelaterade nätverk. Regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts årligHQ ï

till fler förmedlare för ungdomsgruppen.

Ungdomar erbjuds i normala fall insatser efter tre månaders arbetslöshet inom ramen för jobb-garantin för unga. För ungdomar som av sär-skilda skäl bedöms stå långt från arbetsmark-naden finns sedan 2012 även en möjlighet till programinsatser från första dagen i arbetslöshet.

Arbetsförmedlingen bör säkerställa att dessa ungdomar tidigt får ett individuellt anpassat stöd, oavsett om det handlar om en praktikplats, arbetsmarknadsutbildning eller om förmedlings-insatser. Regeringens satsning på fler förmedlare för unga förväntas leda till ett mer aktivt och för-djupat förmedlingsarbete tidigt i arbets-löshetsperioden och därmed särskilt komma de med hög risk för varaktiga problem till del.

Unga utan fullföljd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden.

Det är därför viktigt att inom arbetsmarknads-politiken tydliggöra vägen till utbildning.

Regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att i högre grad prioritera vägled-ningsinsatser för unga såväl före som inom jobbgarantin för ungdomar samt jobb- och

utvecklingsgarantin. Regeringen föreslår också en förlängning till och med 2014 av det för-höjda studiebidrag för unga inom garantierna som återupptar sina gymnasiestudier. För att säkerställa insatsernas effektivitet kommer regeringen även låta genomföra en utvärdering av såväl det förhöjda studiebidraget som de studiemotiverande kurserna på folkhögskola.

1.3.3 Förbättrade förutsättningar för