Som Boone et al. (2019) och Yucesan et al. (2017) fastställde används prognoser för att uppskatta en framtid och den karakteristiken hos verksamheten eller hos de aktiviteter företaget genomför. Prognosers användningsområden, som förklarades ovan, menar skribenterna definitivt är starka incitament till varför IV har använt sig av prognoser. Trots att prognoser går att genomföras kring behovet av artiklar (Boone et al. 2019), samt på förväntad försäljning (Yucesan et al. 2017), menar ändå K3 (2021-05-10) att IV inte använt sig av den förstnämnda typen av prognos.
En specifik typ av prognos som kunde relateras till prognostisering av förväntad försäljning var IV:s sätt att använda offerter kring nya artiklar. De menar att dessa offerter baserades på ett årsbehov och användes för att fastställa produktpriset mot kund, vilket skribenterna anser indirekt kan relateras till det förväntade försäljningsvärdet av produkter. Detta blir vitalt för IV att kommunicera till sina leverantörer på ett korrekt vis. Då den kommande perioden kan komma till att skilja sig mycket mot den föregående. Sett till vad IV har använt som referenspunkt vid prognostiseringen av det förväntade försäljningsvärdet för produkterna, förmodar skribenterna att IV vid dessa fall har observerat tidigare försäljning av denna produkt, ett påstående som skribenterna kan styrka med hjälp av order från Yucesan et al. (2017).
Boone et al. (2019) fastställer, som tidigare nämnt, att ett reducerat lager och en minimerad risk att bli utan artiklar är fördelar som följer med användandet av prognoser. Skribenterna ser därför att ifall IV fortsätter med att inte prognostisera på behovet av artiklar (K3 2021-05-10), utan enbart
prognostiserar på framtida försäljning av en specifik produkt, att fördelarna med prognoser snarare kan ha en motsatt effekt. Det som från början var fördelen med reducerat lager kan istället resultera i att IV står med ett överflöd av lager ifall de enbart väljer att prognostisera på försäljning. Detta menar skribenterna kan bero på att IV gjort en felaktig prognos av den förväntade försäljningen samt på grund av oväntade händelser som inträffat kan påverka efterfrågan på marknaden och därmed försäljningen.
Skribenterna anser däremot att IV:s argument gällande varför de enbart har prognostiserat på förväntad försäljning av en artikel, som skälig. K3 (2021-05-10) menar som tidigare nämnt att IV gjort detta av det enkla skälet att de ansett att det varit enklare att prognostisera förväntad försäljning. Detta då en prognostisering av exempelvis en exakt mängd av artiklar eller exakta storlekar på artiklar de skulle behöva för en given period, enligt K3 (2021-05-10) är för svår att genomföra.
K3 (2021-05-10) förklarade även att IV använder sig av externa prognoser och vikten av att samtliga av deras interna prognoser skulle vara korrekta och stabila. Han fortsatte med att belysa en situation där prognosen för en typ av produkt var felaktigt belagd vilket sedan ledde till att det uppstod dispyter gällande varför de ansvariga inte valde att öka kapaciteten där. Samtidigt menar K3 (2021-05-10) att det, när prognosen lades, inte fanns incitament till att öka kapaciteten redan då och därför skedde ett missförstånd. IV försökte sig klart och tydligt på att planera en osäker framtid, som Ittner och Michels (2017) valde att beskriva syftet med de interna prognoserna.
Enligt situationen som beskrivs ovan kan skribenterna konstatera att IV inte tog hänsyn till flera scenarion eller när de formulerade denna prognos. En bit i utformandet av prognoser som Ittner och Michels (2017) menar är helt
klart avgörande för prognostiseringen av företagets försäljning, likt den typen av prognostisering IV har använt sig av tidigare. En förbättring som skribenterna kan rekommendera IV att använda sig av vid utformandet av framtida prognoser, oavsett prognoser kring försäljning eller behovet av artiklar, är att de måste ta hänsyn till samtliga risker och scenarier som kan uppstå. Detta är enligt en valid rekommendation då Ittner och Michels (2017) rekommenderar samma åtgärd för att företag ska kunna uppnå mer realistiska uppskattningar. Skribenterna vill även tillägga att detta skulle ha hjälpt de ansvariga på IV att undvika situationen ovan.
För IV att ta många olika scenarier och risker i beaktning visade sig tydligt i exemplet ovan som K3 (2021-05-10) beskrev, något skribenterna menar kan innebära en form av komplexitet som kommer med att genomföra prognoser. Boone et al. (2019) menar å andra sidan att de nya trender som vuxit fram genom åren och de nya som växer fram, också har en stor påverkan på komplexiteten som kommer med att genomföra en prognos. K3 (2021-05-10) förklarade vid intervjutillfället för skribenterna att större aggregat var en trend som vuxit fram på IV:s marknad. Detta menar skribenterna kan relateras till det exempel som Boone et al. (2019) ger kring en trend, det vill säga variationen på produkter som erbjuds. Här menar skribenterna av en korrekt prognos exemplifieras på ett bra vis. Då aggregaten ökar i storlek är det av yttersta vikt att IV prognostiserar det framtida utfallet på marknaden. Detta är något som även är till för deras leverantörer för att de ska förstå den framtida efterfrågan IV kommer ha från dem.
Turligt nog för IV innebar denna trend inte en dyrare kostnad per ton plåt då kostnaden för denna inte varierade beroende på mängden som köpts in. Däremot skulle denna trendförändring komma att gynna IV sett till omsättning då större aggregat innebar färre och då även dyrare aggregat.
Skribenterna menar här att IV har varit duktiga på att ta i beaktning nya trender och anpassa sin verksamhet i enlighet med detta, oberoende på ifall det blivit det direkt eller indirekt.
Däremot kan nya dimensioner på aggregaten betyda förändringar i de artiklar som krävs vid tillverkningen av ett sådant. Det kan leda till att, i detta fall Leverantör 3 som tillverkar artiklar för IV, kan komma till att behöva göra förändringar i sin produktion vilket kräver tid för att ställa om. Därför är det viktigt som ett tillverkande företag som tillverkar mot order, likt IV, att ha bra prognoser, framförallt på lång sikt (Demeter, Forslund & Jonsson 2007). Skribenterna anser att en korrekt prognos samtidigt indirekt kommer att förbättra leveransprecisionen markant för Leverantör 3 då de skulle ha en bättre överblick över IV:s framtida planering på vilka artiklar som kommer behövas i god tid. Därmed kommer de kunna planera sin egen produktion bättre vilket kommer att underlätta för Leverantör 3 och samtidigt förbättra deras leveransprecision mot IV.
Maskinen i produktionen som K3 (2021-05-10) talar om, har också bidragit till IV:s resistens mot att falla platt för dessa trendförändringar. Detta genom att IV inte har behövt köpa in enbart exakta storlekar på plåt, utan där de kunnat använda den maskinen för att anpassa en plåtbit efter att de istället köpt i en rad olika storlekar. Skribenterna anser därför att specifikt trender på marknaden som IV opererar i, inte har utgjort ett direkt hot för företaget då de klart och tydligt genom exemplet ovan har lyckats anpassa sig varje gång.
Ovan har en analys uppdelad i tre delar diskuterat eventuella förbättringsåtgärder för att kunna besvara den tredje och sista frågeställningen: Vilka förbättringsåtgärder kan IV Produkt vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen i ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och därmed förbättra leveransprecisionen? Skribenterna har fokuserat på tre områden vilka ska kunna bidra med att förbättra en låg integration av PM-processen mellan IV och Leverantör 3. De tre områdena där skribenterna har lagt fokus på att identifiera förbättringsåtgärder är synlighet, tillit och prognoser. Dessa hänger i stora delar ihop, där en hög tillit till varandra lägger grunden för vilken information ett företag vågar dela med sig till en annan. Bra prognoser ska se till att en del av den information ett företag delar med sig är korrekt och användbar för det andra företaget.
Likt det Forslund och Jonsson (2009) identifierade som det största hindret för en hög integration av PM-processen går det att dra starka kopplingar till att IV och Leverantör 3 saknar en full tillit till varandra. Ett sätt för IV att öka Leverantör 3:s tillit till dem är att investera i dem. I analysen uppdagades det om att ett integrerat affärssystem hade ökat transparensen mellan dem vilket hade gett dem ett synligare och mer direkt informationsflöde. Ett affärssystem hade även hjälpt till med att visa ett direktflöde av IV:s prognostisering till Leverantör 3 för framtida behov. I den första frågeställningen belystes det hur ett tillverkande företag kan identifiera sina mest kritiska artiklar. Därefter undersöktes det bakomliggande problemet till hur det kan ha blivit en kritisk artikel baserat på leveransprecisionen från leverantörer. Där en kund- och leverantörsrelation innehållande IV och Leverantör 3, som är en leverantör av kritiska artiklar till IV, har undersökts med avseende på integrationen av
PM-processen mellan dem. Där upplystes problem i processen som nu i frågeställning 3 har behandlats.