Integrerad ABC/XYZ analys

Läsaren har fram tills nu tagit sig igenom de två analysavsnitt, det vill säga ABC-analysen och XYZ-analysen, som tillsammans bidrar till skapandet av följande analysavsnitt, en integrerad ABC/XYZ-analys. Som Scholz-Reiter et al. (2012) beskrev tidigare kan ABC-analysen ses som den primära analysen, en analys som sedan kompletteras med en sekundäranalys i form av XYZ-analysen vilket skapar en integrerad ABC/XYZ-analys. I denna studie har klasserna i ABC-analysen, som tidigare nämnts, baserats på totalt ordervärde, medan skribenterna har antagit att de tre klasserna i XYZ-analysen baseras på antal orderrader. Detta har medfört att skribenterna använts denna analys för att i första hand relatera de två analysteknikerna och dess främsta användningsområden för att ta hänsyn till det största antalet faktorer möjligt.

Utöver detta menar skribenterna att det även kan betraktas som ännu en framgångsrik teknik för att se betydelsen som diverse olika artiklar har för företaget.

Artiklarna i klass A i ABC-analysen samt de artiklar i klass X i XYZ-analysen bidrar tillsammans till att skapa klass AX. Denna klass innehåller de artiklar som tillsammans står för 75 % av den totala summan av företagets spenderingar, som läsaren kan se i tabell 11. Detta indikerar på att Scholz-Reiter et al. (2012) hade rätt när de påstod att artiklarna i denna klass är av vital betydelse för företagets framgångar. Detta gör det extra viktigt för företaget att ta hand om och vårda artiklar i denna klass extra jämfört med artiklar i övriga klasser. Dessa står samtidigt för en liten procentandel på endast 7 % av företagets totala antal artiklar som de köper in. Detta kan ses som ännu en indikation på betydelsen dess artiklar har för företaget, att de trots sin låga andel av totala antalet artiklar står för den stora majoriteten av andelen av företagets totala spenderingar. Ännu en anledning till varför denna klass är av stor betydelse för företaget kan vara på grund av de infrekventa fluktuationer i efterfrågan vilket bidrar till en enklare prognostisering av framtida efterfrågan.

Trots att klass AY som presenteras i tabell 11 ovan inte har någon procentandel eller siffra som sticker ut, antar skribenterna i enlighet med orden från Scholz-Reiter et al. (2012), att det finns andra attribut som inte ger avtryck i tabellen men som ändå gör artiklar i denna klass viktiga för företaget att ta hänsyn till. Genom att betrakta tabell 11 kan läsaren även se att artiklarna i klass BX utgör hela 22 % av det totala antalet orderrader samt att denna klass utgör den näst största procentuella andelen av den totala spenderingen företaget har. Artiklarna i denna klass är enligt Scholz-Reiter et al. (2012), liksom klass AX, lätta att prognostisera på grund av de infrekventa fluktuationer i efterfrågan av dessa.

Som läsaren kan se i tabell 11 har klass AZ inga specifika siffror som står ut som skulle få det tillverkande företaget att fokusera på dessa mer än den minimala ansträngning som krävs, likt det Scholz-Reiter et al. (2012) skrev. Trots att företaget, enligt Scholz-Reiter et al. (2012) bör ha ett större fokus på artiklar i klass AY än på de i klass BY, är detta påstående inget som tabellen styrker. Enligt de resultat från beräkningarna på leveransstatistiken, som visas i tabell 11, anser skribenterna att BY är en klass mycket mer värd att fokusera på. Detta då denna klass står för en större andel av den totala summa artiklar samt för en större andel av de totala orderraderna. Allt detta medan denna klass ändå utgör en lika stor andel som AY gör, av den totala spenderingen. Däremot är det värt att ta i beaktning vad företaget anser är en kritisk artikel. Som den ansvariga för produktionsteknik (2021-04-08) menar är en kritisk artikel en artikel det är brist på när det väl är dags att använda denna i produktionen. Skribenterna anser därför att det kan visa sig vara värt för företaget att lägga mer fokus på klass BY, då denna står för en större andel av de totala artiklarna. Fortsättningsvis anser skribenterna att uttalandet gällande kritiska artiklar från företaget ligger som grund till varför de även bör fokusera på klass CX. Artiklarna i denna klass står för den största procentuella andel av den totala

summan av orderraderna, vilket är hela 30 procent. Samtidigt är det enbart klass CZ som utgör en större procentuell andel av summan av de totala artiklarna, där klass CX hamnar på 16 procent, hela 21 procent mindre än den förstnämnda klassen. Sett till hur mycket denna klass utgör av den totala summan av spenderingen är det ingen klass som företaget bör lägga jättemycket vikt vid att hantera. Däremot gör deras låga värde och den enkelhet som finns vid prognostisering av dessa, likt det Scholz-Reiter et al. (2012) sade, kan göra det värt för företaget att ändå värdera denna klass lite extra. En relativt intressant faktor som skribenterna observerade i tabell 11 var att klass BZ stod för den tredje största procentuella andelen av den totala spenderingen, det vill säga 5 procent. Scholz-Reiter et al. (2012) anser att denna klass, på grund av dess oregelbundna efterfrågan och andra egenskaper som gör den svår att prognostisera, inte är någon klass som företaget bör lägg stor vikt vid att hantera mm. Detta påstående kan helt klart ifrågasättas i detta fall då den utgör hela 5 % av den totala summan av spenderingarna, som det nämndes tidigare. Samtidigt eliminerar inte detta det faktum att dessa artiklar fortfarande orsakar komplikationer med de egenskaper som det redogjordes för tidigare i detta stycke. Klasserna CY och CZ är bägge klasser som skribenterna, likt Scholz-Reiter et al. (2012), menar innehåller artiklar som också är svåra att prognostisera, har en oregelbunden efterfrågan samt inte tillför något värde till företaget. Skribenterna håller helt och hållet med Scholz-Reiter et al. (2012) i deras uttalande där de menar att dessa artiklar bör säljas som beställningsvaror, snarare än att de lagras för att sedan säljas. Det kommer enbart ta upp onödig plats på lagret och binda onödigt kapital.