Vid insamling av data finns det flertalet tillvägagångssätt. Denna del är ytterst nödvändig då huvudparten av all forskning och alla studier utför någon typ av analys. Det som gör insamlingen av empiriskt material viktig och nödvändig för ett arbete är då alla typer av resultat baseras på att teorin analyseras mot det empiriska materialet. Därför är det viktigt att detta blir gjort korrekt (Bryman & Bell 2017).
Det empiriska material som samlats in för frågeställning 1, i form av de kvantitativa data som lagt grunden för analysdelen, är data som skribenterna erhållit från ett tillverkande företag. Den data som skribenterna erhöll genererades direkt ur företagets affärssystem och innehöll information om de artiklar som företaget beställt från sina största leverantörer under perioden december 2019 till mars 2021. Datan innehöll information kring vilken leverantör det handlade om, antal orderrader, mängd artiklar och pris på dessa.
Inför frågeställning 2 erhöll skribenterna leveransstatistik och data gällande alla de orderrader som IV:s 12 största leverantörer stått för. Här innehöll datan däremot information gällande IV:s samtliga inkommande leveranser från dessa leverantörer, utlovat leveransdatum från leverantör och det faktiska leveransdatumet som blev. Detta under samma tidsperiod som för datan i frågeställning 1.
Den teoretiska referensramen till samtliga frågeställningar denna studie, det vill säga studiens kvalitativa data, samlades in via vetenskapliga artiklar som fanns tillgängliga i databaserna Google Scholar, Emerald, Business Source Ultimate (BSU) samt OneSearch. Alla dessa fanns tillgängliga via universitetets egen webbplats. Samtidigt har även skribenterna använt litterära verk vid konstruerandet av den teoretiska referensramen för denna studie. Insamlingen av kvalitativa data för empiridelarna i samtliga frågeställningar i denna studie gick till på det vis att det empiriska materialet, i form av primärdata, samlades in genom en blandning av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer hölls med både IV Produkt och en av deras största leverantörer, vilket har bidragit till en avancerad metodnivå. Detta då läsaren får möjligheten att erhålla information ur flera perspektiv. I dessa intervjuer hade ett fåtal frågor förberetts för att hålla det inom det specifika ämnet. Däremot var intervjuerna öppna för diskussion och inte begränsade till några ramar, vilket enligt Bryman & Bell (2017) kan tolkas som både ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Ostrukturerade observationer som tillämpas i samband med icke-deltagande observationer (Bryman & Bell 2017) är även något som har tillämpats vid insamlingen av det empiriska materialet. För att stärka den data har även sekundärdata använts från befintlig information från IV Produkt.
Titel Datum Insamlingsmetod Syfte Produktions och personalchef (IV) (Leif) 2021-01-25 Ostrukturerad intervjutyp Förslag till studieområde. Produktions och personalchef, ansvarig för produktionsteknik (David) & kvalité- och
miljöansvarig (IV) (Viktor) 2021-01-26 Ostrukturerad intervjutyp Kontaktpersonerna gav djupare beskrivning gällande deras önskemål kring
studien. Produktions och
personalchef, ansvarig för produktionsteknik
& kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-01-28 Semistrukturerad intervjutyp Fastställande och överenskommelse gällande studieområde. Produktions och personalchef, ansvarig för produktionsteknik
& kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-02-03 Semistrukturerad intervjutyp Företagsbesök samt få djupare förståelse kring området. Ansvarig för produktionsteknik & Kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-03-09 Semistrukturerad intervjutyp Mottagande av empiriskt material. Produktions och personalchef, ansvarig för produktionsteknik
& kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-03-11 Semistrukturerad intervjutyp Mottagande av empiriskt material gällande artiklar. Ansvarig för produktionsteknik & Kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-04-08 Semistrukturerad intervjutyp Empiriinsamling gällande företagets syn på vad en kritisk
artikel innebär samt PM-processen. Inköps- och produktionsplanerare (Leverantör 3) 2021-04-16 Semistrukturerad intervjutyp Empiriinsamling gällande företagets syn på leveransprecision samt PM-processen. Kvalité- och miljöansvarig & Produktions- och personalchef (IV) 2021-05-10 Semistrukturerad intervjutyp Empiriinsamling gällande arbetet med
PM-processen samt arbetsmetoder relaterade till den.
IV:s ansvarige för produktionsteknik, kommer i både empiri- och analysavsnittet för frågeställning 2 och 3, till att gå under namnet K1 . Fortsättningsvis kommer IV:s kvalité- och miljöansvarige att gå under namnet K2 . Slutligen kommer IV:s produktions- och personalchef framöver till att gå under namnet K3 . Skribenterna har även via kontaktpersonerna på IV fått möjligheten att kontakta deras näst största leverantör sett till inköpsvärde. På grund av sekretesskäl kommer denna leverantör att gå under namnet Leverant r 3 . Kontaktpersonen hos Leverantör 3 har titeln inköps- och produktionsplanerare och framgent kommer denna person till att gå under namnet KL . Dessa f rkortningar på personernas titlar har skribenterna gjort i syfte att underlätta för läsaren.
2.7 Analysmetod
Denna studie grundades på tre frågeställningar. Den första frågan skulle ge den teoretiska relevansen för arbetet då den undersökte ett tillverkande företags leveransstatistik för att ge information gällande vilka artiklar som ansågs vara de mest kritiska artiklarna. Den andra frågeställningen var däremot mer fokuserad på det praktiska bidraget för arbetet och handlade om IV Produkt och hur PM-processen tillämpas och hur väl integrerad den, med avseende på
leveransprecisionen, är i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Den tredje och sista frågeställningen bidrar, likt föregående frågeställning, till den praktiska relevansen i arbetet. Den behandlar de förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuell låg integration av denna PM-process i ett av deras kund- och leverantörsförhållanden.
Innan frågeställningarna behandlades läste skribenterna in sig på lämplig teori kring det berörda området, teori gällande kritiska artiklar, leveranssäkerhet, leveransprecision, inköp, integration, PM-processen och förbättringsåtgärder av denna. Därefter samlades det empiriska materialet in genom datainsamling från både ett tillverkande företags och IV:s affärssystem. Utöver detta genomfördes intervjuer och observationer på fallföretaget samt hos en av IV:s största leverantörer sett till totalt inköpsvärde, med syftet att bidra till ett djupgående empiriskt material.
Då empiriskt material samlats in, vilket i sin tur har jämförts mot vad som sedan förväntades ske enligt teori, är denna studies analysteknik lik en mönsterjämförelse. Varken en longitudinell analysteknik eller en tidsserieanalys var aktuell. Detta eftersom studien genomfördes över en begränsad tidsperiod samt att studien inte utgick på att granska mönster över tid. Detta är, enligt Yin (2007) kriterier som kännetecknar de analysteknikerna.
2.8 Kvalitetsmått
2.8.1 Trovärdighet och äkthet
Skribenterna har varit måna om att denna studie ska accepteras av andra skribenter och forskare inom det specifika område som studien berör. För att skapa denna tillförlitlighet har skribenterna redovisat resultaten för företaget och personerna som berörts av studien, en process som innebär att skribenterna använder sig av respondentvalidering. Detta gjorde skribenterna för att
säkerställa att området tolkats på rätt vis, något som är signifikativt för detta kvalitetsmått (Bryman 2018).
2.8.2 Överförbarhet
Överförbarheten har varit i stort fokus under denna studies gång. Skribenterna har försökt konstruera frågeställningarna samt resterande delar i studien i enlighet med detta mått. De har då försökt fastställa ett resultat som andra forskare och skribenter kan använda som referenspunkt eller hjälpmedel när de konstruerar sina egna studier. Denna motivering går i enlighet med vad Bryman (2018) konstaterat gällande överförbarheten i studier.
2.8.3 Pålitlighet
Ytterligare ett mått på hur trovärdig en studie är kan vara att se över hur pålitlig den är. Skribenterna skapade pålitlighet genom att redogöra för bland annat problemformuleringen, företaget som var underlag för studien, individer på företaget som berörts av studien samt beslut som togs i samband med analysen (Bryman 2018). Allt detta bidrog till att forskarna slutligen hade starka underlag för den slutsats som konstaterades i studien.
2.9 Källkritik
Under studiens gång har skribenterna kontinuerligt strävat efter att jobba med ny forskning. Detta för att det teoretiska innehållet i studien skulle vara av allra högsta relevans sett till undersökningsområdet och dess utveckling. Utöver relevansen vad det gäller tidsaspekten har skribenterna även sett till att artiklar och böcker är skrivna inom ramarna för studiens ämnesområde. Fortsättningsvis har faktorer som en relevant utbildning eller kunskap inom undersökningsområdet hos de skribenter till dessa böcker och artiklar spelat en stor roll när skribenterna till studien valt källor. Alla dessa krav har författarna strävat efter för att arbetet ska möta de källkritiska principerna vilka är; äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet (Thurén & Werner 2019). Skribenterna till studien kunde även efter observationer konstatera att
majoriteten av de vetenskapliga journaler som använts finns med på Harzing Journal Quality List (Journal Quality List 2020). Detta är något skribenterna anser stärkt validiteten på de källor som använts i studien.