Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster

9.1 Arbetsinkomst

9.1.3 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster

 arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst)

 arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPL-arbets-inkomst) eller,

om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hans eller hennes arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen:

 förvärvsinkomst av näringsverksamhet

 förvärvsinkomst av jordbruk

 förvärvsinkomst av sammanslutning

 löneinkomst av eget företag eller jordbruk

 arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet

 värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk)

 förvärvsinkomst av renskötsel

 skattepliktigt stipendium.

Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k.

praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner.

9.1.3.1 Företagsformer

En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andels-lag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning.

Näringsidkare

En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksam-het baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver före-tagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan, om han eller hon så önskar, ha enkel bokföring, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring.

En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för före-tagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som han eller hon får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indel-ning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om ma-kar idma-kar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan mama-karna. Förvärvs-inkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/1992 14 §).

En yrkesutövare eller näringsidkare och en make eller maka eller annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familje-medlem som arbetar i företaget ska han eller hon försäkras enligt ArPL.

Makar som tillsammans bedriver lantbruk samt lantbruksidkarens familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för honom eller henne enligt arbetsinsatsen.

Öppet bolag och kommanditbolag

Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid grundningstidpunkten ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bo-lagsman och en tyst bobo-lagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder.

Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bo-lagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverk-samhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsin-komst- och en kapitalinkomstandel.

En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommandit-bolag är företagare enligt FöPL. En make eller maka eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bo-lag samt en tyst bobo-lagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbobo-lag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensions-skyddet.

En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om han eller hon personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk.

En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården.

Aktiebolag

Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets in-komst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning.

Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget.

I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som ak-tierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om han eller hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför.

Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, för-valtnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget.

Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning.

Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelarna beaktas också indirekt ägande.

Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL.

Annan sammanslutning

Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlem-marna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra samman-slutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om han eller hon ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutnin-gens regler personligen svarar för sammanslutninsammanslutnin-gens förbindelser omfattas likaså av FöPL.

Bolagsformer och att ta ut lön ur företag

Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för före-tagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar.

Försäkring av ägare och familjemedlemmar

Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL

Enskild firma Yrkesutövare

Make, maka, sambo Annan familjemedlem

X X

X X, lön

Öppet bolag Bolagsman

Familjemedlemmar

X, lön

Kommanditbolag Ansvarig bolagsman Aktiebolag Delägare i ledande ställning

– innehav över 30 % ensam / över 50 % tills. med familjen

– innehav högst 30 %

Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL:

 företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet

 yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet

 renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln

 pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare

 stipendiater.

En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar.

En lantbruksföretagares och hans eller hennes makas eller makes löner är inte avdragsgilla i be-skattningen.

Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern 18–67 år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familje-medlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet.

Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sam-manslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans.

En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskatt-ningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i pro-portion till deras andelar.

Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa.

Läs mera om försäkring enligt LFöPL LPA – Försäkringsskydd.

9.1.3.2 FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst

När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPL-arbets-inkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneLFöPL-arbets-inkomsten av det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring.

Försäkringsskyldighet

Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring.

Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare.

Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget.

Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern 18–67 år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomst-gränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren.

Bedömningen av inledandet av försäkringsskyldigheten baserar sig ofta på de uppgifter som pens-ionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för för-säkring innan förför-säkringen inleds.

När försäkringen tecknas fastställer pensionsanstalten en årlig arbetsinkomst som motsvarar före-tagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2015 överstiger 7 502,14 euro per år. År 2015 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst 170 375 euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 751,07 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer Obligatorisk försäkring.

Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäl-ler även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-FöPL-försäkringen före-tagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksam-het som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamföretagsverksam-het, omfattas företags-verksamheten av FöPL.

Försäkringsskyldigheten gäller även mottagare av skattepliktiga stipendier i åldern 18–67 år.

LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst

1 250,36 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 751,07 euro. Om en LFöPL-försäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet.

Gamla befrielser

Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från för-säkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex.

en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensions-skydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills fö-retagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls.

Exempel

En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvud-sysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids.

Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL

Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att ar-betsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL/LFöPL-arar-betsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om han eller hon inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL/LFöPL-försäkring.

Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst

Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara så-dan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst.

Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av före-tagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten.

Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en per-son som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På mot-svarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om före-tagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel pga. föräldraledig-het eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och utfärdar ett beslut angående ändringen till företagaren.

Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Be-slut om ändring av arbetsinkomsten kan utfärdas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan.

Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten börja-de. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av anstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensions-anstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionspensions-anstalten i fort-sättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut utfärdas.

Rättande av försäkringsarrangemang

Om försäkringsgrunden ändras pga. en lagändring eller en motsvarande händelse och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten den felaktiga försäkringen i allmänhet framåt i tiden.

Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter 1.1.2014 är för-säkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om han el-ler hon på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPL-försäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Att korrigera försäkrings-arrangemangen retroaktivt efter en övergångsperiod är möjligt endast på företagarens uttryckliga yrkande. Detsamma gäller bl.a. i fråga om gränsdragning mellan FöPL och LFöPL. Försäkrings-formens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensions-anstalten ansett vara riktigt.

Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen

FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om han eller hon så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget.

Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period.

För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjuk-domsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den ned-satta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning.

Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan han eller hon av-sluta FöPL- eller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om han inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls.

Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när moderskaps-, faderskaps- eller föräldra-ledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten in-nan rätten till förmån uppkom.

Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Yrittäjän vakuutuksen lakkaaminen.

Retroaktivt avslutande och inverkan

FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt.

Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, utred om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkrin-gen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även SFL-arbetsinkomsten korrigeras. Skapa då ett uppdrag (toimeksiantotyö) i OIWA för datasupporten (SVL-työtulon korjaus/Eläkkeet, työttömyys-turva ja kv.tietoliik 20361/Työtulo- ja verotustiedot 20361).

Övervakning av försäkringsskyldigheten

Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hans eller hennes arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad.

9.1.3.3 Utredning av försäkringsskyldigheten

Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löne-inkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger års-inkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPL-för-säkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekan-ta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de upp-gifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet.

Begär en utredning av företagaren över orsaken till att han eller hon inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet PRL30/VRL29). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över 10 000 euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och

In document Rehabiliteringspenning 7/2015 (Page 94-104)