Folkpensionsanstalten
Rehabiliteringspenning
7/2015
Folkpensionsanstalten
Innehåll
1 God förvaltning ... 5
2 Målsättning ... 5
3 Förmånsdelar ... 6
4 Rätt och villkor ... 6
4.1 Arbetsgivarens rätt ... 6
4.1.1 Konkursbo ... 7
4.1.2 Betalare av lönegaranti ... 7
4.1.3 Utländsk arbetsgivare ... 7
4.2 Den försäkrades rätt ... 8
4.2.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem ... 8
4.2.2 Personer som arbetar i Finland och personer som bedriver företagsverksamhet i Finland ... 9
4.3 Villkor för beviljande ... 9
4.3.1 Ålder ... 10
4.3.2 Arbetslivsmål ... 10
4.3.3 Hinder för arbete ... 10
4.3.4 Rehabiliteringsbeslut ... 12
4.4 Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för ... 13
4.4.1 Väntetid och mellanliggande tid... 14
4.4.2 Rehabiliteringshelhet ... 16
4.4.3 Rehabiliteringspenning under ferier ... 16
4.4.4 Tillfälligt avbrott ... 17
4.4.5 Frånvaro från rehabiliteringen ... 18
4.5 Karenstid ... 19
4.5.1 Karenstid 1 dag ... 20
4.5.2 Karenstid 30 dagar ... 21
4.5.3 Karenstid 0 dagar ... 21
4.5.4 Karenstid 1 + 9 dagar ... 21
4.5.5 Rehabiliteringshelhet ... 22
4.6 Ersättning för uppehälle och tid den kan betalas för ... 22
4.7 Rehabiliteringsunderstöd och tid det kan betalas för ... 23
4.8 Internationella bestämmelser ... 24
4.8.1 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG- lagstiftningen ... 24
4.8.2 Överenskommelser om social trygghet ... 30
4.8.3 Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna ... 30
5 Rehabilitering som grund ... 31
5.1 FPA-rehabilitering ... 31
5.2 Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen ... 32
5.3 Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård ... 33
5.4 Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård ... 34
5.5 Anpassningsträning enligt handikappservicelagen ... 34
5.6 Rehabilitering enligt barnskyddslagen ... 34
5.7 Rehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ... 35
5.8 Missbrukarrehabilitering ... 35
5.8.1 Familjerehabilitering ... 36
5.8.2 Individuell missbrukarrehabilitering ... 37
5.9 Läroavtalsutbildning ... 38
5.10 Anpassningsträning finansierad av RAY ... 39
5.11 Rehabiliteringspenning till anhöriga ... 40
5.12 Rehabiliteringspenning för unga ... 41
5.12.1 Arbetslivet som mål ... 27
5.12.2 Bedömning av väsentlig försämring ... 29
5.12.3 Individuell studie- och rehabiliteringsplan (fi. KOHPS) ... 30
5.12.4 Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder ... 32
5.12.5 Tid för vilken rehabiliteringspenning för unga betalas ... 33
5.12.6 Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga ... 34
5.12.7 Den ungas rehabilitering avbryts ... 35
5.12.8 Uppföljning av den ungas studie- och rehabiliteringsplan ... 36
5.13 Rehabilitering som ges utomlands ... 36
5.14 Allmänbildande grundutbildning ... 37
6 Förhållande till andra förmåner ... 37
6.1 Pensioner ... 38
6.1.1 Invalidpension enligt arbetspensionslagarna ... 38
6.1.2 Delinvalidpension ... 39
6.1.3 Deltidspension ... 41
6.1.4 Sjukpension från FPA ... 43
6.1.5 Garantipension ... 43
6.1.6 Folkpensionslagen 12 § 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) ... 44
6.1.7 Barnförhöjning ... 44
6.1.8 Familjepensioner ... 45
6.1.9 Ålderspension, förtida ålderspension ... 45
6.1.10 Idrottarpensioner ... 46
6.2 Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den ... 46
6.3 Specialvårdspenning ... 47
6.4 Studieförmåner ... 47
6.5 Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) ... 48
6.6 Arbetslöshetsförmåner ... 48
6.7 Föräldradagpenningar ... 49
6.8 Hemvårdsstöd ... 49
6.9 Specialstöd för lantbruksföretagare ... 50
6.10 Ersättning enligt annan lag ... 50
6.10.1 Om annan ersättning fördröjs ... 50
6.10.2 Olycksfall i arbetet ... 51
6.10.3 Trafikskada ... 52
6.11 Ersättning för patient- och läkemedelsskada ... 53
6.12 Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet ... 54
7 Ansökan ... 54
7.1 Anhängighet ... 58
7.1.1 Avsändarens ansvar ... 59
7.1.2 Överföring av handlingar ... 59
7.2 Vem kan söka förmåner? ... 60
7.2.1 Personen själv ... 60
7.2.2 Intressebevakare ... 61
7.2.3 Ombud, d.v.s. befullmäktigad ... 61
7.2.4 Nära anhörig eller annan person ... 61
7.2.5 Intressebevakningsfullmäktig ... 62
7.2.6 Kommun ... 62
7.2.7 Arbetsgivare ... 62
7.2.8 Patientförsäkringscentralen ... 63
7.3 Ansökningstid ... 63
7.4 Begäran om tilläggsutredning ... 64
8 Belopp ... 66
8.1 På basis av arbetsinkomsten ... 67
8.2 Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering ... 69
8.3 Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen ... 69
8.4 Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare ... 69
8.5 Beloppet av rehabiliteringspenning för unga ... 69
8.6 Beloppet under väntetid och mellanliggande tid ... 70
8.7 Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ... 70
8.8 Beloppet under ett tillfälligt avbrott ... 71
8.9 Föregående förmån ... 71
8.10 Ersättning för uppehälle ... 71
8.11 Arbetsinkomst under utbildning ... 71
9 Bestämningsgrunder ... 72
9.1 Arbetsinkomst ... 73
9.1.1 Löneinkomster ... 74
9.1.2 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst ... 78
9.1.3 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster ... 78
9.1.4 Avdrag ... 88
9.1.5 Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ... 91
9.1.6 Företedda arbetsinkomster ... 93
9.2 På basis av föregående förmån ... 112
9.2.1 Arbetslöshetsförmåner ... 113
9.2.2 Rehabiliteringspenningar ... 113
9.2.3 Studiepenning ... 114
9.2.4 Sjukdagpenning... 114
9.3 Rehabiliteringspenning till pensionstagare ... 114
9.3.1 Retroaktiv pension ... 116
9.3.2 Pensionsansökan under behandling (anhängig) ... 118
10 Avgörande ... 119
10.1 Handläggningsställe ... 119
10.1.1 Handläggningsställe för internationella ärenden... 119
10.2 Om jäv ... 121
10.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ... 121
10.2.2 Konstaterande av jäv ... 122
10.3 Begäran om bedömning ... 122
10.4 Tilläggsutredningar ... 122
10.5 Hörande ... 122
10.5.1 När ska klienten höras? ... 123
10.5.2 Hur går hörandet till? ... 123
10.6 Meddelande av beslut ... 124
10.6.1 Beslutsmottagare ... 124
11 Utbetalning ... 125
11.1 Betalningsadress ... 125
11.2 Utländsk betalningsadress ... 126
11.3 Betalningsmottagare ... 126
11.3.1 Den försäkrade ... 126
11.3.2 Arbetsgivaren ... 127
11.3.3 Patientförsäkringscentralen ... 130
11.3.4 Intressebevakaren och intressebevakningsfullmäktigen ... 130
11.3.5 Kommunen ... 131
11.3.6 Arbetslöshetskassan ... 133
11.3.7 Ansvarsenheten för studiestöd ... 133
11.3.8 Arbetsplatskassan ... 133
11.3.9 FPA-byrån ... 133
11.3.10 Utsökningsmyndighet ... 133
11.4 Regressbetalning ... 134
11.5 Förskottsinnehållning ... 134
11.5.1 Förskottsinnehållning ... 134
11.5.2 Grunder ... 135
11.5.3 Källskatt ... 137
11.5.4 Erhållande och användning av uppgifter ... 137
11.5.5 Verkställande av förskottsinnehållning ... 140
11.5.6 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning ... 141
11.5.7 Återbetalda förmåner ... 142
11.5.8 Regressbetalning ... 142
11.5.9 Årsmeddelanden ... 142
11.5.10 Månatlig kontroll ... 143
11.6 Förhindrande av utbetalning ... 143
11.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken ... 145
12 Anmälningsskyldighet ... 145
13 Rättelse och undanröjande av beslut ... 145
14 Justering ... 145
14.1 Förmån som beviljats från utlandet ... 146
14.2 Index- och beloppsjusteringar ... 147
15 Avbrytande och minskning ... 147
16 Indragning ... 148
17 Felaktig utbetalning ... 148
17.1 Återkrav ... 149
17.2 Regressindrivning ... 149
18 Sökande av ändring ... 152
1 God förvaltning
FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA.
Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är:
rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål
rätten att bli hörd
rätten att få ett motiverat beslut och
rätten att söka ändring i beslut.
I god förvaltning ingår även
krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sak- ligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmåns- ärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet.
principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsän- daren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet.
objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex.i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv el- ler en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opar- tisk, även i utomståendes ögon.
utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, d.v.s. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utred- ning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett.
Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i
anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa
avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna.
Se även förvaltningslagen (434/2003)
2 Målsättning
Syftet med rehabiliteringspenningen är att trygga försörjningen för rehabiliteringsklienter under rehabiliteringstiden. När beviljningsvillkoren är uppfyllda kan rehabiliteringspenning betalas ut också
under tiden mellan rehabiliteringsperioder och tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och rehabiliteringens början.
Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att för unga funktionshindrade i åldern 16–19 år säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering inleds och genomförs och att därigenom förbättra deras möjligheter att få arbete och trygga deras försörjning. Ytterligare ett syfte är att förhindra en övergång till sjukpension.
Syftet med ersättningen för uppehälle är att säkerställa att rehabiliteringsklienten deltar i rehabilitering genom att ersätta klienten för de extra kostnader som deltagandet i rehabilitering orsakar honom eller henne
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan betalas i syfte att underlätta sysselsättningen av klienten efter rehabiliteringen, om detta är synnerligen behövligt för att klienten ska få arbete.
3 Förmånsdelar
Rehabiliteringspenningförmåner enligt lagen om FPA-rehabilitering (lagen om
Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, nedan lagen om FPA-rehabilitering eller FRPL 566/2005) är:
rehabiliteringspenning
o rehabiliteringspenning för unga
ersättning för uppehälle
rehabiliteringsunderstöd enligt prövning
4 Rätt och villkor
Personer i åldern 16–67 år som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen har rätt till rehabiliteringspenning när beviljningsvillkoren är uppfyllda. Om den som söker
rehabiliteringspenning inte är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen påpekar systemet detta. Utred i så fall personens försäkringstillhörighet.
4.1 Arbetsgivarens rätt
Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren betalar lön eller motsvarande ersättning till rehabiliteringsklienten för rehabiliteringstiden.
Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för rehabiliteringstiden kan grunda sig på
arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande
kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal.
Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren på villkor att arbetsgivaren och
rehabiliteringsklienten har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till rehabiliteringsklienten.
För tiden i fråga betalas rehabiliteringspenningen inte till rehabiliteringsklienten till den del som motsvarar den utbetalda lönen.
Rehabiliteringspenningen betalas till klienten själv för den tid han eller hon har deltagit i
rehabilitering under semester eller motsvarande avlönad ledighet som beviljats på andra grunder än rehabilitering och fått lön eller ersättning på denna grund. På den här punkten kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens om något annat.
Läs mera i denna anvisning om utbetalning av rehabiliteringspenning till arbetsgivaren: Utbetalning
> Betalningsmottagare > Arbetsgivaren
4.1.1 Konkursbo
Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för tiden för sjukfrånvaro eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrale- dighet eller partiell föräldraledighet eller rehabilitering, har konkursboet rätt till dagpennings- förmånen upp till lönebeloppet.
4.1.2 Betalare av lönegaranti
Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situat- ioner när arbetsgivaren är insolvent. Arbets- och näringsbyråerna samt närings-, trafik- och miljöcentralerna tar emot lönegarantiansökningar. Beslut i lönegarantiärendet fattas av NTM-centralen. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter över- går till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 § i lönegarantilagen). Läs mer om löne- garanti på arbets- och näringsbyråns webbplats.
Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för sjukdomstid eller moderskaps- , faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet eller rehabilitering, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan.
För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbe- talt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den ar- betsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress.
4.1.3 Utländsk arbetsgivare
Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situat- ioner när arbetsgivaren är insolvent. Arbets- och näringsbyråerna samt närings-, trafik- och miljöcentralerna tar emot lönegarantiansökningar. Beslut i lönegarantiärendet fattas av NTM-centralen. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter över- går till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 § i lönegarantilagen). Läs mer om löne- garanti på arbets- och näringsbyråns webbplats.
Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för sjukdomstid eller moderskaps- , faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet eller rehabilitering, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan.
För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbe-
talt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den ar-
betsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress.
4.2 Den försäkrades rätt
Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är
personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem, och
personer som arbetar och som utövar företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland.
Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är ut- redd för den tidsperiod för vilken förmån har sökts.
4.2.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem
Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 1 kap. 2 § 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs en- ligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning till Finland > Försäkring på grundval av bosättning > Stadigvarande bosättning (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmu- utto > Vakuuttaminen – Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus).
Med i Finland bosatta försäkrade jämställs personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år (TillämpnL 4 §).
Dessutom är de personkategorier som nämns i 5–8 § i tillämpningslagen fortfarande försäk- rade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland.
Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning från Finland (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen – Suomesta muutto).
Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företa- gare rör sig i ett land 1 som tillämpar EG-lagstiftningen bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet i förmånsanvisningarna om internationell lagstift- ning och försäkring under Internationell lagstiftning > EU-lagstiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71.
1EU-länderna: Belgien (BE), Bulgarien (BG), Cypern (CY), Danmark (DK), Estland (EE), Finland (FI), Frank- rike (FR), Förenade kungariket (UK), Grekland (GR), Irland (IE), Italien (IT), Lettland (LV), Litauen (LT), Lux- emburg (LU), Malta (MT), Nederländerna (NL), Polen (PL), Portugal (PT), Rumänien (RO), Slovakien (SK), Slovenien (SI), Spanien (ES), Sverige (SE), Tjeckien (CZ), Tyskland (DE), Ungern (HU) och Österrike (AT).
EES-länderna: Island (IS), Liechtenstein (LI) och Norge (NO). Därtill Schweiz (CH)
4.2.2 Personer som arbetar i Finland och personer som bedriver företagsverksamhet i Finland
Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäk- ringslagen även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL
1224/2004 1 kap. 2 § 1 och 2 mom.).För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/2002 5 kap. 3 och 7 §) uppfylls. Läs mer i förmånsanvisningarna om grunddagpenning under Ratkaisutyö >
Työttömät > Peruspäiväraha > Förmånsanvisning > Rättigheter och förutsättningar > Sär- skilda villkor > Löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar.
Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet med tillämpningsla-
gen 1573/1993 (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn peruste-ella vakuuttaminen > Työskentely palkansaajana).
För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att yrkesutövaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för före- tagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL
1280/2006) och att han eller hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan
avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstill- hörighet, under Flyttning till Finland > Försäkring på grundval av arbete > Företagare (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella vakuuttami- nen > Yrittäjä).
När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företags- verksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetsta- gare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (tillämpningslagen 3 c §). Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning till Finland > Laglig vistelse > Uppehållstillstånd (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen >
Suomeen muutto > Laillinen oleskelu > Oleskelulupa). Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder.
Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främ- mande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade.
4.3 Villkor för beviljande
Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning kan indelas i allmänna villkor och särskilda villkor.
De allmänna villkoren gäller all rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning. De allmänna villkoren är att
rehabiliteringsklienten är 16–67 år
rehabiliteringen har ett samband med ett arbetslivsmål
rehabiliteringsklienten på grund av rehabiliteringen är förhindrad att arbeta för egen eller annans räkning
det finns en lagstadgad grund för rehabiliteringen
(FRPL 566/2005 17 §)
Rätt till rehabiliteringspenning kan dessutom förutsätta att rehabiliteringens laggrund och de särskilda villkor som bestäms enligt rehabiliteringsformen är uppfyllda. Dessa behandlas i avsnittet Rehabilitering som grund i samband med varje rehabiliteringsgrund.
4.3.1 Ålder
Rehabiliteringspenning kan beviljas rehabiliteringsklienter i åldern 16–67 år.
Rehabiliteringspenning betalas högst till utgången av den kalendermånad då den försäkrade fyller 68 år.
Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas unga personer i åldern 16–19 år.
Rehabiliteringspenning för unga betalas ändå för hela tiden för avläggandet av en sådan examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen som den unga blivit godkänd till innan han eller hon fyllt 20 år.
4.3.2 Arbetslivsmål
Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att rehabiliteringen är nödvändig för att klienten ska
hålla sig kvar i arbetslivet
återvända till arbetslivet eller
komma in i arbetslivet.
Arbetslivsmålet kan anses bli uppfyllt indirekt när rehabiliteringspenning beviljas
en anhörig som deltar i rehabilitering som familjemedlem eller annan närstående till klienten
en person som deltar i familjerehabilitering enligt barnskyddslagen
en person som deltar i familjerehabilitering enligt lagen om missbrukarvård.
4.3.3 Hinder för arbete
En förutsättning för rehabiliteringspenning är att klienten på grund av rehabiliteringen är förhindrad på heltid att utföra sitt lönearbete eller sitt eget arbete (FRPL 566/2005 17 § 4 mom.). Om klienten arbetar under rehabiliteringstiden har han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning för dagarna i arbete.
Undantag: Under tid med rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning och rehabiliteringspenning för unga får klienten arbeta i bisyssla och ha arbetsinkomster. Ett villkor för beviljande av rehabiliteringspenning är då att klienten, utifrån en helhetsbedömning, är förhindrad att arbeta på heltid.
Läs mer om hur arbetsinkomst under tiden för yrkesutbildning samordnas med
rehabiliteringspenningen i denna anvisning under Belopp > Arbetsinkomst under utbildning.
Lönearbete
Om klienten har en anställning ska klienten vara förhindrad att utföra sitt lönearbete under rehabiliteringstiden. Om klienten under rehabiliteringstiden har semester eller är ledig från sin anställning (t.ex. vårdledig, alterneringsledig), permitterad, pensionerad eller ledig på basis av ett deltidsarrangemang, uppfylls villkoret när klienten de facto inte arbetar under rehabiliteringen.
Läs mer om hur semester eller därmed jämförbar ledighet påverkar mottagaren av
rehabiliteringspenning i denna anvisning under Utbetalning > Betalningsmottagare > Arbetsgivaren.
Rätt till rehabiliteringspenning för lördagar eller en skiftarbetares veckoledighet som ingår i rehabiliteringstiden förutsätter också att klienten de facto inte arbetar under dagen i fråga.
Eget arbete
Med eget arbete avses
arbete som klienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke
arbete som klienten utför inom lant- eller skogsbruk eller i eget eller någon annans hushåll
självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt
läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering.
Eget arbete är således företagsverksamhet, självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete, studier på heltid eller skötsel av eget hushåll. Den sökande ska vara förhindrad att utföra det egna arbetet under rehabiliteringstiden.
En arbetslös arbetssökande ska vara förhindrad att söka arbete.
Varken lönearbete eller eget arbete
Även då klienten varken har lönearbete eller ovan avsett eget arbete (sköter inte ens sitt eget hushåll) har han eller hon rätt till rehabiliteringspenning om rehabiliteringen har ett klart arbetslivsrelaterat mål, dvs. om syftet med rehabiliteringen är att klienten ska komma ut i eller återvända till arbetslivet. I princip räcker det inte med att arbetslivsmålet uppfylls indirekt, t.ex. att en anhörig deltar i rehabiliteringen.
Heltidshinder för arbete
Rehabiliteringen inklusive resor ska ta minst sex timmar eller så ska rehabiliteringen annars de facto hindra klienten från att arbeta och få försörjning för rehabiliteringsdagen.
Ta reda på rehabiliteringens dagliga längd med hjälp av rehabiliteringsbeslutet, standarden, rehabiliteringsplanen eller kursprogrammet.
Rehabiliteringsstandarden kan möjliggöra individuell flexibilitet som beaktar klientens resurser och rehabiliteringsmål vid genomförandet av rehabiliteringen. Möjlighet till flexibilitet ingår i de
standarder gällande arbetsträning för mentalvårdsklienter, arbetsträning och arbetsprövning som träder i kraft 1.1.2015:
"I regel 5 rehabiliteringsdagar per vecka. Med beaktande av klientens resurser och rehabiliteringsmålen (t.ex. deltidsarbete) kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt allt efter klientens individuella behov.
Då krävs minst 3 rehabiliteringsdagar per vecka."
Rehabiliteringspenning kan i regel beviljas för de frånvarodagar per vecka som grundar sig på flexibilitet enligt individuella behov eftersom klienten på grund av rehabiliteringen de facto är förhindrad att arbeta också under mellandagarna. Om klienten ändå arbetar under mellandagarna beviljas inte rehabiliteringspenning.
Exempel
Klienten arbetar dagligen i kassan i en dagligvarubutik mellan kl. 8 och 16.
Rehabiliteringskursen pågår mellan kl. 10 och 14. Även om rehabiliteringen jämte resor tar mindre än sex timmar, kan arbetsdagen som helhet betraktad vara förlorad på grund av arbetets natur.
Rehabilitering i öppen vård
Rehabiliteringspenning kan även beviljas för rehabilitering i öppen vård om rehabiliteringen sker på heltid. Rehabilitering i öppen vård som sker på deltid berättigar i princip inte till
rehabiliteringspenning. Bedöm om rehabiliteringen de facto hindrar klienten från att arbeta och få försörjning för rehabiliteringsdagen.
Exempel
Ett besök (3 h) inom VAKE-rehabilitering i öppen vård för en klient med multipel skleros kan berättiga till rehabiliteringspenning även om rehabiliteringen inklusive resor sammanlagt tar mindre än sex timmar, om personens individuella förhållanden (vilka framgår av uppgifterna om hälsotillståndet och orken i B-intyget) medför att han eller hon inte har faktiska möjligheter att arbeta dagen i fråga utöver deltagandet i rehabiliteringen. Då hindrar rehabiliteringen klienten från att arbeta och få försörjning för rehabiliteringsdagen och rehabiliteringspenning kan beviljas.
Exempel
I rehabiliteringen ingår ett besök på rehabiliteringsinrättningen som omfattar minst 2 timmar.
Klienten ansöker om rehabiliteringspenning för den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller. Ring upp kunden och be honom eller henne berätta hur ett besök hindrar kunden från att arbeta och hur mycket tid som går åt till resor. Bedöm utifrån kundens ansökan och ytterligare uppgifter om han eller hon är förhindrad att arbeta.
Heltidsstudier
En klient som får yrkesutbildning är förhindrad att arbeta om klienten studerar på heltid och inte kan utföra regelbundet arbete jämförbart med huvudsyssla (med undantag av läroavtalsutbildning).
Rehabiliteringspenning kan beviljas för distansstudieperioder i anslutning till examensinriktade yrkesstudier som genomförs som flerformsstudier, studier vid kvällslinje och privata studier (t.ex.
utförande av examensarbete), om det är fråga om heltidsstudier. Rehabiliteringspenningen betalas inte vid brevskolestudier, frånsett eventuella närundervisningsperioder som varar över karenstiden.
Vid utredningen av om det är fråga om heltidsstudier kan läroanstaltsregistret tas till hjälp. Uppgifter i läroanstaltsregistret fås med förfrågan via OSKY/Oppilaitokset.
4.3.4 Rehabiliteringsbeslut
Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att ett godtagbart rehabiliteringsbeslut har fattats för klienten. Rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning kan beviljas utan beslut om rehabilitering.
Läs mer i denna anvisning under Rehabilitering som grund
4.4 Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för
I detta avsnitt redogörs det för vilken tid rehabiliteringspenning betalas och för vilken tid
rehabiliteringspenning betalas vid utbildning (yrkesinriktad rehabilitering och läroavtalsutbildning).
Följande underrubriker preciserar och kompletterar betalningen av rehabiliteringspenning:
väntetid och mellanliggande tid
rehabiliteringshelhet
rehabiliteringspenning under ferier
tillfälligt avbrott
frånvaro från rehabiliteringen.
Det finns en separat redogörelse för rehabiliteringspenning för unga i denna anvisning under Rehabiliteringspenning för unga.
Rehabiliteringstid
Rehabiliteringspenningen betalas efter karenstiden för varje vardag som rehabiliteringen pågår (FRPL 56666/2005 3 kap. 23 §), dvs. för högst sex dagar per vecka. Den betalas inte för söndagar eller söckenhelgdagar. Beakta att den första karensdagen kan vara en söndag eller en söckenhelg.
Om det mellan de olika rehabiliteringsperioderna finns ett veckoslut kan perioderna sammanföras och då betalas rehabiliteringspenning också för lördagen.
Exempel, när det finns ett veckoslut mellan de olika rehabiliteringsperioderna
1) Arbetsprövningens utredningsperiod pågår från onsdag till fredag. Arbetsprövningsfasen börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna.
2) Den yrkesinriktade utbildningens period i öppen vård genomförs från måndag till fredag.
Arbetspraktikperioden börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna.
För en lördag som ingår i en rehabiliteringsperiod betalas rehabiliteringspenning oberoende av om det på lördagen ordnats rehabilitering eller inte.
Exempel, när en lördag ingår i rehabiliteringsperioden
1) Under introduktionsskedet i arbetet under perioden av arbetsträning för mentalvårdsklienter betalas rehabiliteringspenning också för lördagar även om klientens rehabilitering ordnas från måndag till fredag.
Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningens fortsättningsfas ordnas från onsdag till därpå följande veckas fredag. I perioden ingår en lördag men enligt standarden ordnas inte rehabilitering på lördag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen eftersom den ingår i rehabiliteringsperioden.
Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om motiverad flexibilitet ingår.
Exempel, när motiverad flexibilitet ingår i rehabiliteringsperioden
under introduktionsskedet i arbetet under perioden av arbetsträning för mentalvårdsklienter
under introduktionsskedet i arbetet för den som deltar i arbetsprövning
under introduktionsskedet i arbetet under perioden av arbetsträning
Under rehabiliteringsperioden kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt allt efter klientens individuella behov. Då förutsätts 3 rehabiliteringsdagar per vecka. Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om rehabiliteringen de facto förhindrar arbete också under flexdagarna.
Innan du avgör ärendet ska du ta reda på när rehabiliteringsperioden börjar och slutar. För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas måste åtminstone tidpunkten för den första perioden vara fastslagen.
Rehabiliteringspenning betalas för utbildning
Förbered beslutet om rehabiliteringspenning som grundar sig på utbildning för hela utbildningen, men registrera perioderna med rehabiliteringspenning per läsår, t.ex. 1.9–31.5
(rehabiliteringspenning beviljas högst för 12 månader i taget). Du kan vid behov kontrollera läsårets start- och slutdatum med klienten eller läroanstalten eller på läroanstaltens webbsidor. För de följande läsåren och eventuell mellanliggande tid görs ett justeringsavgörande.
Förbered beslutet om rehabiliteringspenning i samband med läroavtalsutbildning för hela läroavtalstiden, men registrera rehabiliteringspenningsperioden för högst 12 månader. För de följande perioderna och eventuell mellanliggande tid görs ett justeringsavgörande. Beakta utbetalningen till arbetsgivaren och arbetsgivarens uppgifter om löneutbetalning.
4.4.1 Väntetid och mellanliggande tid
I det här avsnittet redogörs för följande uppgifter om väntetid och mellanliggande tid:
definitioner
klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid
maximitider
bedömning av om inkomsterna är tillräckliga och av utbetalning av rehabiliteringspenning under väntetid och mellanliggande tid.
Vad är väntetid och mellanliggande tid?
Väntetid innebär tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och det att rehabiliteringen påbörjas. Ta reda på när rehabiliteringsbeslutet meddelats.
Exempel på väntetid
Rehabiliteringsbeslutet har meddelats 15.5 och rehabiliteringen börjar 29.5. Väntetiden är 15.5–28.5. För denna tid kan klienten ha rätt till rehabiliteringspenning för väntetid.
Mellanliggande tid innebär tiden mellan rehabiliteringsperioderna. Utformningen och indelningen i perioder varierar mellan de olika rehabiliteringsåtgärderna. Utred detta via kursregistret och standarden när det gäller rehabilitering ordnad av FPA och ur rehabiliteringsbeslutet och deltagarintyget när det gäller rehabilitering ordnad av någon annan.
Exempel på mellanliggande tid
Inledningsfasen av klientens arbetsprövning ordnas 2–4.8. Arbetsprövningsfasen ordnas 20.8–20.9 och 2–15.10. Tiden mellan perioderna är mellanliggande tid för vilken klienten kan ha rätt till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid.
Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid
Rehabiliteringspenning betalas under väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/2005 3 kap. 24 §), när
det är nödvändigt för att säkerställa att klientens rehabilitering framskrider
klienten under denna tid inte får sin försörjning genom arbete eller andra system som tryggar den grundläggande försörjningen.
Beakta rehabiliteringens längd och längden på de mellanliggande tiderna. Bedöm om väntetiden eller de mellanliggande tiderna bildar en helhet för vilken det är ändamålsenligt att trygga klientens försörjning och försäkra sig om att rehabiliteringen framskrider. Beakta att det för en kort väntetid eller mellanliggande tid kan vara ändamålsenligt att bevilja rehabiliteringspenning i stället för att uppmana klienten att ansöka om en arbetslöshetsförmån. Fråga klienten om han eller hon vill ha rehabiliteringspenning för en kort mellanliggande tid eller om han eller hon vill söka en
arbetslöshetsförmån. Med kort tid avses cirka 2–3 veckor.
Ta vid övervägningen i beaktande att rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid
är primär i förhållande till utkomststöd
betalas utan behovsprövning till den som har rehabiliteringspenning för unga
i regel inte betalas ut till pensionstagare eftersom deras försörjning är tryggad med pension.
Till den som deltar i läroavtalsutbildning betalas rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte ut under semester om han eller hon har semesterlön.
Ta innan avgörandet reda på
om klienten vill ha rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid, ifall det inte framgår av ansökan eller kontakter
om klienten kan få sin försörjning genom arbete
om klienten får eller kan få arbetslöshetsförmån eller någon annan förmån som tryggar försörjningen.
I regel räcker klientens egen utredning. Vid behov kan du använda kundbrev KRL13r.
Maximitid
Rehabiliteringspenning för väntetider och mellanperioder betalas för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden. En månad anses innefatta 25 vardagar.
De ovannämnda maximitiderna på tre månader för väntetid och mellanliggande tid kan överskridas om det med tanke på tryggandet av rehabiliteringens framskridande är befogat att klientens
försörjning tryggas under hela den rehabiliteringshelhet som avses i rehabiliteringsplanen.
Exempel på överskridande av maximitid
Sommarferierna mellan rehabiliteringsperioderna varar tre månader och tre veckor. Det kan anses motiverat att överskrida maximitiden för att klienten inte mitt under en
rehabiliteringshelhet ska vara tvungen att söka en ny förmån, t.ex. utkomstskydd för arbetslösa.
Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger tre månader ska du till en början fatta ett beslut om rehabiliteringspenning för högst tre månader. Efter maximitiden ska du på nytt bedöma genomförandet av planen och vid behov utreda klientens sysselsättningsmöjligheter. Överväg på basis av detta om det ännu är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för väntetid eller
mellanliggande tid.
Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga?
Vid bedömningen av om inkomsterna är tillräckliga ska du använda minimibeloppet av
rehabiliteringspenning för mellanliggande tid som mått (25 x antalet feriemånader x 24,02 euro per dag år 2015). Beakta dock klientens individuella förhållanden, såsom underhållsskyldighet. Om klienten inte arbetar eller inkomsterna inte anses trygga klientens försörjning, ska du bevilja
rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för hela den mellanliggande tiden. Klientens inkomster dras inte av från rehabiliteringspenningen ifall de inte anses tillräckliga.
4.4.2 Rehabiliteringshelhet
Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en helhet om de
grundar sig på en rehabiliteringsplan
främjar klientens arbetslivsrelaterade mål
åtgärderna följer varandra inom en kortare tidsperiod, cirka 3 månader.
Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid och mellanliggande tid samt karenstid.
Rehabiliteringshelheten vid rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringspenning för väntetid kan beviljas för väntetiden i samband med den första perioden av en rehabiliteringshelhet om villkoren för beviljande uppfylls.
Rehabiliteringspenning för mellanliggande tid kan beviljas för tiden mellan de olika åtgärder som ingår i rehabiliteringshelheten, när de bildar en helhet och villkoren för beviljande uppfylls.
En förutsättning för att rehabiliteringspenningen ska beviljas är att ett positivt beslut har fattats om den rehabiliteringsåtgärd som följer efter väntetiden eller den mellanliggande tiden och att det är sannolikt att åtgärden genomförs.
Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Karenstid > Rehabiliteringshelhet
4.4.3 Rehabiliteringspenning under ferier
Som tid mellan rehabiliteringsperioder betraktas vid yrkesinriktad rehabilitering sådana ferier mellan läsåren som ingår i studieplanen. Rehabiliteringspenning beviljas inte för sommarferier som ingår i utbildningen om rehabiliteringsklienten under denna tid har löneinkomster eller andra inkomster och de tryggar försörjningen.
Hur utreder man utbetalning av rehabiliteringspenning under mellanliggande tid?
Till de mottagare av rehabiliteringspenning som deltar i yrkesutbildning skickas i maj automatiskt brevet KRI03r (som bilagor svarsblankett KU14r och motsvarande anvisningsbrev som KRI01r). I brevet informeras om vilka uppgifter klienten ska meddela för att rätten till rehabiliteringspenning under sommaren ska kunna utredas.
Schemat illusterar hur du utreder utbetalningen av rehabiliteringspenning.
Om klienten studerar under tid som enligt studieplanen är ferie, ska du bevilja
rehabiliteringspenning med fullt belopp för tiden för heltidsstudier. I regel räcker klientens egen utredning om de studier som genomförs under ferierna och utredning från skolan behövs inte.
Bedöm studiernas omfattning i studieplanen.
Om klienten under ferien utför praktik som ingår i studierna och han eller hon får lön för det, ska inkomsterna dras av från rehabiliteringspenningen.
Läs mer i denna anvisning under Belopp > Arbetsinkomst som ska dras av vid yrkesinriktad rehabilitering
Om klienten inte arbetar eller inkomsterna från sommarjobbet inte anses trygga klientens försörjning, ska du bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid.
Läs mer i denna anvisning under Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Väntetid och mellanliggande tid > Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga?
Om klienten arbetar och försörjningen är tryggad kan rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte betalas.
Du kan bevilja rehabiliteringspenning för ferierna även om klienten ännu inte har lämnat in någon utredning över de studier som han eller hon har genomfört under terminen eller läsåret. Utredningen ska lämnas in senast när följande läsår inleds.
Läs mer i den finskspråkiga anvisningen under Seuranta
4.4.4 Tillfälligt avbrott
Rehabiliteringspenning kan betalas ut om rehabiliteringen avbryts tillfälligt och orsaken till frånvaron är godtagbar (FRPL 566/2005 3 kap. 29 §). Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör.
När det gäller rehabilitering som ordnas av FPA ges närmare anvisningar för klientens egen sjukanmälan. Anvisningen finns också på Kela.fi > Yhteistyökumppanit > Kuntoutuspalvelut >
Kuntoutuksen palveluntuottajan ohjeet.
Orsaken till frånvaron
Klienten får vara frånvarande från eller avbryta rehabilitering bara av särskilt vägande skäl. Exempel på sådana skäl är om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, något akut skäl i
anslutning till arbete eller barnskötsel eller någon annan motsvarande oförutsedd orsak.
Utbetalning under tillfälligt avbrott
För att rehabiliteringspenning ska betalas ut förutsätts alltid att
det är uppenbart att avbrottet är tillfälligt
det är sannolikt att rehabiliteringen fortsätter efter frånvaron eller avbrottet.
Utbetalningen av rehabiliteringspenning under frånvaro eller vid tillfälligt avbrott övervägs utgående från de tidigare nämnda särskilt vägande skälen. Utbetalningen av rehabiliteringspenning kan fortsättas utan avbrott
för högst 25 vardagar i en följd
av särskilda skäl också för en längre tid, dock inte för mer än tre månader.
Uppmana kunden att ansöka om sjukdagpenning om sjukdomen verkar långvarig. Du kan be om en prognos gällande sjukdomen av en sakkunnigläkare.
FPA-rehabilitering: Klientens egen sjukanmälan
Rehabiliteringspenning kan betalas utgående från klientens egen sjukanmälan för högst 3 dagar.
Därefter ska klienten visa upp ett intyg över sitt hälsotillstånd eller en annan tillförlitlig utredning om frånvaron. Man ska göra en sjukanmälan till FPA och till rehabiliteringsinrättningen samma dag man insjuknar, eller i alla fall till den ena av dem.
För en sjukfrånvaro på högst 3 dagar görs inget justeringsavgörande för rehabiliteringspenningen, ifall den redan betalats ut.
Lägg märke till att vid FPA-rehabilitering kan serviceproducenten inom ramen för standarden ge striktare anvisningar om att anmäla sjukdom och att visa upp intyg till rehabiliteringsinrättningen.
Läs mer i den finskspråkiga anvisningen under Seuranta
4.4.5 Frånvaro från rehabiliteringen
Rehabiliteringspenning betalas för den tid man deltar i rehabilitering. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringen.
I regel utreder man inte i efterhand orsaken till en enstaka frånvarodag eller justerar
rehabiliteringspenningen, om inte handläggaren anser det motiverat. Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör.
När betalas rehabiliteringspenning inte?
Rehabiliteringspenning betalas inte
för frånvaro utan tillstånd (över 3 dagar)
då klienten inte är förhindrad att utföra sitt arbete under en rehabiliteringsdag.
Klienten är skyldig att på förhand anmäla om frånvaro och orsaken till den till FPA (KRPL 566/2004 5 kap. 43 §).
Exempel
Klienten meddelar FPA att han eller hon är sjuk och inte kan delta i rehabiliteringen under två dagar. Rehabiliteringspenningen justeras inte. Klienten ombes lämna in ett intyg över sitt hälsotillstånd ifall sjukdomsperioden fortsätter över tre dagar. Man ber klienten anmäla sin frånvaro till rehabiliteringsinrättningen.
Utredning av frånvaro: FPA-rehabilitering
Om klienten under rehabiliteringsperioden är frånvarande mer än 3 dagar eller klienten under en rehabiliteringsåtgärd är frånvarande upprepade enstaka dagar (över 3 st.) utreder man orsaken till frånvaron och bedömer rätten till rehabiliteringspenning under denna tid. Utred i första hand frånvaron med klienten. Du kan också vara i kontakt med serviceproducenten.
Vid utredningen av rätten till rehabiliteringspenning ska man beakta följande:
Har klienten meddelat sin frånvaro till FPA eller serviceproducenten senast frånvarodagen?
Vilken är orsaken till frånvaron?
Inverkar frånvaron på rehabiliteringens mål?
Exempel a)
Serviceproducenten meddelar att klienten har 4 enskilda frånvaron och att han eller hon inte har meddelat om dem på förhand. Kunden intervjuas och det framgår att frånvaron inte kan ses som ett tillfälligt avbrott. Rehabiliteringspenningen justeras och frånvarodagarna förs in i systemet som Muu väliaika (MV).
Exempel b)
Det framgår ur rapporten att klienten inte deltagit i rehabiliteringen under 3 dagar och att han eller hon inte har anmält om detta till FPA eller serviceproducenten på förhand.
Rehabiliteringspenningen justeras inte om det inte finns skäl att misstänka att klienten inte varit förhindrad att arbeta.
Utredning av frånvaro: annan än FPA-rehabilitering
Vid rehabilitering som ordnas av någon annan aktör svarar den som fattat rehabiliteringsbeslutet för uppföljningen av hur rehabiliteringen förverkligas. Rehabiliteringspenningen betalas utifrån
deltagarintyget.
Läs mer i denna anvisning under Utbetalning > Förhindrande av utbetalning
Utbetalning > Förhindrande av utbetalning.
i den finskspråkiga förmånsanvisningen under Seuranta
Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Tillfälligt avbrott
4.5 Karenstid
Rehabiliteringspenningen är förenad med en karenstid för vilken rehabiliteringspenning inte betalas.
Karenstiden kan vara
0 dagar
1 dag (den dag rehabiliteringen börjar)
1 dag (den dag rehabiliteringen börjar) + de 9 följande vardagarna
30 kalenderdagar.
Den första karensdagen kan också vara en söndag.
Karenstidens längd påverkas av
rehabiliteringens längd
rehabiliteringens innehåll
situationen vid den tidpunkt när rehabiliteringen inleds
vem som söker rehabiliteringspenning (klienten själv eller en anhörig).
Fastställ karenstiden enligt den kända längden på rehabiliteringen räknat från begynnelsedagen.
Räkna karenstiden från den dag rehabiliteringen inleds.
Notera att rehabiliteringsåtgärder som ordnas av FPA kan omfatta besök utöver
heltidsrehabiliteringen. Fastställ karenstiden enligt heltidsrehabiliteringen. Räkna inte med besök i rehabiliteringens totala längd.
Exempel
Rehabiliteringskurser för vuxna med utmattningssyndrom består av 15 kursdgar och 5 individuella besök. Karenstiden fastställs enligt 15 kursdagar.
Ändra inte karenstidens längd även om rehabiliteringens längd eller innehåll senare skulle ändras.
Specialfall:
Karenstiden för rehabiliteringspenning till pensionstagare kan ändras från 30 dagar till en kortare tid. Detta är möjligt om grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen ändras under pågående rehabilitering på grund av att pensionen upphör. Ändringen av karenstiden påverkar dock betalningen av rehabiliteringspenning först från det att pensionen upphört.Exempel
Arbetsträning har inletts 15.7. Rehabiliteringspenningen har fastställts som
rehabiliteringspenning till pensionstagare, eftersom klienten får rehabiliteringsstöd när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringsstödet ändras 1.8 till delinvalidpension under den
pågående karenstiden på 30 dagar. Från denna tidpunkt fastställs rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsterna. I den förändrade situationen betraktas 1 + 9 vardagar som
karenstid. Eftersom det 1.8 har förflutit mer än 1 + 9 vardagar sedan rehabiliteringen inleddes, börjar utbetalningen av rehabiliteringspenningen 1.8.
Om en rehabiliteringsåtgärd, t.ex. en anpassningskurs, genomförs i perioder, fastställs karenstiden enligt periodernas sammanlagda längd. Karenstiden dras av från början av den första perioden. Om karenstiden inte uppfylls under denna period, dras de resterande karensdagarna automatiskt av från de följande perioderna.
4.5.1 Karenstid 1 dag
Karenstiden är rehabiliteringens begynnelsedag när det är fråga om
utredning av behovet av eller möjligheterna till rehabilitering o yrkesinriktad rehabiliteringsutredning
en undersöknings- eller försöksperiod som behövs för upprättandet av en rehabiliteringsplan
o yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, arbetsprövning, utbildningsprövning, arbetsträning eller arbetsträning för mentalvårdsklienter
rehabilitering som genomförs som ett led i en undersökning som avser rehabiliteringsresultatet eller syftar till att utveckla rehabiliteringen
anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår högst 12 vardagar
annan än ovan avsedd individuell rehabilitering som pågår högst 18 vardagar
yrkesorienterad medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA (ASLAK), träning som bevarar och förbättrar arbetsförmågan (Tyk) eller motsvarande rehabilitering som genomförs med stöd av lagen om företagshälsovård (12 och 14 § i lagen om företagshälsovård 1383/2001) eller
ny rehabilitering som börjar inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades.
4.5.2 Karenstid 30 dagar
Karenstiden är 30 dagar räknat från den dag då rehabiliteringen började, alla kalenderdagar medräknade, om rehabiliteringsklienten får pension när rehabiliteringen börjar utifrån vilken hans eller hennes rehabiliteringspenning fastställs (FRPL 566/2005 34 §).
Det förekommer inte någon karenstid om pensionstagaren deltar i sitt barns rehabilitering som förälder. Likaså kan karenstiden för en pensionstagare utifrån en föregående förmån vara 0 dagar.
Karenstiden för en pensionstagare kan vara 1 dag om ny rehabilitering inleds inom 30 dagar från den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades.
Läs mer i denna anvisning under
Karenstid 0 dagar
Karenstid 1 dag
4.5.3 Karenstid 0 dagar
Det förekommer inte någon karenstid om klienten omedelbart före rehabiliteringen fick
sjukdagpenning eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller
arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Någon karenstid iakttas inte heller när rehabiliteringspenning beviljas en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn. Då deltar personen i rehabilitering som ordnas för
eget barn
adoptivbarn
makens, makans eller sambons barn
ett annat barn som personen de facto sköter såsom en förälder.
Eftersom det i lagen inte finns någon begränsning gällande barnets ålder, har inte heller en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt vuxna barn någon karenstid.
4.5.4 Karenstid 1 + 9 dagar
Karenstidens längd är den dag rehabiliteringen börjar + de 9 följande vardagarna vid
yrkesutbildning
individuell rehabilitering som pågår över 18 vardagar
anpassningsträning och familjerehabilitering som pågår över 12 vardagar
rehabiliteringspenning för väntetid
andra karenssituationer än situationer då karenstiden är 0, 1 eller 30 dagar.
Efter rehabiliteringspenningen för väntetiden fastställs inte någon ny karenstid om rehabiliteringen börjar omedelbart efter väntetiden. För väntetiden åläggs inte karenstid om klienten omedelbart före rehabiliteringspenningen fick förmåner som berättigar till 0 dagars karenstid (se Karenstid 0 dagar).
4.5.5 Rehabiliteringshelhet
Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en rehabiliteringshelhet då de grundar sig på en
rehabiliteringsplan, främjar klientens arbetslivsrelaterade mål och åtgärderna följer varandra inom en kortare tidsperiod, cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid och mellanliggande tid samt karenstid.
Karenstiden fastställs för den första åtgärden eller den väntetid som föregått åtgärden i en
rehabiliteringshelhet som anses utgöra en och samma rehabilitering. Någon ny karenstid fastställs inte längre för senare rehabiliteringsperioder eller omedelbart efterföljande mellanperioder som ingår i denna rehabiliteringshelhet.
Läs mer i denna anvisning under Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för >
Rehabiliteringshelhet
4.6 Ersättning för uppehälle och tid den kan betalas för
I det här avsnittet redogörs för grunderna för beviljande av ersättning för uppehälle samt för vilken tid ersättningen kan betalas ut.
Villkor för beviljande
En klient vars rehabiliteringspenning uppgår till högst rehabiliteringspenningens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen (24,02 euro per dag år 2015), kan utöver rehabiliteringspenning beviljas
ersättning för uppehälle enligt prövning för extra rehabiliteringskostnader (FRPL 566/2005 3 kap. 31
§). Ersättningsgilla kostnader kan vara till exempel
dagliga resekostnader
kostnader för kläder och skodon som behövs i rehabiliteringen
extra kostnader för kost och boende
Ersättning för uppehälle kan beviljas för olika rehabiliteringsåtgärder som ordnats av FPA eller någon annan aktör.
Ersättning för uppehälle beviljas inte för långvarig rehabilitering. Sådan är
yrkesutbildning
läroavtalsutbildning
rehabiliteringspenning för unga
annan motsvarande långvarig rehabilitering.
Notera att ersättning för uppehälle kan beviljas för tid med arbetsträning för mentalvårdsklienter (MT), arbetsträning, arbetsprövning och yrkeskurser. Dessa är till innehållet inte yrkesinriktad utbildning och motsvarar inte heller långvarig rehabilitering.
Om rehabiliteringsklienten har inkomster och ersättningar som samordnas, kan ersättning för uppehälle beviljas endast om det sammanlagda beloppet av den rehabiliteringspenning som ska betalas ut och inkomsterna och ersättningarna inte överstiger rehabiliteringspenningens
minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen (24,02 euro per dag år 2015). Ersättning för uppehälle kan betalas också för sådan tid då rehabiliteringspenning inte betalas ut t.ex. på grund av samordning.
Den som får rehabiliteringspenning till pensionstagare kan få ersättning för uppehälle, om det sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenningen och de pensioner som rehabiliteringspenningen grundar sig på inte överskrider det ovannämnda minimibeloppet.
Eftersom avsikten med ersättningen för uppehälle är att ersätta extra rehabiliteringskostnader, finns ingen karenstid för ersättningen och den kan betalas ut redan under karensdagarna för
rehabiliteringspenningen.
Tid för vilken ersättning betalas
Ersättning för uppehälle beviljas på basis av en helhetsbedömning för hela rehabiliteringstiden.
Ersättning för uppehälle betalas för hela rehabiliteringstiden även om de extra kostnaderna inte sträcker sig över hela rehabiliteringstiden, t.ex. när klienten efter att självrisken uppfyllts separat beviljas ersättning också för resekostnader.
Utbetalningen av ersättning för uppehälle fortsätter om klienten beviljas rehabiliteringspenning vid ett tillfälligt avbrott. Om rehabiliteringspenningen dras in på grund av att rehabiliteringen avbryts, dras ersättningen för uppehälle in från samma tidpunkt.
Tid för vilken ersättning inte betalas
Ersättning för uppehälle beviljas en person som har rätt till rehabiliteringspenning endast för den tid som han eller hon deltar i rehabilitering, eftersom de extra kostnaderna ska orsakas av själva rehabiliteringen. Ersättningen kan inte betalas under väntetid eller mellanliggande tid.
4.7 Rehabiliteringsunderstöd och tid det kan betalas för
I det här avsnittet redogörs för grunderna för beviljande av rehabiliteringsunderstöd samt för vilken tid understödet kan betalas ut.
Villkor för beviljande
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning
(FRPL 566/2005 3 kap. 30 § 1 mom.) är enprövningsbaserad förmån som kan beviljas en klient som fått rehabiliteringspenning, efter det att utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphört. Syftet är att främja klientens möjligheter att få arbete efter rehabiliteringen. Det är främst efter yrkesutbildning, yrkesträning, arbetsprövning eller rehabiliteringspenning för unga som det kan bli aktuellt att bevilja rehabiliteringsunderstöd.
Behovet och nyttan av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska bedömas individuellt. Det kan komma i fråga t.ex. när en klient efter rehabiliteringen fått ett arbete eller en praktikplats med avsevärt lägre lön än den han eller hon tidigare har haft. Då kan man kompensera
inkomstskillnaden i början av anställningen och på så sätt stödja sysselsättandet av klienten också i ett arbete med lägre lön. Rehabiliteringsunderstöd kan också beviljas en klient som startar ett eget företag.
Rehabiliteringsunderstöd beviljas inte om
klienten har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd
arbets- och näringsbyrån för samma tid betalar startpeng för att grunda ett företag.
För tid i arbete
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning beviljas för tid i arbete. Understödet kan ibland beviljas villkorligt, t.ex. under förutsättning att klientens anställningsförhållande fortgår den tid för vilken understödet beviljats.
Läs mer i denna anvisning under Belopp > Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning.
4.8 Internationella bestämmelser
För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländs- ka sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas han eller hon i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPA-förmåner.
För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där han eller hon ar- betar
.
4.8.1 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från 1.5.2010 på EU-
medborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m. 1.6.2012 och Schweiz från 1.4.2012. Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer.
Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lag- ligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna.
EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter 1.5.2010 i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU/EES-området (inkl. Schweiz).
Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Ase- tukset 883/2004 ja 1408/71).
Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 är för Finlands del sjuk- dagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldra- penning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens re- habiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.
I förordningarna 883/2004 och 1408/71 finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vil- ken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten.
Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100 -serien.
Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skri- vas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulos- taminen (KiTu).
4.8.1.1 Vastuu etuuksista ja oikeus etuuksiin Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner
Huvudregel
Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som be- stäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga med- lemsstaten (exportabilitetsprincipen).
Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för per- sonen.
Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Ase- tukset 883/2004 ja 1408/71).
Arbetstagare och självständiga yrkesutövare
I bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lag- stiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren.
Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen.
Pensionstagare
Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vård- förmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner.
Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat.
1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lag- stiftningen i bosättningslandet och
1.1. pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmå- nerna (artikel 27)
1.2. pensionstagaren får inte pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet.
(artikel 28 a)
2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och
2.1. pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna.
