Företagens åsikter om hållbarhetsredovisning samt GRI-riktlinjernas användbarhet

I detta stycke vill vi ta reda på hur de statliga företagen förhåller sig till hållbarhetsredovisning samt det faktum att de numera enligt lag är tvingade att upprätta dessa enligt GRI: s riktlinjer.

Små företag

Samtliga småföretag som deltagit i delstudie ii upprättade sin första hållbarhetsredovisning räkenskapsåret 2008 som en följd av den nya nationella lagstiftningen. Trots att företagen började med upprättandet på grund av lagstiftningen uppger ett av företagen, Göta kanalbolaget, att de under arbetets gång insett värdet i att arbeta med hållbarhetsfrågor och de är övertygade om att en hållbarhetsredovisning i framtiden kommer att generera det värde de önskar. En positiv sida de noterat med hållbarhetsredovisning är att de indikatorer som företaget väljer att titta på framhävs och utvecklas medan en mer negativ sida de uppfattat är att de indikatorerna som ett företag väljer att inte framhäva riskerar att glömmas bort. När företagen tillfrågades huruvida de anser GRI: s riktlinjer användbara på deras egen verksamhet var svaren delade. Kungliga Operan påpekar att det ställs stora krav angående kunskap om GRI: s riktlinjer och principer för att upprätta en hållbarhetsredovisning, vilket kan leda till att feltolkningar uppstår trots att man inom företaget är påläst. Detta kunskapskrav gör även att företaget tvingas lägga ner mycket tid och resurser på att fullt förstå riktlinjerna. De förklarar att de har upplevt redovisningsmodellen som fyrkantig och relativt svår att applicera på deras egen verksamhet. Även Göta kanalbolaget menar att riktlinjerna är relativt komplicerade medan Sweroad inte anser att riktlinjerna är svårapplicerade på deras egen verksamhet. Däremot uppger de att svårigheter uppstod vid val av relevanta indikatorer, och då framförallt inom miljöområdet eftersom de främst är anpassade för producerande företag, detta medan Sweroad säljer tjänster. Trots att Göta kanalbolaget anser att riktlinjerna är krångliga ser de värdet i att ha GRI i ryggen som en drivkraft som pushar dem i deras arbete med hållbarhetsfrågor.

Medelstora företag

Swedfund upprättade sin första hållbarhetsredovisning räkenskapsåret 2008. Trots att de numera enligt lag är tvingade att upprätta denna form av redovisning uppger de att de troligtvis ändå hade publicerat någon liknande rapport inom en snar framtid. Detta på grund av att hållbarhetsfrågor numera börjat erhålla uppmärksamhet från allmänheten. De uppger även att trots att de inte upprättat hållbarhetsredovisning tidigare har de arbetat med hållbarhetsfrågor på liknande sätt, skillnaden är att de tidigare inte publicerat informationen. Anledningen till detta är att de inte ansett att det är en publik fråga. Vid frågan om GRI: s användbarhet är svaret delat. De anser att GRI-riktlinjerna fungerar för dem då företaget kan vara relativt flexibelt vid användandet av riktlinjerna men eftersom deras interna system är annorlunda hade de föredragit att använda det system de hade innan GRI.

Stora företag

De stora statliga företag vi har haft kontakt med har alla sedan lång tid tillbaka arbetat aktivt med miljöfrågor och flera av dem har redan innan lagen trädde i kraft upprättat någon form av miljörapport, dock inte i enlighet med GRI: s riktlinjer. Samhall, som redan ett år tidigare redogjorde för hållbarhetsfrågor i sin årsredovisning, menar att de i år antagligen skulle ha valt att följa GRI: s riktlinjer även om lagen inte trätt i kraft, eftersom dessa riktlinjer blir alltmer vanligt förekommande. De menar att riktlinjerna ger möjlighet till vida tolkningar, vilket således gjort det relativt enkelt för dem att applicera dem på deras verksamhet. De betonar dock att den verksamhet de bedriver eventuellt skulle kräva vissa speciella indikatorer för att på så sätt förtydliga redovisningen. Sveaskog är det företag som redan tidigare upprättat hållbarhetsredovisning, dock inte enligt GRI, och menar därför att lagstiftningen för dem blev ett naturligt steg i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. De anser däremot att GRI: s riktlinjer är alltför komplicerade vilket kräver att företagen ordentligt sätter sig in i dem och anpassar dem för den aktuella verksamheten. Även Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ställer sig kritiska till GRI: s riktlinjer och anser att de inte är anpassade för deras typ av verksamhet och att alltför stort fokus läggs på frågor beträffande mänskliga rättigheter och arbetarskydd, något som redan styrs av svensk lagstiftning och därmed blir irrelevant. De menar därför att tydligare direktiv inte skulle hjälpa utan att det är riktlinjerna i sig som inte är särskilt tillämpbara för svenska statliga bolag. I detta får de medhåll från Specialfastigheter som också anser att riktlinjerna skulle behöva anpassas innan de kan appliceras på svenska bolag. De betonar att GRI är anpassad för stora multinationella företag och därmed lägger alltför stor vikt vid frågor som redan är reglerade enligt svensk lag. Även LKAB ställer sig

något kritiska till riktlinjerna och anser att de har varit svåra att tillämpa på deras verksamhet. Sin första hållbarhetsredovisning upprättade de tillsammans med en konsultbyrå för att på så sätt få hjälp med hur riktlinjerna skulle tolkas och appliceras på en så bred verksamhet med flera olika delar både i Sverige och utomlands. De anser att det kommer att krävas ytterligare något år innan de skapat sig en god överblick av sin verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv, och hur denna ska inkluderas i deras hållbarhetsredovisning.