Företagens medvetenhet om hållbarhetsredovisning

Här vill vi ta reda på hur väl företagen känner till begreppet hållbarhetsredovisning, deras inställning till detta samt orsaken till att de inte har börjat upprätta denna form av redovisning.

Små företag

På Alternativ Värme AB finns liten kunskap om hållbarhetsredovisning. Under intervjun visade det sig att företaget jobbar med att alla anställda ska leva upp till företagets miljöpolicy, men någon kunskap om vad en hållbarhetsredovisning innefattar och hur arbetet med att upprätta en sådan ser ut, fanns inte. North påpekar att företagets kunder inte efterfrågar hållbarhetsredovisning, vilket är anledningen till att företaget inte har haft något intresse av att upprätta denna form av redovisning. I dagsläget gör Alternativ Värme AB inte någon skriftlig redogörelse för deras miljöarbete och de sociala aspekterna varken inom företaget eller bland dess leverantörer. Istället anser företaget att det är viktigare att i det dagliga arbetet visa deras miljöhänsyn, istället för att skriva rapporter inom ämnet. North menar att företaget saknar de resurser som krävs för att ha någon anställd som skulle kunna arbeta med redovisningen av sådana frågor. En sådan kostnad menar han skulle kunna vara helt avgörande för företagets framtida verksamhet, därför prioriteras att lägga resurserna på andra områden, speciellt eftersom kraven inte finns från företagets intressenter.

Gila Control System AB känner till begreppet hållbarhetsredovisning, men endast på grund av att Anjar tidigare arbetat i företag som arbetat med denna sorts redovisning. För företaget som nu arbetar med att miljöcertifiera sig, är övergången till att upprätta hållbarhetsredovisning för tidigt ännu, det handlar om att prioritera och göra en sak i taget. Företagets långsiktiga plan är dock att upprätta hållbarhetsredovisning eftersom det ger mer och mer marknadsnytta. Anjar menar att fler kunder kommer att kräva det, och det kommer då att generera nytta för företaget. Kostnaderna för att upprätta hållbarhetsredovisning tror hon inte behöver bli så stora, det handlar om att upprätta redovisningen smart så att det blir en integrerad del av verksamheten. Anjar har tidigare arbetat på Sustainable Sweden där hon uppmuntrade medarbetarna till att arbeta efter GRI: s riktlinjer. Hon anser dock att riktlinjerna är väldigt teoretiska och kan vara svåra att anpassa till företagen. Mer information kring både GRI och hållbarhetsredovisning behövs, och organisationer som till exempel Tillväxtverket (före detta Nutek) kunde ha som viktig uppgift att arbeta med dessa typer av frågor. Ett annat förslag som Bodil Anjar lägger fram är att universitet och högskolor skulle kunna hålla kvällskurser för småföretag.

Ljung på VOS AB berättar att han hört talas om begreppet hållbarhetsredovisning och vet i korta drag vad det innebär men han har inte arbetat med sådan redovisning, varken på VOS AB eller tidigare. På frågan om de har haft funderingar inom företaget att börja upprätta hållbarhetsredovisning blir svaret att de funderat på det lite svagt men kommit fram till att som det ser ut nu räcker det med ISO-certifieringen. Anledningen till att de bestämt sig för att inte upprätta hållbarhetsredovisning är att det går åt både tid och pengar och de tror inte att en sådan redovisning skulle generera något positivt i praktiken. De anser sig redan följa väsentliga miljökrav och sociala krav och att upprätta en hållbarhetsredovisning skulle då endast vara ett sätt att få ner det på papper. Ljung förklarar vidare att de redogör för hur de arbetar med dessa frågor i sin årsredovisning och på deras hemsida går det att läsa hur dem aktivt arbetar med dessa frågor.

Medelstora företag

Marie Dellve på Kalmarhem förklarar att hon känner till begreppet hållbarhetsredovisning och vet vad det innebär men det är inget som hon arbetat med. Kalmarhem upprättar således ingen hållbarhetsredovisning och har inte heller någon uttalad miljöredovisning. Dock arbetar de, som nämnts tidigare, både med miljömässiga och sociala frågor och har därmed mycket av det material som skulle krävas för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Än så länge har företaget inte prioriterat en hållbarhetsredovisning, detta på grund av tidsbrist samt ekonomiska bekymmer. Fokus har därför på senare tid snarare legat på att få ordning på ekonomin. Dellve menar vidare att, även om de eventuellt har stora delar av det material som skulle behövas för upprättande av en hållbarhetsredovisning, krävs det resurser för att åstadkomma en bra redovisning. Hon är noga med att betona att om de ska upprätta en sådan redovisning ska den hålla hög kvalitet. Dellve kan dock se att de i framtiden kan börja upprätta en hållbarhetsredovisning, men att det kräver att någon är intresserad av att läsa den så det inte endast blir en pappersprodukt. Hon menar vidare att hållbarhetsredovisning skulle kunna vara ett sätt att nå ut till kunderna på, vilket annars är svårt förklarar hon. Ett eventuellt beslut om att börja upprätta en hållbarhetsredovisning är det ledningen som skulle fatta, någon inom företaget skulle då få i uppdrag att upprätta den. Redan idag vill styrelsen ha uppgifter om bland annat energiförbrukning med mera, sådana uppgifter finns således, det gäller att sammanställa dem. De skriver även projektbeskrivningar på allt de gör vilket även det kommer att leda till att det blir lättare den dagen de bestämmer sig för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Under intervjun får vi tillgång till ett dokument som Kalmarhem

upprättat: ”Manual för hållbart boende”, som är föremål för kontinuerlig uppdatering. Denna rapport är indelad i fem avsnitt som bland annat behandlar deras miljöpolicy, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt en redogörelse för materialval ur kvalitet och miljösynpunkt. Den berör således flera av de aspekter som en hållbarhetsredovisning berör.

Kärnhem upprättar inte hållbarhetsredovisning, och Swahn är heller inte bekant med begreppet men känner till mer allmänna termer om miljöredovisning. Kärnhem Sydost köper i nuläget in alla handlingar från moderbolaget, och i dotterbolaget upprättas bara en enkel årsredovisning. Dock ligger det i företagets projektutveckling att miljöhandlingar ska ingå. Swahn menar att genom att ta fram ett miljödokument visas hur Kärnhem förhåller sig till hållbarhet. I nuläget finns det en person i ledningsgruppen som har ansvar för att ta fram ett utkast på miljöredovisning. Företaget arbetar aktivt med många miljöprojekt och det gäller bara att få ner det i rapportform. I en undersökning som gjorts visade det sig att Kärnhems hus var bäst på driftoptimering och detta är något de i nuläget försöker marknadsföra snarare än att hållbarhetsredovisa. Swahn tilläggar att om de inte vet exakt hur det ska redovisas är det svårt att berätta för kunderna vad de faktiskt gör.

Stora företag

Svensson på Kalmar Energi förklarar att hon hört begreppet hållbarhetsredovisning under sin tid som student på högskolan och vet i korta drag vad det innebär men det är inget hon arbetat med eller funderat på under sin tid på Kalmar Energi. På frågan om det i framtiden kan bli aktuellt att upprätta sådan redovisning förklarar hon att det beror på efterfrågan och att de måste se till nyttan som en hållbarhetsredovisning skulle ge. Som det ser ut i dag finns det inga intressenter som efterfrågar en sådan redovisning och det finns därför ingen anledning för dem att upprätta en. Hon är dock inte helt främmande inför idén om att upprätta hållbarhetsredovisning utan kan se fördelarna med det. Det är bra att arbeta enligt ISO men hon anser att det går att finna vinster genom att se på sambanden mellan socialt ansvar och miljöfrågor som tas upp i hållbarhetsredovisningar.

Alwex Transport har en mycket god kännedom om hållbarhetsredovisning och även om GRI. Under hösten 2008 rekryterades Tina Forsell till företaget och fick rollen som miljö- och kvalitetssamordnare. I samband med denna rekrytering började Alwex att undersöka hållbarhetsredovisning enligt GRI men insåg att de inför räkenskapsåret 2008 inte skulle klara

av att upprätta en sådan redovisning på grund av resursbrist, och satsade därför istället på en rapport där fokus ligger på miljö- och trafiksäkerhet. I deras arbete är framförallt miljömålen viktiga, till exempel förbrukning av energi och resurser. När de nu inom en snar framtid även ska upprätta en hållbarhetsredovisning kommer de även se över andra rutiner som ska ingå i denna. Forsell och Hildingsson menar att man i ett transportföretag som Alwex kan lägga fokus på olika delar, till exempel kontoret och hur sopsortering och energisparande går till där, men om man inte fokuserar på den stora miljöpåverkan som bilarna orsakar, så blir det helt enkelt inte trovärdigt. Företaget lägger därför stor vikt vid bränsle- och koldioxidmål, där de till exempel ser på hur man kan köra färre mil under transporterna samt hur man kan minska bränsleförbrukningen under dessa mil. Alwex har som ambition att uppfattas som branschledande när det gäller miljömål och miljöarbete, och betonar hur viktigt det är att kommunicera detta till intressenterna för att det ska ha någon effekt. Tidigare anser de sig ha varit dåliga på detta, men genom den nya miljö- och trafiksäkerhetsrapporten som de nu framställt kan de nå ut till fler intressenter. Rapporten har skickats ut till både kunder och myndigheter och kommer sedan att följas upp med en webbenkät för att få respons och kritik. Forsell hade redan innan hon rekryterades till Alwex kännedom om GRI och dess riktlinjer. Hon anser att riktlinjerna är ganska tydliga och att en rapport som upprättas enligt riktlinjerna blir lättläst och tydligt upplagd. Hon tycker även att det är bra att företagen själva har viss frihet när det gäller vilka delar som ska inkluderas. Vid frågan om vad de tror skulle krävas för att svenska företag ska bli bättre på att upprätta hållbarhetsredovisningar så var Hildingsson och Forsell överens om att en lagstiftning inte skulle vara det bästa sättet. De betonar vikten av att företagets intressenter efterfrågar någon typ av miljörapport, annars försvinner avsikten med arbetet. Forsell menar även att många svenska företag idag redan gör någon form av hållbarhetsredovisning, eftersom många svenska företag är duktiga på att arbeta med miljöfokus, men att just den sociala biten kan gå förlorad. Hon menar vidare att om lagkrav skulle ställas på företag skulle detta kräva stora resurser, men till vilken nytta? Företaget jobbar nu mot en hållbarhetsredovisning nästa år, men vill inte lova, utan hellre jobba mot det som ett mål och sedan överraska.