Som nämnts utgår straffrätten från ett individualistiskt synsätt, vilket vållar problem när det gäller att etablera ett straffansvar för juridiska personer. Det är därför av intresse att försöka se bortom detta individualistiska synsätt och utreda om det finns andra möjliga alternativ. Det finns egentligen två huvudsakliga sätt att se på vad en juridisk person är.
Enligt det första alternativet anses företaget endast vara en fiktion som består av en sammanslutning av enskilda fysiska individer. Företaget existerar således inte på något annat sätt än genom dess medlemmar, och kan inte sägas ha någon egen självständig identitet. Företagets skuld måste därmed alltid härledas från en enskild individ inom företaget.115
Det andra alternativet är att istället se företaget utifrån ett holistiskt synsätt. Enligt denna modell särskiljs företaget från dess individer, och företaget ses som en egen självständig entitet som verkar bortom sina medlemmar. Företaget anses enligt denna modell kunna agera och begå brott i egenskap av sig själva, och skuld behöver därmed inte härledas från någon enskild individ inom företaget.116 Detta perspektiv är intressant eftersom det utmanar det klassiska individualistiska synsättet, och öppnar därmed upp för fler valmöjligheter när det gäller att konstruera ett straffansvar för juridiska personer. I det följande avsnittet kommer jag att presentera den argumentation som ofta ligger bakom ett sådant holistiskt synsätt i syfte att utmana det traditionella individualistiska synssättet.
6.1 Det kollektiva medvetandet
Det holistiska synsättet utgår från att organisationen, det vill säga den juridiska personen i vårt fall, har en inverkan på individen som måste beaktas när brott begås inom en juridisk persons verksamhet. Inom juridiska personer finns olika mekanismer som på olika sätt påverkar de fysiska individer som tillhör företaget. Det kan röra sig om olika funktioner som belöningssystem, befordringsmöjligheter, företagskultur, rekrytering och upplärning av nya anställda, hur beslutsfattande sker, värdegrund, ledarskap och hierarkier, arbetsfördelning m.m.117 Dessa egenskaper kan både uppmuntra, begränsa, och ibland till och med definiera individernas tankar och uppträdanden. Dessa egenskaper och karaktärsdrag kan därmed sägas skapa ett slags kollektivt medvetande. Detta kollektiva
115 Wells, Corporations and Criminal Responsibility s. 154 f., s. 85 och s.15.
116 Wells, Corporations and Criminal Responsibility s. 151, Pieth & Ivory, Corporate Criminal Liability s.6.
117 Punch, The organizational component in corporate crime s. 103.
medvetande kommer att påverka de fysiska individerna som finns inom ett företag.
Individerna vet vad som förväntas av dem, och eftersom de ofta är beroende av företaget ur ett ekonomiskt perspektiv kommer de vilja fortsätta tillhöra företaget och därmed anpassa sig efter dessa förväntningar. Individerna går således igenom en slags socialiseringsprocess, under vilken de kommer att anpassa sig för att uppfylla de åtaganden, förväntningar och mål som följer av den roll individen har inom företaget.118
En juridisk person upphör dessutom inte att existera bara för att individer lämnar företaget. Istället kan individer som lämnar i princip alltid ersättas med andra individer genom rekrytering och upplärning. Om personal eller ledning byts ut kommer det således sällan leda till några nämnvärda förändringar i företagets arbetssätt eller företagskultur.
Istället är det individen som formas och anpassar sig för att passa in i företaget. De faktorer som inom ett företag är beständigt och varaktigt kan således sägas vara företagets företagskultur och tradition, medan personal och ledning, det vill säga de fysiska individerna, är det föränderliga.119
Det är detta så kallade kollektiva medvetande som förespråkare för det holistiska synsättet menar måste beaktas vid näringsrelaterad brottslighet. Punch menar till exempel att det är företaget som vid näringsrelaterad brottslighet tillhandahåller motivet, möjligheten och de medel som krävs för att ett brott ska begås. Själva existensen av företaget är således avgörande för att den näringsrelaterade brottsligheten ska ske. Med andra ord, utan företaget så hade brottet troligtvis aldrig begåtts.120
Ett ytterligare argument för att företag borde kunna ses som en egen entitet är det faktum att vi faktiskt accepterar att juridiska personer kan sägas företa rättshandlingar och vara bärare av skyldigheter och rättigheter. När ett företag genomför ett företagsförvärv säger vi att företag x har köpt upp företag y. Vi säger inte att individer inom företaget x har köpt upp företag y för företagets räkning. Det faktum att vi därtill genom associationsrätten ställt upp regler gällande juridiska personer visar dessutom att det finns ett behov av former för gemensamt ansvarstagande och handlande.121
118 Jfr Lederman, Models for Imposing Corporate Criminal Liability s. 687 ff.
119 Jfr Lederman, Models for Imposing Corporate Criminal Liability s. 688.
120 Punch, The organizational component in corporate crime s. 111.
121 Jfr Victor, Ansvar utan klander? s. 376.
6.2 Straffansvar och det holistiska synsättet
Som visat finns det flera faktorer som talar för att det är möjligt att betrakta den juridiska personen som en egen självständigt entitet. Om vi vill etablera ett straffansvar utifrån detta synsätt måste vi acceptera antagandet att juridiska personer har en möjlighet att välja mellan olika former av ageranden, det vill säga, juridiska personer kan förändras och välja mellan olika alternativ.122 Om vi inte accepterar att juridiska personer har kapaciteten att göra val, kommer ett straffansvar genast framstå som orimligt. Om utgångspunkten skulle vara att företag inte har kapacitet att rätta sig efter lagen, på grund av att de inte anses ha kontroll över sig själva, så kommer straffet framstå som slumpartat och i det närmaste som en olyckshändelse.123 Det måste finnas något ett företag kan göra för att inte drabbas av ett straff. Enligt min mening innebär detta att ett straffansvar för juridiska personer måste bygga på antagandet att juridiska personer har kontroll över sig själva och därmed också en möjlighet att göra olika val.
Som nämnts uttrycker den juridiska personen sin identitet genom dess organisationsstruktur och företagskultur. Företaget kan genom detta etablera olika arbetssätt och mekanismer som fungerar som kontroll och övervakning över individernas agerande inom företaget, det vill säga kontroll över att individerna anpassar sig och följer företagets kultur. Det går således att identifiera och beskriva vad företagets identitet är genom dess företagskultur och mönster, mönster som också kan också förändras inom ett företag. Ett företag kan således genom dess kultur och mönster uppmuntra till ett lagenligt beteende, eller uppmuntra det motsatta.124 Företaget har därmed en möjlighet att göra olika val och förändras, med andra ord, de har en form av kontroll över sig själva. Det faktum att företag kan begå brott upprepade gånger trots att individer byts ut tyder också på att det är själva företaget som genom sitt arbetssätt kan ”välja” att följa, eller att inte följa lagen, genom att dess kultur uppmuntrar eller tolererar sådana beteenden.
6.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan det konstateras att en juridisk person kan ses som en egen självständig entitet bortom de fysiska individer som tillhör denne. De individer som finns inom företaget kommer att påverkas av företagets kultur och normer. Det är också denna företagskultur som utgör själva grunden för företagets existens, med andra ord är det dess
122 Jfr Lederman, Models for Imposing Corporate Criminal Liability s. 690 f.
123 Jfr Asp m.fl., Kriminalrättens grunder s. 48.
124 Jfr Lederman, Models for Imposing Corporate Criminal Liability s. 690.
kultur och mönster som definierar företagets identitet. Denna identitet upphör inte att existera bara för att några individer lämnar företaget, utan istället kommer de individer som ansluter sig till företaget troligtvis anpassa sig utefter företagets identitet. Det är alltså existensen av denna företagskultur som anses vara kärnan i varför en juridisk person bör ses som en egen entitet med en egen handlingsförmåga och kapacitet. I litteraturen har detta liknats med en levande cell, som besitter en egen identitet separat från de molekyler som formar den.125
Det faktum att juridiska personer därtill faktiskt tycks ha en form av kontroll över sig själva öppnar också upp för att kunna identifiera skuld direkt hos företaget, utan att behöva härleda det från en fysisk person. Förespråkare för den holistiska modellen gör precis detta, och identifierar skulden direkt hos företaget. Denna form modell av straffansvar kallas för organisationsskuld, vilken det redogörs för mer utförligt nedan i avsnitt 7.4.
125 Bucy, Corporate Ethos: A Standard for Imposing Corporate Criminal Liability s. 1099.